Sekelskiftets skandinaviska folkmuseer skapade platser som Skansen, Lyngby och Bygdø där besökarna skulle väckas ur sin råhet och föras in i ett tillstånd av kultur. Denna bok visar hur hur ideal inom vetenskap, konst och moral fogades samman med böndernas byggnader, bohag och seder till stuginteriörer och museistugor vid Nordiska museet, Dansk Folkemuseum och Norsk Folkemuseum. "Känn dig sjelf!" löd folkmuseernas motto. Besökaren skulle känna in samhörigheten med sitt folk men också få kunskap om folkets kulturhistoria. Det gemensamma folkminnet ansågs vara grundläggande för ett gott samtida samhällsbygge.Boken presenterar den mångfald av äldre och nyare idéer, attityder och praktiker som användes för att rekonstruera det vardagliga bondesamhället till kunskapsbärande, stämningsfulla och sedelärande museimiljöer i huvudstädernas utkanter. Hur formades och omformades det bevarandevärda minnesmärket under 1800-talet lopp? Hur användes detta nya minnesmärke i de skandinaviska folkmuseerna? Hjärtats härdar folkliv, folkmuseer och minnesmärken i Skandinavien, 1808-1907 är ett brett upplagt arbete i gränslandet mellan museologi, estetik- och vetenskapshistoria. Boken är av intresse för såväl forskare och studenter som museipersonal och intresserad allmänhet.Mattias Bäckström är idé- och lärdomshistoriker vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet. Han skriver och undervisar om museers idéer och praktiker i går och i dag, samt håller offentliga föreläsningar och medverkar i utställnings- och kulturarvsprojekt. Med bas i Göteborg, Härnösand, Sundsvall respektive Uppsala har han under nära nog 20 år alternerat mellan att arbeta inom museisektorn och att forska och skriva om museer och kulturarv. Föreliggande bok är hans doktorsavhandling i idé- och lärdomshistoria.