Internetgalaxen Internetgalaxenav Manuel Castells
av Manuel Castells
Bokförlaget Daidalos 2002. Häftad, 295 sidor, 350 gram. Nära nyskick. Manuel Castells, hyllad för sitt stora arbete om informationsåldern och nätverkssamhället, presenterar i Internetgalaxen en bred analys av internet som kommun.. läs mer
Bokförlaget Daidalos 2002. Häftad, 295 sidor, 350 gram. Nära nyskick. Manuel Castells, hyllad för sitt stora arbete om informationsåldern och nätverkssamhället, presenterar i Internetgalaxen en bred analys av internet som kommunikationsmedium. Hur började det hela? Vilka krafter är det som bildar och strider om internet? Hur formar internet företagsorganisationen? Hur ser den digitala klyftan ut, vilka spänningar skapar den? Hur har internet påverkat sociala och kulturella organisationer, politiskt deltagande och kommunikation och det urbana livet? Det är denna typ av frågor som Manuel Castells ställer och han hjälper oss att förstå vad som sker och hur internet har blivit nätverkssamhällets medium. Recension: Manuel Castells, professor vid Berkeleyuniversitetet i Kalifornien, är en av de mest välkända uttolkarna av informationssamhället. Castells har bland annat kallats för informationssamhällets Marx, och hans ställning i diskussionen om teknik och samhälle är unik. I sitt monumentala verk ?The Information Age. Economy, Society and Culture vol 1-3? (1996-2000) erbjöd Castells den första breda, djuplodande analysen av det nya informationssamhällets grundvalar. Boken översattes också till svenska och har kommit att betyda mycket för diskussionen om informationssamhället även i Sverige. (Castellsreceptionen diskuterades bland annat i en artikelserie i SvD under sommaren år 2000.)
När nu Castells kommer med en ny bok är det intressant av flera skäl. För det första är det spännande att se hur han själv uppfattar sina teorier efter den omfattande omvälvning som samhället gått igenom de senaste 18 månaderna. För det andra är det en möjlighet för honom att diskutera nya fenomen. Dessutom bör läsaren inte bortse från att Castells tidigare arbeten på området ger honom en viss politisk betydelse. Vad Castells skriver får en inverkan som går utöver den akademiska diskussionen: många beslutsfattare kommer gissningvis att läsa det nya verket som ett stöd för att förstå vår nuvarande, kaotiska situation.
The Internet Galaxy. Reflections on the Internet, Business and Society (Oxford University Press, 292 s), som utkom i oktober, är baserad på ett antal föreläsningar som Castells hållit vid Oxford. Boken är indelad i lättlästa essäer, försedda med föredömliga (om än slarvigt korrekturlästa) litteraturlistor. Ämnena spänner över ett stort område: i boken diskuteras allt från ?den digitala klyftan? till frågor om konst och Internet. Castells diskuterar, i tur och ordning: lektioner som ges av Internets historia, Internetkulturens uppbyggnad och framväxt, e-affärer och den nya ekonomin, virtuella samhällen och nätverkssamhällen, Internetpolitik (både statens framtid och frågor om personlig integritet), multimedia, Internets geografi och den digitala klyftan.
Både namnet och bokens utformning har starka kopplingar till Marshall McLuhans klassiska verk om mediekulturen, ?Understanding Media?. Internetgalaxen är ett begrepp som direkt härrör från McLuhans tanke om Gutenberggalaxen (det universum som bildas av tryckkonsten), och den inledande texten har rubriken ?the network is the message?, en parafras på McLuhans ?the medium is the message?. Castells försöker i likhet med McLuhan blottlägga underliggande sanningar, och inskärper i början av boken att han inte försöker förklara hur tekniken påverkar samhället, utan snarare det motsatta - hur vi förvandlar Internet till något nytt.
Perspektivet är således befriande fritt från den närmast religiöst utopiska teknikdeterminism hos författare som John Perry Barlow som vi nu lärt oss att känna igen som en produkt av det sena 1990-talet. Castells betonar att den nya tekniken övertas och förvandlas av människor, institutioner och samhället som använder den och gör den till sin - och att vi fortfarande inte vet vad resultatet av denna komplexa interaktionsprocess kommer att bli.
Castells presenterar i en av essäerna i boken en analys av Internetkulturen i vilken han urskiljer fyra delkulturer: den tekniskt-meritokratiska kulturen, hackerkulturen, den virtuella samfundskulturen och entreprenörskulturen. Dessa olika kulturella skikt samspelar och samproducerar den allmänna Internetkulturen, och en djupare förståelse av dem kan också hjälpa till att förklara Internetkulturens utveckling, enligt Castells.
I analysen av de olika kulturerna pekar Castells på flera olika intressanta fenomen som tidigare fått en ganska undanskymd plats i hans arbeten. Open source-rörelsen, exemplifierad av Linux och andra program som utarbetats i fritt samarbete över Internet, lyfts fram ordentligt i Castells analys av hackerkulturen. I en intressant jämförelse visar Castells att denna rörelse uppvisar tydliga drag av gåvoekonomi, där gåvans värde för gruppen bestämmer gåvogivarens ställning. Förekomsten av ett egenintresse hos de programmerare som ger bidrag till Linux och andra liknande exempel betyder förmodligen att dessa projekt har mycket större chanser att utvecklas och leva vidare, än om man skulle lita till hackeraltruism. Castells analys är en skicklig skildring av en delvis elitistisk och meritokratisk hackerkultur som han menar är långt ifrån ett marginellt fenomen i informationssamhället.
Castell s uppehåller sig också länge vid entreprenörskulturen, som han tycks ha ett dubbelt förhållande till. Å ena sidan erkänner han att det är entreprenörerna som gjort Internet till den allmänt spridda teknik som det i dag är, men samtidigt bekymras han över arbetsnarkomani och bristande socialitet i entreprenörskulturen. Castells inställning till näringsliv och företagande är närmast njugg. Han lägger ned mycket tid i det inledande kapitlet på att visa att Internet inte skapades av näringslivet, utan av staten, och att det inte kunde ha skapats av näringslivet, eller marknaden. Det är en väl enkel analys som bortser från det samspel mellan näringsliv och stat där Internet sedermera växt fram. Enkelt uttryckt: Internet är inte bara de statligt finansierade forskningsnäten, utan också all den kommersiella tillväxt som skett efter det att forskningsprojekten avslutats. Castells vilja att finna en enda orsak till Internet är nog naiv. Det går precis lika bra att hävda att Internets utveckling hade varit omöjlig utan marknaden och näringslivet.
I slutsatserna i essän om Internetkulturerna menar Castells att de fyra kulturerna kan ses som utvecklingsstadier, där entreprenörskulturen är det slutliga resultatet av en process som till tre fjärddelar varit ideell, och kollektiv. Entreprenörskulturen är det slutliga resultatet av hackerkulturens materialisering, en kultur driven av pengabegär och maktbehov.
Kulturmodellen är intressant och tankeväckande, och kommer säkert att inspirera till en hel del forskning. Castells främsta talang är just hans förmåga att skapa spännande och konkreta tankemodeller med förklaringskraft, något kulturmodellen är ett bra exempel på. Samtidigt är den väl linjär - gränserna mellan kulturerna är förmodligen mycket mer otydliga än analysen ger vid handen.
Det avsnitt i boken överraskar mest är det som behandlar den nya ekonomin. I alltför många efterklokhetens redogörelser har nu olika författare idogt dementerat existensen av en ny ekonomi, och ondgjort sig över den tid som varit. Det har gått så långt att ett av de större konsultbolagen nyligen publicerade en rapport som hävdade att tekniken inte betyder något alls för ett företags produktivitet.
I ljuset av detta är Castells verkligen en uppfriskande fläkt. Han viker inte en tum från sin tro på att vi verkligen går in i en ny ekonomi, och det kräver åtskilligt med intellektuellt mod att driva denna ståndpunkt i den eftertankens kranka blekhet som analytikerna gjort till sin egen.
Castells argumenterar dessutom inte bara övertygande på denna punkt, utan också med en skarp udd riktad mot alla de som tycks tro att dot.com-bolagens försvinnande också innebar att tekniken plötsligt kom att förlora i betydelse i samhällsutvecklingen. I ett avsnitt som kommer att förorsaka ett och annat höjt ögonbryn redogör Castells dessutom för kvantitativa resultat som visar att produktiviteten, även om den är svårmätt, under åren 1996-2000 växt med dubbla den normala takten. I diskussionen om teknik och företagande har annars den så kallade produktivitetsparadoxen - att investeringar i teknik ej ökar produktiviteten - varit en het potatis.
I kampen om hur vi skriver historien om dot.com-företagen gör Castells ett mycket intressant inlägg. I stället för att hävda att vi nu återgått till att värdera företag som vi alltid gjort på finansmarknaderna, så menar Castells att vi ser helt nya värderingsmekanismer växa fram i dag. Dessa mekanismer präglas av snabba förändringar och tvära fall och uppgångar. Den resulterande marknaden är informationsdriven och systematiskt osäker, menar Castells, och avslutar med att säga att företag bör försöka anpassa sig till dessa nya villkor.
Castells tycks mena att den instabilitet som vi trott berodde på efterskalv till bubblan i själva verket är den nya verkligheten, och att marknaden nu kommer att se ut som den gjort de senaste månaderna, med kraftiga kast. Skälen bakom denna utveckling menar Castells är uppenbara: det är de nya elektroniska marknaderna, globaliseringen och avregleringen av de finansiella marknaderna som skapar denna andra våg av den nya ekonomin.
Nya politiska rörelser använder tekniken för att utveckla sig och driva sina frågor. Castells ägnar i avsnittet om organisationer och nätverk avsevärd möda åt att visa att antiglobaliseringsrörelsen är ett ypperligt exempel på en Internetbaserad organisation, en rörelse som i allt väsentligt inte varit tänkbar utan de globala kommunikationsnäten.
Det paradoxala i denna vändning är intressant: antiglobaliseringsrörelsens själva förutsättning är just den globalisering som skapat kommunikationsnäten som rörelsen lever i. Castells understryker också hur lätt det är att driva subversiv verksamhet på Internet, och att själva idén med ett distribuerat nät ser ut att vara skräddarsydd för aktivistverksamhet.
Castells ägnar sig även åt analyser av den framväxande Internetregleringen. Härvid bygger hans framställning i hög grad på Stanfordjuristen Lawrence Lessigs bok ?Code and Other Laws of Cyberspace? (1999). Castells tillför egentligen inte Lessigs grundläggande analys - att kommersialiseringen av Internet leder till en större reglering med hjälp av band annat mjukvara - särskilt mycket. Det kanske mest intressanta i Castells diskussion av dessa frågor är hans utmärkta beskrivning av hur visionen om det frihetsskapande Internet fallit samman. Där de verkliga Internetevangelisterna hävdade att Internet av sig självt skulle skapa frihet per automatik, ser vi i dag en annan verklighet med inslag av kontrollmekanismer och kränkningar av den personliga integriteten.
Ett av de riktigt starka avsnitten i boken är det som behandlar Internets geografi. Föreställningen om det gränsöverskridande, geografiskt obundna nätet demonteras snabbt, och Castells börjar sedan praktiskt att gå igenom olika geografiska aspekter på Internet.
Bland de mer intressanta geografiska analyserna av Internet finns en sammanställning av var de som registrerar domänadresser faktiskt har sin hemvist. I en stort upplagd undersökning har en forskare spårat domänadresser till postnummer och gjort ett antal kartor över hur domänadressernas ägare fördelar sig över världen. Kartorna är tydliga exempel på Internets geografiska struktur, och visar givetvis att Internet i den fysiska världen har tydliga centra i stortstadsregioner.
Som en naturlig följdfråga till diskussionen om Internets geografi behandlar Castells sedan frågan om de olika digitala klyftorna som han menar växer fram i vårt samhälle. Både kunskapsklyftor och teknikklyftor kan urskönjas, och Castells recept är enkelt: det handlar om att stärka utbildningen och skifta fokus från att lära ut till att lära ut att lära.
Castells har inte förlorat skärpa i blicken för teknikens och samhällets utveckling. Han är fortfarande en av de mest intressanta uttolkarna av informationssamhället, och dessutom uppfriskande i sin orubbliga tro på förändringens densitet. Där andra ser en kort period av vansinniga värderingar och hype, ser Castells en djupgående, strukturell övergång till - och bara att han vågar använda termen är modigt - en ny ekonomi.
Boken är läsvärd, både som klangbotten för Castells tidigare arbete och som introduktion till nuläget. Castells kan dessutom läsas diagnostiskt: hans analyser har större tyngd än någon annans i politik och samhällsliv, och kommer att prägla en del av samhällsdebatten framöver.
Kopiera sidans adress
Tipsa en vän om den här artikeln
Skriv ut
Anmäl
Större text
Google-annons
Ledsmärt a och artrosGlukosamin är effektivt mot artros. Dokumenterad effekt. Prova gratis!vitanordica.se/glukosamin
Nicklas Lundblad är doktorand i informatik vid Göteborgs handelshögskola och verkställande direktör för Stockholms e-handelskammare.
understrecke t@svd.se
minimera
