"'Varför tycker ni så illa om oss ryssar', frågar min goda vän Nikolaj när jag besöker honom i Moskva i december 2008. Hans fråga är befogad - i Sverige hörs återigen krav på att bygga upp vårt försvar för att skydda oss mot 'den ryska björnen'."

De senaste två åren har Sverige varit ett av de mest aggressiva länderna inom EU när det gäller Rysslandskritik. Oftast ges generella bilder som kan tolkas som att ryssen alltid är skurken och "ärkeskurken" symboliseras i allt högre grad av Rysslands tidigare president och numera premiärminister Vladimir Putin - en makthavare som inte lämnar någon oberörd. I väst skrämmer hans skarpa genomträngande blick och gravallvarliga ansiktsuttryck, på hemmaplan är han fortfarande en av de mest populära politikerna.

Vem är då denna man som bland annat utsetts till årets personlighet av Time Magazine? Varför ser politiker och media i vissa västländer på Putins Ryssland som ett potentiellt framtida militärt hot och varför har en del debattörer liknat honom vid Josef Stalin?

Murens fall och kalla krigets slut för tjugo år sedan blev en vändpunkt. Vi jublade och såg en positiv utveckling för Ryssland och världen. Tio år senare kom Putin till makten och vi betraktade den forne KGB-mannen med skepsis men lovordade honom när han levererade det som väst ville ha - till och med när Ryssland förlorade på detta. Nu har det gått ytterligare tio år och vi i Sverige minns Poltava och förlusten av Finland när vi tänker på Putin och Ryssland.

Under de senaste åren har nidbilden av Ryssland och ryssar närmast exploderat i Sverige - på alla plan. På sportsidorna anklagas ryssar ofta som fuskare, i underhållningsbranschen är det senaste exemplet sketchen "Tingeling".

Vladislav Savic vill med denna bok skapa debatt. Han för samman den västerländska historiesynen och retoriken, med den ryska. Det finns alltid två "sanningar" och det svartvita visar sig oftast vara väldigt grått.