Utan onda aningar

Pocketböcker. Pocketförlaget. 1 uppl. 2007. 265 sidor.

Tonje Kvamme, 14 år, försvinner spårlöst på väg hem från handbollsträningen. Hon är som tonåringar är mest men har skaff at sig två farliga hobbyer att chatta på Internet och att strippa inför webbkamera för den som betalar. Nu får hon betala priset för sina aningslösa tilltag.
Det lilla samhället Ski, en bit utanför Oslo, är på ytan lugnt och sömnigt, men bland dess förtroendeingivande stöttepelare döljer sig flera farliga personer. När dessutom en internationellt orienterad pedofi lgrupp misstänks ha med flickans försvinnande att göra, inser poliserna i staden att det handlar om en kamp mot klockan innan Tonje Kvamme antingen hittas död någonstans i Europa eller dyker upp på filmer och fotografier på Internet, offer för vidrigheter vanliga människor knappt kan föreställa sig.
Något radikalt måste göras, och det är inte förrän den unga nykomlingen hos polisen, Lisa Lunde, tar kontakt med Sander Mørk, psykologen på Tonjes skola, som det lossnar. Men Mørk har ett förflutet han inte gärna talar om. Varför lämnade han sin tjänst i Stockholm så brådstörtat?

Utan onda aningar är en högaktuell och angelägen spänningsroman, med övertygande personskildring och en intrig som griper tag.

Jan-Sverre Syvertsen, född 1968, är journalist och kommunikationsrådgivare. Han har tidigare utkommit med fl era fackböcker i hemlandet.
Utan onda aningar är hans skönlitterära debut.

Norge fostrar många fantastiska deckarförfattare, och Jan-Sverre Syvertsens deckardebut är inget undantag. Högaktuellt ämne med ett språk som andas 2007.
Caroline Engvall, Tove

Ännu en norrman upp på krim-toppen. När Jan-Sverre Syvertsens deckardebut gavs ut i hemlandet Norge för drygt ett år sedan kallades den för en skreddersydd krimsuksess och även om jag tycker att man ska vara varsam med ord som succé är jag böjd att hålla med broderskapets recensenter om att detta är en riktigt bra kriminalbok.
Värmlands Folkblad

Det är rappt och bra skrivet och riktigt spännande. Plötsligt hade jag sträckläst ut den.
Måns Ivarsson, Expressen