Johan, 34Rebecka, 21Det borde inte betyda nåt men det gjorde det.I Johans värld.   Och nu är förhållandet slut kontakten minimerad till ett opersonligt sms:ande. Och även om Johan inte är helt bekväm med att behöva uttrycka nyanserna i sitt känsloregister med hjälp av digitala smileys biter han ihop i väntan på att Rebecka ska släppa in honom i sitt liv igen ...   Under tiden försöker han dränka sina sorger tillsammans med polaren Puffen och pudelrockarna i coverbandet Talk Dirty To Me, men ett parti rysk mobiltelefonroulette gör att Johans kärleksliv plötsligt blir ÄNNU mer tilltrasslat. Plötsligt hatar Rebecka honom och vägrar att svara i telefon, och vem kan klandra henne efter att ha blivit sågad via ett simpelt och elakt sms?   Men allt är ett misstag. Johan älskar Rebecka och vill ha henne tillbaka.    Det ödesdigra sms:et blir startskottet för en lång och mardrömslik helg där Johan får skallen spräckt av ett samurajsvärd, blir portad på stans exklusivaste bögklubb och hamnar på fest med den sägenomspunne 80-talsikonen Yngwie Malmsteen ...   Mess är som namnet antyder ingen okomplicerad historia. Men så blir det när man hellre skickar sms än pratar med varandra, och det gör Johan och Rebecka liksom miljontals andra människor i vårt teknikfixerade 2000-talssamhälle.   I första hand är Mess en kärleksroman. Men det är också en berättelse om åldersskillnad, om det svåra i att blotta sig och att våga älska. Samtidigt är det en elak drift med det moderna IT-samhället där folk kommunicerar mer än nånsin men får mindre och mindre sagt.   Historien innehåller mängder av populärkulturella referenser och vältrar sig skamlöst i det kitschiga 80-talet och den gren av hårdrocken som populärt brukar kallas pudelrock.   Att dra några paralleller till andra svenska författare är svårt men helt klart är Jens Ganman inspirerad av författare som Ben Elton och Nick Hornby, och vem sa att tragedier inte kan vara vansinnigt roliga?