-
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197836845
- Titel
- Framtiden är nu : Kultursverige 2040
- Författare
- Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
- Förlag
- Volante
- Utgivningsår
- 2010
- Omfång
- 272 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
- Vikt
- 480 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.
Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?
"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Då, nu och sedan"
SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.
Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.
Sven-Eric Liedman
"Vi bestämmer"
TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.
Rasmus Fleischer
"Ta plats"
STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.
Evelina Wahlqvist
"Skapandets växelverkan"
GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.
Jan Åman
"Den nya staden"
URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.
Daniel Johansson
"Impulsekonomi"
INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.
Nicklas Lundblad
"Dumma du?"
KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.
Emma Stenström
"Komponera världen"
UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.
Lars Åberg
"Ett öppet samhälle"
MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.
Bo Rothstein
"De dubbelt ratade"
FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.
Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.
Vanja Hermele
"Myter om kvinnor"
JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.
Lars Melin
"Säg det med stil"
SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.
Rudolf Antoni
"Vem är du?"
KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.
Anders Rydell
"Mastodonter"
MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.
Hynek Pallas
"Efter ordet"
FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.
v
Owe Ronström
"Utan gränser"
MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.
Ann Steiner
"Utmanad men inte hotad"
LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.
Annina Rabe
"Älskade vän"
BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.
Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.
Bo Nilsson
"Publikens tyranni"
BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.
Fredrik Österling
"En förlorad värld"
ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.
Per Arne Tjäder
"Anpassning och revolt"
TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.
Pia Huss
"Landet annorlunda"
BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.
Kristian Berg
"I backspegeln"
KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.
Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.
Daniel Sandström
"Ingen vet någonting"
TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.
Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.
Nina Wormbs
"Ruta och skärm"
PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.
Katarina Renman Claesson
"En annan ordning"
UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.
Jenny Johannisson
"Växtkraft"
LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.
Sverker Sörlin
"Stad i ljus"
REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.
Sven Nilsson
"Hjältarna"
KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.
Tobias Harding
"En nisch för staten"
KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.
Olle Wästberg
"Made in europe"
EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.
Leif Jakobsson
"En ny giv"
FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Sprickorna i muren"
OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.
Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.
Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer
Volante 1 9789197836845 -
Gotlands nationalbeväring och regemente (Bd 1...
Inbunden bok. Probus förlag HB. 1 uppl. 2005. 630 sidor.
Mycket gott skick. Skyddsomslag saknas. Hel och rena inlagor, liten skada på nedre pärmhörn.
Gotlands nationalbeväring var benämningen på den försvarsorganisation som upprättades på Gotland 1811, byggd på frivillig värnplikt. Det delades upp i två nya regementen år 1887. Regementets soldater läs mer … läs merInrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789187184796
- Titel
- Gotlands nationalbeväring och regemente (Bd 1-2)
- Författare
- Bengt Hammarhjelm - Lars Ericson Wolke - Peter Molin - Per-Åke Wallin - Robert Knutas - Nils-Åke Stenström - Ejnar Berg - Bo Kjellander - Torbjörn Rimstrand - Per Wallin - Claës Tamm - Rune Kjellander - Sven-Olof Lindquist - Johan Engström
- Förlag
- Probus förlag HB
- Utgivningsår
- 2005
- Omfång
- 630 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 190 x 260 mm Ryggbredd 45 mm
- Vikt
- 2130 g
- Språk
- Svenska
Probus förlag HB 1 9789187184796 -
Framtiden är nu : Kultursverige 2040
Inbunden bok. Volante. 1 uppl. 2010. 272 sidor.
Nyskick. Danskt band med inviksflikar
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197836845
- Titel
- Framtiden är nu : Kultursverige 2040
- Författare
- Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
- Förlag
- Volante
- Utgivningsår
- 2010
- Omfång
- 272 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
- Vikt
- 480 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.
Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?
"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Då, nu och sedan"
SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.
Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.
Sven-Eric Liedman
"Vi bestämmer"
TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.
Rasmus Fleischer
"Ta plats"
STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.
Evelina Wahlqvist
"Skapandets växelverkan"
GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.
Jan Åman
"Den nya staden"
URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.
Daniel Johansson
"Impulsekonomi"
INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.
Nicklas Lundblad
"Dumma du?"
KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.
Emma Stenström
"Komponera världen"
UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.
Lars Åberg
"Ett öppet samhälle"
MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.
Bo Rothstein
"De dubbelt ratade"
FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.
Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.
Vanja Hermele
"Myter om kvinnor"
JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.
Lars Melin
"Säg det med stil"
SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.
Rudolf Antoni
"Vem är du?"
KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.
Anders Rydell
"Mastodonter"
MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.
Hynek Pallas
"Efter ordet"
FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.
v
Owe Ronström
"Utan gränser"
MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.
Ann Steiner
"Utmanad men inte hotad"
LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.
Annina Rabe
"Älskade vän"
BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.
Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.
Bo Nilsson
"Publikens tyranni"
BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.
Fredrik Österling
"En förlorad värld"
ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.
Per Arne Tjäder
"Anpassning och revolt"
TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.
Pia Huss
"Landet annorlunda"
BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.
Kristian Berg
"I backspegeln"
KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.
Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.
Daniel Sandström
"Ingen vet någonting"
TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.
Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.
Nina Wormbs
"Ruta och skärm"
PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.
Katarina Renman Claesson
"En annan ordning"
UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.
Jenny Johannisson
"Växtkraft"
LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.
Sverker Sörlin
"Stad i ljus"
REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.
Sven Nilsson
"Hjältarna"
KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.
Tobias Harding
"En nisch för staten"
KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.
Olle Wästberg
"Made in europe"
EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.
Leif Jakobsson
"En ny giv"
FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Sprickorna i muren"
OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.
Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.
Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer
Volante 1 9789197836845 -
Kända psalmer och deras historia
Inbunden bok. Örebro : Libris. 1989.
Mycket gott skick. Julhälsning klistrad på försättsbladet.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 917194575x
- Titel
- Kända psalmer och deras historia
- Författare
- Stenström, Lars-Åke - Spångberg, Inga - Spångberg, Lennart
- Förlag
- Örebro : Libris
- Utgivningsår
- 1989
- Språk
- Svenska
Örebro : Libris 917194575x -
Gotlands nationalbeväring och regemente Band...
Inbunden bok. Probus förlag HB. 1 uppl. 2005. 630 sidor.
Nära nyskick. Två fina verk i samma serie.
Hela och fina.
Slitage av låg grad.
Lästa ex.
Tjocka böcker.Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9187184796
- Titel
- Gotlands nationalbeväring och regemente (Bd 1-2)
- Författare
- Bengt Hammarhjelm - Lars Ericson Wolke - Peter Molin - Per-Åke Wallin - Robert Knutas - Nils-Åke Stenström - Ejnar Berg - Bo Kjellander - Torbjörn Rimstrand - Per Wallin - Claës Tamm - Rune Kjellander - Sven-Olof Lindquist - Johan Engström
- Förlag
- Probus förlag HB
- Utgivningsår
- 2005
- Omfång
- 630 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 190 x 260 mm Ryggbredd 45 mm
- Vikt
- 2130 g
- Språk
- Svenska
Probus förlag HB 1 9187184796 -
Den svenska evangelieboken med tillägg
Inbunden bok.
Mycket gott skick. Skyddsomslag i dåligt skick. Libris. 2003. 703 s. Linneband. 15,5 x 21,5cm. Omslaget är helt men har tydligt kantslitage samt en reva på ryggens nedkant.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789171952288
- Titel
- Den svenska evangelieboken
- Författare
- Ellverson, Karl-Gunnar - Hillert, Sven - Stenström, Lars-Åke - Fahlgren, Sune
- Förlag
- Libris förlag
- Utgivningsår
- 2003
- Omfång
- 703 sidor
- Bandtyp
- Övrigt
- Mått
- 160 x 217 mm Ryggbredd 50 mm
- Vikt
- 1022 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- Första advent 2003 tas den nya Evangelieboken i bruk. Den antogs av Kyrkomötet i Svenska kyrkan hösten 2002 och är även ekumeniskt förankrad.
Libris separata utgåva av Evangelieboken, vackert formgiven och med läsvänlig storlek på texterna.
Förutom själva evangeliebokstexterna innehåller utgåvan även introduktioner till kyrkoårets alla sön- och helgdagar - skrivna av Karl-Gunnar Ellverson, präst och lärare i liturgik vid Svenska kyrkans pastoralinstitut i Uppsala. Han ingår även i Svenska kyrkans gudstjänstråd och har varit med i Kyrkohandbokskommittén.
I introduktionerna finns även förslag på kyrkoårsanknutna inledningsord till olika moment i gudstjänsten (inledande hälsning, ingångsord, inledning till Herrens bön, inledning till välsignelsen).
Nytt är även en nyskriven presentation av Bibelns böcker utifrån Evangeliebokens textval - skriven av Sven Hillert, präst och lärare i homiletik (predikan), även han verksam vid Pastoralinstitutet i Uppsala. Han har därtill medverkat som sakkunnig i arbetet med den nya Evangelieboken. Här erbjuds möjlighet att inhämta större förståelse för och sammanhang till de olika texter som läses i gudstjänst eller andakt.
Längst bak återfinns därtill en översikt över kyrkoårets texter, Svenska kyrkans bibelläsningsplan Lektionarium, liten psalmvalslista, register över psaltarpsalmer samt gemensam förberedelsebön och tackbön vid gudstjänst.
"Genom en brokig historisk utveckling har vi nu ett kyrkoår som låter oss under en period betrakta undret att Gud blivit människa och under en annan period vandra med Jesus till lidandet, döden och uppståndelsen. I sommarens gröna (kyrko)årstid ställs våra liv som kristna i fokus och mot senhösten blickar vi mot livets och tidens slut och fullbordan. Ibland är våra enskilda liv i fas med kyrkoåret, ibland är vår långfredag mitt i advent. Kyrkoårets gemensamma vandring med dess rytm och igenkännande år från år kan ge ett mönster och skänka kraft för den enskildes personliga vandring."
9789171952288 -
Kända psalmer och deras historia
Inbunden bok. Örebro : Libris. 1989. 92 sidor.
Mycket gott skick. Kartonnage.
Se våra andra böcker för samfrakt!Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 917194575x
- Titel
- Kända psalmer och deras historia
- Författare
- Stenström, Lars-Åke - Spångberg, Inga - Spångberg, Lennart
- Förlag
- Örebro : Libris
- Utgivningsår
- 1989
- Språk
- Svenska
Örebro : Libris 917194575x -
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197836845
- Titel
- Framtiden är nu : Kultursverige 2040
- Författare
- Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
- Förlag
- Volante
- Utgivningsår
- 2010
- Omfång
- 272 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
- Vikt
- 480 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.
Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?
"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Då, nu och sedan"
SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.
Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.
Sven-Eric Liedman
"Vi bestämmer"
TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.
Rasmus Fleischer
"Ta plats"
STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.
Evelina Wahlqvist
"Skapandets växelverkan"
GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.
Jan Åman
"Den nya staden"
URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.
Daniel Johansson
"Impulsekonomi"
INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.
Nicklas Lundblad
"Dumma du?"
KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.
Emma Stenström
"Komponera världen"
UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.
Lars Åberg
"Ett öppet samhälle"
MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.
Bo Rothstein
"De dubbelt ratade"
FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.
Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.
Vanja Hermele
"Myter om kvinnor"
JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.
Lars Melin
"Säg det med stil"
SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.
Rudolf Antoni
"Vem är du?"
KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.
Anders Rydell
"Mastodonter"
MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.
Hynek Pallas
"Efter ordet"
FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.
v
Owe Ronström
"Utan gränser"
MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.
Ann Steiner
"Utmanad men inte hotad"
LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.
Annina Rabe
"Älskade vän"
BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.
Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.
Bo Nilsson
"Publikens tyranni"
BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.
Fredrik Österling
"En förlorad värld"
ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.
Per Arne Tjäder
"Anpassning och revolt"
TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.
Pia Huss
"Landet annorlunda"
BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.
Kristian Berg
"I backspegeln"
KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.
Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.
Daniel Sandström
"Ingen vet någonting"
TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.
Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.
Nina Wormbs
"Ruta och skärm"
PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.
Katarina Renman Claesson
"En annan ordning"
UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.
Jenny Johannisson
"Växtkraft"
LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.
Sverker Sörlin
"Stad i ljus"
REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.
Sven Nilsson
"Hjältarna"
KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.
Tobias Harding
"En nisch för staten"
KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.
Olle Wästberg
"Made in europe"
EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.
Leif Jakobsson
"En ny giv"
FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Sprickorna i muren"
OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.
Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.
Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer
Volante 1 9789197836845 -
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197821865
- Titel
- Det Grymma Svärdet 8
- Författare
- Lundkvist, Pontus
- Förlag
- Lystring
- Utgivningsår
- 2011
- Omfång
- 96 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Mått
- 170 x 240 mm
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- "Det grymma svärdet är jag också förtvivlat svag för. Det är en någorlunda riktig tidskrift fast med fanzine estetik. Fanzine som de gjordes på Gösta Bohmans tid, ni vet.
Nej, okej, ni vet inte, men det var innan reklamindustrin kopierade ihjäl DIY-kulturen och drev de ursprungliga producenterna och brukarna in i permanent paranoia.
Det grymma svärdet känns, mot bakgrund av Den stora kapitalistiska reaktionen, som en livboj. Eller som någon av de där indierockarna som samplar in vinylknaster i sina dammfria laserproduktioner."
- Jonas Thentes bokblogg på dn.se 18 oktober 2011
9789197821865 -
Värmland från ovan = Värmland from above
Inbunden bok. Värmlands museum. 2009.
Mycket gott skick. Skyddsomslag i mycket gott skick. 21x21cm.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK- ISBN
- 9789185224784
- Titel
- Värmland från ovan = Värmland from above
- Författare
- Bygdemark, Lars - Stenström, Mari - Svanström, Åsa - Värmlands museum
- Förlag
- Karlstad : Värmlands museum
- Språk
- Svenska
Värmlands museum 9789185224784 -
Krigsvägar : finlandssvenska fältförband 1939...
Inbunden bok. Helsingfors : Söderström. 2006. 279 sidor.
Nyskick. Skyddsomslag i mycket gott skick. S(33)
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9515224306
- Titel
- Krigsvägar : finlandssvenska fältförband 1939-44
- Författare
- Stenström, Lars
- Förlag
- Helsingfors : Söderström
- Utgivningsår
- 2006
- Språk
- Svenska
Helsingfors : Söderström 9515224306 -
Värmland från ovan = Värmland from above
Inbunden bok. Karlstad : Värmlands museum. 2009.
Nära nyskick. Skyddsomslag i hyggligt skick. Skyddsomslaget sitter fast mot en del av bokens baksida pga en fläck.
"Blädder ex" skrivet på framsidan (se bild).
Skickas välemballerad och spårbar. … läs merInrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789185224784
- Titel
- Värmland från ovan = Värmland from above
- Författare
- Bygdemark, Lars - Stenström, Mari - Svanström, Åsa - Värmlands museum
- Förlag
- Karlstad : Värmlands museum
- Språk
- Svenska
Karlstad : Värmlands museum 9789185224784 -
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789171950529
- Titel
- Psalmerna i livet
- Författare
- Inga och Lennart Spångberg - Lars-Åke Stenström
- Förlag
- Libris förlag
- Bandtyp
- Inbunden
- Vikt
- 183 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- År 1995 är det 300 år sedan den första officiella psalmboken gavs ut i Sverige. Här presenteras några kända psalmers historiska bakgrund och psalmbokens bruk genom tiderna. Den är alltjämt ett viktigt och i allra högsta grad levande kulturarv.
Libris förlag 9789171950529 -
Den svenska evangelieboken - med tillägg
Inbunden bok. Libris förlag. 2003. 703 sidor.
Nära nyskick. Skyddsomslag i nära nyskick. Välaktat ex i nära nyskick / nyskick
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9171952284
- Titel
- Den svenska evangelieboken
- Författare
- Ellverson, Karl-Gunnar - Hillert, Sven - Stenström, Lars-Åke - Fahlgren, Sune
- Förlag
- Libris förlag
- Utgivningsår
- 2003
- Omfång
- 703 sidor
- Bandtyp
- Övrigt
- Mått
- 160 x 217 mm Ryggbredd 50 mm
- Vikt
- 1022 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- Första advent 2003 tas den nya Evangelieboken i bruk. Den antogs av Kyrkomötet i Svenska kyrkan hösten 2002 och är även ekumeniskt förankrad.
Libris separata utgåva av Evangelieboken, vackert formgiven och med läsvänlig storlek på texterna.
Förutom själva evangeliebokstexterna innehåller utgåvan även introduktioner till kyrkoårets alla sön- och helgdagar - skrivna av Karl-Gunnar Ellverson, präst och lärare i liturgik vid Svenska kyrkans pastoralinstitut i Uppsala. Han ingår även i Svenska kyrkans gudstjänstråd och har varit med i Kyrkohandbokskommittén.
I introduktionerna finns även förslag på kyrkoårsanknutna inledningsord till olika moment i gudstjänsten (inledande hälsning, ingångsord, inledning till Herrens bön, inledning till välsignelsen).
Nytt är även en nyskriven presentation av Bibelns böcker utifrån Evangeliebokens textval - skriven av Sven Hillert, präst och lärare i homiletik (predikan), även han verksam vid Pastoralinstitutet i Uppsala. Han har därtill medverkat som sakkunnig i arbetet med den nya Evangelieboken. Här erbjuds möjlighet att inhämta större förståelse för och sammanhang till de olika texter som läses i gudstjänst eller andakt.
Längst bak återfinns därtill en översikt över kyrkoårets texter, Svenska kyrkans bibelläsningsplan Lektionarium, liten psalmvalslista, register över psaltarpsalmer samt gemensam förberedelsebön och tackbön vid gudstjänst.
"Genom en brokig historisk utveckling har vi nu ett kyrkoår som låter oss under en period betrakta undret att Gud blivit människa och under en annan period vandra med Jesus till lidandet, döden och uppståndelsen. I sommarens gröna (kyrko)årstid ställs våra liv som kristna i fokus och mot senhösten blickar vi mot livets och tidens slut och fullbordan. Ibland är våra enskilda liv i fas med kyrkoåret, ibland är vår långfredag mitt i advent. Kyrkoårets gemensamma vandring med dess rytm och igenkännande år från år kan ge ett mönster och skänka kraft för den enskildes personliga vandring."
Libris förlag 9171952284 -
Framtiden är nu : Kultursverige 2040
Häftad bok. Volante. 1 uppl. 2010. 272 sidor.
Mycket gott skick. Överstrykningar i orange överstrykning penna.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197836845
- Titel
- Framtiden är nu : Kultursverige 2040
- Författare
- Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
- Förlag
- Volante
- Utgivningsår
- 2010
- Omfång
- 272 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
- Vikt
- 480 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.
Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?
"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Då, nu och sedan"
SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.
Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.
Sven-Eric Liedman
"Vi bestämmer"
TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.
Rasmus Fleischer
"Ta plats"
STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.
Evelina Wahlqvist
"Skapandets växelverkan"
GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.
Jan Åman
"Den nya staden"
URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.
Daniel Johansson
"Impulsekonomi"
INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.
Nicklas Lundblad
"Dumma du?"
KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.
Emma Stenström
"Komponera världen"
UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.
Lars Åberg
"Ett öppet samhälle"
MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.
Bo Rothstein
"De dubbelt ratade"
FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.
Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.
Vanja Hermele
"Myter om kvinnor"
JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.
Lars Melin
"Säg det med stil"
SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.
Rudolf Antoni
"Vem är du?"
KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.
Anders Rydell
"Mastodonter"
MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.
Hynek Pallas
"Efter ordet"
FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.
v
Owe Ronström
"Utan gränser"
MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.
Ann Steiner
"Utmanad men inte hotad"
LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.
Annina Rabe
"Älskade vän"
BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.
Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.
Bo Nilsson
"Publikens tyranni"
BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.
Fredrik Österling
"En förlorad värld"
ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.
Per Arne Tjäder
"Anpassning och revolt"
TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.
Pia Huss
"Landet annorlunda"
BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.
Kristian Berg
"I backspegeln"
KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.
Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.
Daniel Sandström
"Ingen vet någonting"
TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.
Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.
Nina Wormbs
"Ruta och skärm"
PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.
Katarina Renman Claesson
"En annan ordning"
UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.
Jenny Johannisson
"Växtkraft"
LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.
Sverker Sörlin
"Stad i ljus"
REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.
Sven Nilsson
"Hjältarna"
KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.
Tobias Harding
"En nisch för staten"
KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.
Olle Wästberg
"Made in europe"
EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.
Leif Jakobsson
"En ny giv"
FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Sprickorna i muren"
OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.
Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.
Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer
Volante 1 9789197836845 -
Den svenska evangelieboken
Inbunden bok. Libris förlag. 2003. 703 sidor.
Mycket gott skick. Skyddsomslag i gott skick. Omslaget ngt nött längs kanter och hörn. Inlaga i mkt fint skick, något mindre smuts på snittet.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9171952284
- Titel
- Den svenska evangelieboken
- Författare
- Ellverson, Karl-Gunnar - Hillert, Sven - Stenström, Lars-Åke - Fahlgren, Sune
- Förlag
- Libris förlag
- Utgivningsår
- 2003
- Omfång
- 703 sidor
- Bandtyp
- Övrigt
- Mått
- 160 x 217 mm Ryggbredd 50 mm
- Vikt
- 1022 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- Första advent 2003 tas den nya Evangelieboken i bruk. Den antogs av Kyrkomötet i Svenska kyrkan hösten 2002 och är även ekumeniskt förankrad.
Libris separata utgåva av Evangelieboken, vackert formgiven och med läsvänlig storlek på texterna.
Förutom själva evangeliebokstexterna innehåller utgåvan även introduktioner till kyrkoårets alla sön- och helgdagar - skrivna av Karl-Gunnar Ellverson, präst och lärare i liturgik vid Svenska kyrkans pastoralinstitut i Uppsala. Han ingår även i Svenska kyrkans gudstjänstråd och har varit med i Kyrkohandbokskommittén.
I introduktionerna finns även förslag på kyrkoårsanknutna inledningsord till olika moment i gudstjänsten (inledande hälsning, ingångsord, inledning till Herrens bön, inledning till välsignelsen).
Nytt är även en nyskriven presentation av Bibelns böcker utifrån Evangeliebokens textval - skriven av Sven Hillert, präst och lärare i homiletik (predikan), även han verksam vid Pastoralinstitutet i Uppsala. Han har därtill medverkat som sakkunnig i arbetet med den nya Evangelieboken. Här erbjuds möjlighet att inhämta större förståelse för och sammanhang till de olika texter som läses i gudstjänst eller andakt.
Längst bak återfinns därtill en översikt över kyrkoårets texter, Svenska kyrkans bibelläsningsplan Lektionarium, liten psalmvalslista, register över psaltarpsalmer samt gemensam förberedelsebön och tackbön vid gudstjänst.
"Genom en brokig historisk utveckling har vi nu ett kyrkoår som låter oss under en period betrakta undret att Gud blivit människa och under en annan period vandra med Jesus till lidandet, döden och uppståndelsen. I sommarens gröna (kyrko)årstid ställs våra liv som kristna i fokus och mot senhösten blickar vi mot livets och tidens slut och fullbordan. Ibland är våra enskilda liv i fas med kyrkoåret, ibland är vår långfredag mitt i advent. Kyrkoårets gemensamma vandring med dess rytm och igenkännande år från år kan ge ett mönster och skänka kraft för den enskildes personliga vandring."
Libris förlag 9171952284 -
Framtiden är nu : Kultursverige 2040
Inbunden bok. Volante. 1 uppl. 2010. 272 sidor.
Mycket gott skick. Några marginalanteckningar.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197836845
- Titel
- Framtiden är nu : Kultursverige 2040
- Författare
- Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
- Förlag
- Volante
- Utgivningsår
- 2010
- Omfång
- 272 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
- Vikt
- 480 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.
Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?
"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Då, nu och sedan"
SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.
Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.
Sven-Eric Liedman
"Vi bestämmer"
TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.
Rasmus Fleischer
"Ta plats"
STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.
Evelina Wahlqvist
"Skapandets växelverkan"
GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.
Jan Åman
"Den nya staden"
URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.
Daniel Johansson
"Impulsekonomi"
INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.
Nicklas Lundblad
"Dumma du?"
KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.
Emma Stenström
"Komponera världen"
UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.
Lars Åberg
"Ett öppet samhälle"
MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.
Bo Rothstein
"De dubbelt ratade"
FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.
Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.
Vanja Hermele
"Myter om kvinnor"
JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.
Lars Melin
"Säg det med stil"
SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.
Rudolf Antoni
"Vem är du?"
KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.
Anders Rydell
"Mastodonter"
MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.
Hynek Pallas
"Efter ordet"
FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.
v
Owe Ronström
"Utan gränser"
MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.
Ann Steiner
"Utmanad men inte hotad"
LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.
Annina Rabe
"Älskade vän"
BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.
Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.
Bo Nilsson
"Publikens tyranni"
BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.
Fredrik Österling
"En förlorad värld"
ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.
Per Arne Tjäder
"Anpassning och revolt"
TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.
Pia Huss
"Landet annorlunda"
BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.
Kristian Berg
"I backspegeln"
KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.
Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.
Daniel Sandström
"Ingen vet någonting"
TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.
Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.
Nina Wormbs
"Ruta och skärm"
PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.
Katarina Renman Claesson
"En annan ordning"
UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.
Jenny Johannisson
"Växtkraft"
LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.
Sverker Sörlin
"Stad i ljus"
REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.
Sven Nilsson
"Hjältarna"
KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.
Tobias Harding
"En nisch för staten"
KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.
Olle Wästberg
"Made in europe"
EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.
Leif Jakobsson
"En ny giv"
FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Sprickorna i muren"
OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.
Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.
Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer
Volante 1 9789197836845 -
Framtiden är nu : Kultursverige 2040
Häftad bok. Volante. 1 uppl. 2010. 272 sidor.
Mycket gott skick. Omslaget lite nött upptill
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197836845
- Titel
- Framtiden är nu : Kultursverige 2040
- Författare
- Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
- Förlag
- Volante
- Utgivningsår
- 2010
- Omfång
- 272 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
- Vikt
- 480 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.
Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?
"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Då, nu och sedan"
SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.
Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.
Sven-Eric Liedman
"Vi bestämmer"
TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.
Rasmus Fleischer
"Ta plats"
STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.
Evelina Wahlqvist
"Skapandets växelverkan"
GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.
Jan Åman
"Den nya staden"
URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.
Daniel Johansson
"Impulsekonomi"
INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.
Nicklas Lundblad
"Dumma du?"
KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.
Emma Stenström
"Komponera världen"
UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.
Lars Åberg
"Ett öppet samhälle"
MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.
Bo Rothstein
"De dubbelt ratade"
FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.
Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.
Vanja Hermele
"Myter om kvinnor"
JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.
Lars Melin
"Säg det med stil"
SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.
Rudolf Antoni
"Vem är du?"
KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.
Anders Rydell
"Mastodonter"
MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.
Hynek Pallas
"Efter ordet"
FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.
v
Owe Ronström
"Utan gränser"
MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.
Ann Steiner
"Utmanad men inte hotad"
LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.
Annina Rabe
"Älskade vän"
BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.
Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.
Bo Nilsson
"Publikens tyranni"
BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.
Fredrik Österling
"En förlorad värld"
ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.
Per Arne Tjäder
"Anpassning och revolt"
TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.
Pia Huss
"Landet annorlunda"
BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.
Kristian Berg
"I backspegeln"
KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.
Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.
Daniel Sandström
"Ingen vet någonting"
TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.
Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.
Nina Wormbs
"Ruta och skärm"
PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.
Katarina Renman Claesson
"En annan ordning"
UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.
Jenny Johannisson
"Växtkraft"
LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.
Sverker Sörlin
"Stad i ljus"
REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.
Sven Nilsson
"Hjältarna"
KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.
Tobias Harding
"En nisch för staten"
KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.
Olle Wästberg
"Made in europe"
EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.
Leif Jakobsson
"En ny giv"
FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Sprickorna i muren"
OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.
Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.
Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer
Volante 1 9789197836845 -
Framtiden är nu : Kultursverige 2040
Inbunden bok. Volante. 1 uppl. 2010. 272 sidor.
Nära nyskick. Spännande läsning om framtiden
Vad vet vi
Vad tror vi
Vad vill vi
Sveriges främste forskare tar sikte mot år 2040Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197836845
- Titel
- Framtiden är nu : Kultursverige 2040
- Författare
- Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
- Förlag
- Volante
- Utgivningsår
- 2010
- Omfång
- 272 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
- Vikt
- 480 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.
Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?
"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Då, nu och sedan"
SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.
Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.
Sven-Eric Liedman
"Vi bestämmer"
TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.
Rasmus Fleischer
"Ta plats"
STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.
Evelina Wahlqvist
"Skapandets växelverkan"
GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.
Jan Åman
"Den nya staden"
URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.
Daniel Johansson
"Impulsekonomi"
INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.
Nicklas Lundblad
"Dumma du?"
KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.
Emma Stenström
"Komponera världen"
UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.
Lars Åberg
"Ett öppet samhälle"
MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.
Bo Rothstein
"De dubbelt ratade"
FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.
Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.
Vanja Hermele
"Myter om kvinnor"
JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.
Lars Melin
"Säg det med stil"
SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.
Rudolf Antoni
"Vem är du?"
KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.
Anders Rydell
"Mastodonter"
MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.
Hynek Pallas
"Efter ordet"
FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.
v
Owe Ronström
"Utan gränser"
MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.
Ann Steiner
"Utmanad men inte hotad"
LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.
Annina Rabe
"Älskade vän"
BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.
Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.
Bo Nilsson
"Publikens tyranni"
BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.
Fredrik Österling
"En förlorad värld"
ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.
Per Arne Tjäder
"Anpassning och revolt"
TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.
Pia Huss
"Landet annorlunda"
BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.
Kristian Berg
"I backspegeln"
KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.
Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.
Daniel Sandström
"Ingen vet någonting"
TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.
Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.
Nina Wormbs
"Ruta och skärm"
PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.
Katarina Renman Claesson
"En annan ordning"
UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.
Jenny Johannisson
"Växtkraft"
LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.
Sverker Sörlin
"Stad i ljus"
REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.
Sven Nilsson
"Hjältarna"
KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.
Tobias Harding
"En nisch för staten"
KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.
Olle Wästberg
"Made in europe"
EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.
Leif Jakobsson
"En ny giv"
FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Sprickorna i muren"
OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.
Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.
Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer
Volante 1 9789197836845 -
Den svenska evangelieboken
Inbunden bok. Libris förlag. 2003. 703 sidor.
Nyskick. Skyddsomslag i nyskick. PRESENTSKICK.
Första advent 2003 tas den nya EVANGELIEBOKEN i bruk. Den antogs av Kyrkomötet i Svenska kyrkan hösten 2002 och är även ekumeniskt förankrad.
Libris separata utgåva av EVANGELIEBBOKEN, vackert formgiven och med läsvänlig storlek på textern läs mer … läs merInrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789171952288
- Titel
- Den svenska evangelieboken
- Författare
- Ellverson, Karl-Gunnar - Hillert, Sven - Stenström, Lars-Åke - Fahlgren, Sune
- Förlag
- Libris förlag
- Utgivningsår
- 2003
- Omfång
- 703 sidor
- Bandtyp
- Övrigt
- Mått
- 160 x 217 mm Ryggbredd 50 mm
- Vikt
- 1022 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- Första advent 2003 tas den nya Evangelieboken i bruk. Den antogs av Kyrkomötet i Svenska kyrkan hösten 2002 och är även ekumeniskt förankrad.
Libris separata utgåva av Evangelieboken, vackert formgiven och med läsvänlig storlek på texterna.
Förutom själva evangeliebokstexterna innehåller utgåvan även introduktioner till kyrkoårets alla sön- och helgdagar - skrivna av Karl-Gunnar Ellverson, präst och lärare i liturgik vid Svenska kyrkans pastoralinstitut i Uppsala. Han ingår även i Svenska kyrkans gudstjänstråd och har varit med i Kyrkohandbokskommittén.
I introduktionerna finns även förslag på kyrkoårsanknutna inledningsord till olika moment i gudstjänsten (inledande hälsning, ingångsord, inledning till Herrens bön, inledning till välsignelsen).
Nytt är även en nyskriven presentation av Bibelns böcker utifrån Evangeliebokens textval - skriven av Sven Hillert, präst och lärare i homiletik (predikan), även han verksam vid Pastoralinstitutet i Uppsala. Han har därtill medverkat som sakkunnig i arbetet med den nya Evangelieboken. Här erbjuds möjlighet att inhämta större förståelse för och sammanhang till de olika texter som läses i gudstjänst eller andakt.
Längst bak återfinns därtill en översikt över kyrkoårets texter, Svenska kyrkans bibelläsningsplan Lektionarium, liten psalmvalslista, register över psaltarpsalmer samt gemensam förberedelsebön och tackbön vid gudstjänst.
"Genom en brokig historisk utveckling har vi nu ett kyrkoår som låter oss under en period betrakta undret att Gud blivit människa och under en annan period vandra med Jesus till lidandet, döden och uppståndelsen. I sommarens gröna (kyrko)årstid ställs våra liv som kristna i fokus och mot senhösten blickar vi mot livets och tidens slut och fullbordan. Ibland är våra enskilda liv i fas med kyrkoåret, ibland är vår långfredag mitt i advent. Kyrkoårets gemensamma vandring med dess rytm och igenkännande år från år kan ge ett mönster och skänka kraft för den enskildes personliga vandring."
Libris förlag 9789171952288 -
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197836845
- Titel
- Framtiden är nu : Kultursverige 2040
- Författare
- Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
- Förlag
- Volante
- Utgivningsår
- 2010
- Omfång
- 272 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
- Vikt
- 480 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.
Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?
"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Då, nu och sedan"
SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.
Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.
Sven-Eric Liedman
"Vi bestämmer"
TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.
Rasmus Fleischer
"Ta plats"
STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.
Evelina Wahlqvist
"Skapandets växelverkan"
GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.
Jan Åman
"Den nya staden"
URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.
Daniel Johansson
"Impulsekonomi"
INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.
Nicklas Lundblad
"Dumma du?"
KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.
Emma Stenström
"Komponera världen"
UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.
Lars Åberg
"Ett öppet samhälle"
MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.
Bo Rothstein
"De dubbelt ratade"
FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.
Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.
Vanja Hermele
"Myter om kvinnor"
JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.
Lars Melin
"Säg det med stil"
SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.
Rudolf Antoni
"Vem är du?"
KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.
Anders Rydell
"Mastodonter"
MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.
Hynek Pallas
"Efter ordet"
FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.
v
Owe Ronström
"Utan gränser"
MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.
Ann Steiner
"Utmanad men inte hotad"
LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.
Annina Rabe
"Älskade vän"
BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.
Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.
Bo Nilsson
"Publikens tyranni"
BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.
Fredrik Österling
"En förlorad värld"
ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.
Per Arne Tjäder
"Anpassning och revolt"
TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.
Pia Huss
"Landet annorlunda"
BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.
Kristian Berg
"I backspegeln"
KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.
Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.
Daniel Sandström
"Ingen vet någonting"
TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.
Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.
Nina Wormbs
"Ruta och skärm"
PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.
Katarina Renman Claesson
"En annan ordning"
UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.
Jenny Johannisson
"Växtkraft"
LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.
Sverker Sörlin
"Stad i ljus"
REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.
Sven Nilsson
"Hjältarna"
KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.
Tobias Harding
"En nisch för staten"
KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.
Olle Wästberg
"Made in europe"
EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.
Leif Jakobsson
"En ny giv"
FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Sprickorna i muren"
OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.
Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.
Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer
Volante 1 9789197836845 -
Gotlands nationalbeväring och regemente (Bd 1...
Inbunden bok. Probus förlag HB. 1 uppl. 2005. 630 sidor.
Mycket gott skick.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9187184796
- Titel
- Gotlands nationalbeväring och regemente (Bd 1-2)
- Författare
- Bengt Hammarhjelm - Lars Ericson Wolke - Peter Molin - Per-Åke Wallin - Robert Knutas - Nils-Åke Stenström - Ejnar Berg - Bo Kjellander - Torbjörn Rimstrand - Per Wallin - Claës Tamm - Rune Kjellander - Sven-Olof Lindquist - Johan Engström
- Förlag
- Probus förlag HB
- Utgivningsår
- 2005
- Omfång
- 630 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 190 x 260 mm Ryggbredd 45 mm
- Vikt
- 2130 g
- Språk
- Svenska
Probus förlag HB 1 9187184796 -
Visbys kyrkoruiner
Häftad bok. 16 sidor.
Gott skick. 2000? Klammerhäftad. Bakre omslaget med fläck efter prislapp.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
-
SKISS : konst, arbetsliv, forskning : nio rap...
Inbunden bok. Folkrörelsernas konstfrämjande. 1 uppl. 2011. 287 sidor.
Nyskick. Nytt exemplar. Oläst. Några närmast obefintliga hanteringsspår på pärmen, för övrigt i presentskick.
UR FÖRORDET: Eftersom SKISS rört sig i ett sammanflätat gränsland mellan konst, konstnärer, arbetsliv, organisationsstrukturer, demokrati och arbetspl läs mer … läs merInrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789163383694
- Titel
- SKISS konst, arbetsliv, forskning- nio rapporter
- Författare
- Fagerström, Linda
- Förlag
- Folkrörelsernas konstfrämjande
- Utgivningsår
- 2011
- Omfång
- 287 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 170 x 233 mm Ryggbredd 25 mm
- Vikt
- 787 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- UR FÖRORDET:
Eftersom SKISS rört sig i ett sammanflätat gränsland mellan konst, konstnärer, arbetsliv, organisationsstrukturer, demokrati och arbetsplatsrelaterad hälsa finns en rad svåra frågeställningar att pröva. Hur kan arbetslivet utvecklas genom konstnärer på plats i arbetslivet? Och hur ska en sådan konstnärlig verksamhet kunna utvecklas på sina egna villkor och utan att förlora i integritet? Och hur strukturerar och organiserar man detta arbete?
Kan en sådan verksamhet bidra till ett bättre arbetsliv med en större delaktighet och ett ökad välmående för personal och anställda? Är det en rimlig ambition? Och är det verkligen ett konstnärligt ansvar?
Några av texterna redovisar enskilda projekt som skribenterna följt på närmare håll. Andra ger en mer övergripande beskrivning och fördjupar sig i ett par av de aspekter som SKISS och de medverkande konstnärernas undersökande arbete kommit att beröra. Antologin ska inte i första hand ses som en regelrätt forskarrapport utan snarare som ett bidrag i det fortlöpande, och oavslutade, samtal kring konst och samhälle som ständigt pågår. Liksom SKISS verksamhet bygger antologin på en gemensam process.
Boken sammanfattar sex år av projekt och väver samman det med forskningsarbeten som gjorts kring de olika projekten. Boken är intressant för alla som vill se ett utvidgat konstfält och som arbetar med konst och kultur, arbetslivsfrågor, folkhälsa och samhällsfrågor i stort.
SKISS står för Samtidskonstnärer i Samtidssamhället och ägs av Folkrörelsernas Konstfrämjande.
Folkrörelsernas konstfrämjande 1 9789163383694 -
Gotlands nationalbeväring och regemente (Bd 1...
Inbunden bok. Probus förlag HB. 1 uppl. 2005. 630 sidor.
Nyskick.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9187184796
- Titel
- Gotlands nationalbeväring och regemente (Bd 1-2)
- Författare
- Bengt Hammarhjelm - Lars Ericson Wolke - Peter Molin - Per-Åke Wallin - Robert Knutas - Nils-Åke Stenström - Ejnar Berg - Bo Kjellander - Torbjörn Rimstrand - Per Wallin - Claës Tamm - Rune Kjellander - Sven-Olof Lindquist - Johan Engström
- Förlag
- Probus förlag HB
- Utgivningsår
- 2005
- Omfång
- 630 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 190 x 260 mm Ryggbredd 45 mm
- Vikt
- 2130 g
- Språk
- Svenska
Probus förlag HB 1 9187184796 -
Mozart och 1700-talet : en studiebok med stud...
Häftad bok. Stockholm : Sober. 1991. 122 sidor.
Hyggligt skick.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK- ISBN
- 9172962585
- Titel
- Mozart och 1700-talet : en studiebok med studieplan
- Författare
- Zimmermann, Gunilla - Stenström, Lars-Åke
- Förlag
- Stockholm : Sober
- Utgivningsår
- 1991
- Språk
- Svenska
Stockholm : Sober 9172962585 -
Den svenska evangelieboken
Inbunden bok. Libris förlag. 2003. 703 sidor.
Mycket gott skick. Linneband med gulddekor, mycket fin. Skyddsomslaget lite stött i kanter.................// Första advent 2003 tas den nya Evangelieboken i bruk. Den antogs av Kyrkomötet i Svenska kyrkan hösten 2002 och är även ekumeniskt förankrad.
Under hösten utkommer läs mer … läs merInrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9171952284
- Titel
- Den svenska evangelieboken
- Författare
- Ellverson, Karl-Gunnar - Hillert, Sven - Stenström, Lars-Åke - Fahlgren, Sune
- Förlag
- Libris förlag
- Utgivningsår
- 2003
- Omfång
- 703 sidor
- Bandtyp
- Övrigt
- Mått
- 160 x 217 mm Ryggbredd 50 mm
- Vikt
- 1022 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- Första advent 2003 tas den nya Evangelieboken i bruk. Den antogs av Kyrkomötet i Svenska kyrkan hösten 2002 och är även ekumeniskt förankrad.
Libris separata utgåva av Evangelieboken, vackert formgiven och med läsvänlig storlek på texterna.
Förutom själva evangeliebokstexterna innehåller utgåvan även introduktioner till kyrkoårets alla sön- och helgdagar - skrivna av Karl-Gunnar Ellverson, präst och lärare i liturgik vid Svenska kyrkans pastoralinstitut i Uppsala. Han ingår även i Svenska kyrkans gudstjänstråd och har varit med i Kyrkohandbokskommittén.
I introduktionerna finns även förslag på kyrkoårsanknutna inledningsord till olika moment i gudstjänsten (inledande hälsning, ingångsord, inledning till Herrens bön, inledning till välsignelsen).
Nytt är även en nyskriven presentation av Bibelns böcker utifrån Evangeliebokens textval - skriven av Sven Hillert, präst och lärare i homiletik (predikan), även han verksam vid Pastoralinstitutet i Uppsala. Han har därtill medverkat som sakkunnig i arbetet med den nya Evangelieboken. Här erbjuds möjlighet att inhämta större förståelse för och sammanhang till de olika texter som läses i gudstjänst eller andakt.
Längst bak återfinns därtill en översikt över kyrkoårets texter, Svenska kyrkans bibelläsningsplan Lektionarium, liten psalmvalslista, register över psaltarpsalmer samt gemensam förberedelsebön och tackbön vid gudstjänst.
"Genom en brokig historisk utveckling har vi nu ett kyrkoår som låter oss under en period betrakta undret att Gud blivit människa och under en annan period vandra med Jesus till lidandet, döden och uppståndelsen. I sommarens gröna (kyrko)årstid ställs våra liv som kristna i fokus och mot senhösten blickar vi mot livets och tidens slut och fullbordan. Ibland är våra enskilda liv i fas med kyrkoåret, ibland är vår långfredag mitt i advent. Kyrkoårets gemensamma vandring med dess rytm och igenkännande år från år kan ge ett mönster och skänka kraft för den enskildes personliga vandring."
Libris förlag 9171952284 -
Framtiden är nu : Kultursverige 2040
Inbunden bok. Volante. 1 uppl. 2010. 272 sidor.
Nyskick. mkt gott skick
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197836845
- Titel
- Framtiden är nu : Kultursverige 2040
- Författare
- Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
- Förlag
- Volante
- Utgivningsår
- 2010
- Omfång
- 272 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
- Vikt
- 480 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.
Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?
"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Då, nu och sedan"
SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.
Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.
Sven-Eric Liedman
"Vi bestämmer"
TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.
Rasmus Fleischer
"Ta plats"
STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.
Evelina Wahlqvist
"Skapandets växelverkan"
GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.
Jan Åman
"Den nya staden"
URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.
Daniel Johansson
"Impulsekonomi"
INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.
Nicklas Lundblad
"Dumma du?"
KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.
Emma Stenström
"Komponera världen"
UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.
Lars Åberg
"Ett öppet samhälle"
MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.
Bo Rothstein
"De dubbelt ratade"
FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.
Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.
Vanja Hermele
"Myter om kvinnor"
JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.
Lars Melin
"Säg det med stil"
SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.
Rudolf Antoni
"Vem är du?"
KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.
Anders Rydell
"Mastodonter"
MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.
Hynek Pallas
"Efter ordet"
FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.
v
Owe Ronström
"Utan gränser"
MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.
Ann Steiner
"Utmanad men inte hotad"
LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.
Annina Rabe
"Älskade vän"
BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.
Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.
Bo Nilsson
"Publikens tyranni"
BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.
Fredrik Österling
"En förlorad värld"
ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.
Per Arne Tjäder
"Anpassning och revolt"
TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.
Pia Huss
"Landet annorlunda"
BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.
Kristian Berg
"I backspegeln"
KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.
Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.
Daniel Sandström
"Ingen vet någonting"
TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.
Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.
Nina Wormbs
"Ruta och skärm"
PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.
Katarina Renman Claesson
"En annan ordning"
UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.
Jenny Johannisson
"Växtkraft"
LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.
Sverker Sörlin
"Stad i ljus"
REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.
Sven Nilsson
"Hjältarna"
KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.
Tobias Harding
"En nisch för staten"
KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.
Olle Wästberg
"Made in europe"
EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.
Leif Jakobsson
"En ny giv"
FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Sprickorna i muren"
OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.
Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.
Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer
Volante 1 9789197836845 -
![Kultursverige 2040 [Elektronisk resurs] vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill](https://dez1v4fbcawql.cloudfront.net/product_thumb/1840849/10789161/65b2a21c41fb4.jpg)
Kultursverige 2040 [Elektronisk resurs] vad v...
Häftad bok.
Mycket gott skick. Volante i samarbete med Swecult. uppl.1. 2010. 272 s. 15 x 22,5cm. Lätt kantslitage på ryggens ovansida.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197836845
- Titel
- Framtiden är nu : Kultursverige 2040
- Författare
- Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
- Förlag
- Volante
- Utgivningsår
- 2010
- Omfång
- 272 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
- Vikt
- 480 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.
Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?
"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Då, nu och sedan"
SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.
Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.
Sven-Eric Liedman
"Vi bestämmer"
TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.
Rasmus Fleischer
"Ta plats"
STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.
Evelina Wahlqvist
"Skapandets växelverkan"
GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.
Jan Åman
"Den nya staden"
URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.
Daniel Johansson
"Impulsekonomi"
INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.
Nicklas Lundblad
"Dumma du?"
KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.
Emma Stenström
"Komponera världen"
UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.
Lars Åberg
"Ett öppet samhälle"
MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.
Bo Rothstein
"De dubbelt ratade"
FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.
Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.
Vanja Hermele
"Myter om kvinnor"
JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.
Lars Melin
"Säg det med stil"
SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.
Rudolf Antoni
"Vem är du?"
KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.
Anders Rydell
"Mastodonter"
MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.
Hynek Pallas
"Efter ordet"
FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.
v
Owe Ronström
"Utan gränser"
MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.
Ann Steiner
"Utmanad men inte hotad"
LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.
Annina Rabe
"Älskade vän"
BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.
Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.
Bo Nilsson
"Publikens tyranni"
BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.
Fredrik Österling
"En förlorad värld"
ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.
Per Arne Tjäder
"Anpassning och revolt"
TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.
Pia Huss
"Landet annorlunda"
BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.
Kristian Berg
"I backspegeln"
KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.
Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.
Daniel Sandström
"Ingen vet någonting"
TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.
Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.
Nina Wormbs
"Ruta och skärm"
PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.
Katarina Renman Claesson
"En annan ordning"
UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.
Jenny Johannisson
"Växtkraft"
LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.
Sverker Sörlin
"Stad i ljus"
REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.
Sven Nilsson
"Hjältarna"
KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.
Tobias Harding
"En nisch för staten"
KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.
Olle Wästberg
"Made in europe"
EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.
Leif Jakobsson
"En ny giv"
FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Sprickorna i muren"
OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.
Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.
Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer
9789197836845 -
Krigsvägar : finlandssvenska fältförband 1939...
Inbunden bok. Söderström. 2006. 280 sidor.
Nära nyskick. Skyddsomslag i mycket gott skick.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9515224306
- Titel
- Krigsvägar : finlandssvenska fältförband 1939-44
- Författare
- Stenström, Lars
- Förlag
- Helsingfors : Söderström
- Utgivningsår
- 2006
- Språk
- Svenska
Söderström 9515224306
Your country and preferred language.
Select your country Select languageDenna webbplats använder cookies för att säkerställa att du får den bästa upplevelsen.
Stäng
Välkommen till Sveriges största bokhandel
Här finns så gott som allt som givits ut på den svenska bokmarknaden under de senaste hundra åren.
- Handla mot faktura och öppet köp i 21 dagar
- Oavsett vikt och antal artiklar handlar du till enhetsfrakt från samma säljare i samma kundvagn
Framtiden är nu : Kultursverige 2040 Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson Inbunden. Volante 12 ex från 40 SEK
Gotlands nationalbeväring och regemente (Bd 1-2) Bengt Hammarhjelm - Lars Ericson Wolke - Peter Molin - Per-Åke Wallin - Robert Knutas - Nils-Åke Stenström - Ejnar Berg - Bo Kjellander - Torbjörn Rimstrand - Per Wallin - Claës Tamm - Rune Kjellander - Sven-Olof Lindquist - Johan Engström Inbunden. 2005. Probus förlag HB 7 ex från 150 SEK
Kända psalmer och deras historia Stenström, Lars-Åke - Spångberg, Inga - Spångberg, Lennart Örebro : Libris 6 ex från 39 SEK
Den svenska evangelieboken Ellverson, Karl-Gunnar - Hillert, Sven - Stenström, Lars-Åke - Fahlgren, Sune 2003. Libris förlag 5 ex från 200 SEK
Värmland från ovan = Värmland from above Bygdemark, Lars - Stenström, Mari - Svanström, Åsa - Värmlands museum Karlstad : Värmlands museum 3 ex från 130 SEK
Krigsvägar : finlandssvenska fältförband 1939-44 Stenström, Lars Helsingfors : Söderström 3 ex från 130 SEK
Psalmerna i livet Inga och Lennart Spångberg - Lars-Åke Stenström Inbunden. Libris förlag 5 ex från 24 SEK
SKISS konst, arbetsliv, forskning- nio rapporter Fagerström, Linda Inbunden. 2011. Folkrörelsernas konstfrämjande 7 ex från 50 SEK
Mozart och 1700-talet : en studiebok med studieplan Zimmermann, Gunilla - Stenström, Lars-Åke 1991. Stockholm : Sober 6 ex från 25 SEK