Vampyrer : en kulturkritisk studie av den västerländska vampyrberättelsen från 1700-talet till 2000-talet

Häftade böcker. H:ström Text & Kultur. 2011. 460 sidor.

Vampyrer är historien om vampyrberättelsens betydelse för människan i den västerländska kulturen från 1600- till 2000-talet. Studien beskriver den förändring som vampyren har genomgått genom seklen och analyserar den i ljuset av det samhälle inom vilket den skapats. De vampyrer som väckte uppmärksamhet i Europa i början av 1600-talet var nämligen inte desamma som infiltrerar dagens svenska folkhem. Då var vampyrerna maskstungna lik för att senare, vid sekelskiftet 1800, transformeras till degenererade adelsmän. Nu skildras de istället som undersköna tonårspojkar, metrosexuella män, utsatta barn eller chevalereska gentlemän. Det är inte bara vampyrens yttre gestalt som förändrats med tidens gång. Den betydelse som blodsugaren försetts med skiftar också under dess historia. Fram till 1900-talets slut personifierade vampyren i första hand ett hot utifrån. Det var en skrämmande och farlig varelse som hotade den egna kroppen, familjen, samhället och kulturen. Vampyrens funktion var med andra ord att personifiera allt det som människan inte ville vara. Idag ser det helt annorlunda ut. Nu tycks vi i första hand identifiera oss med vampyren och den gestaltar i hög grad det vi människor vill vara och det vi åtrår. Vampyrer är en reviderad och utökad version av Anna Höglunds doktorsavhandling från 2009. I de nyskrivna partierna diskuterar hon bland annat den i vår samtid så populära genren vampyrromanser. Varför har vampyrromanser som Stephenie Meyers Twilight-saga blivit så omåttligt populära? Vad kan en analys av vampyrberättelser som Twilight, True Blood, Vampire Academy och The Vampire Diaries lära oss om unga flickors levnadsvillkor i dagens samhälle? Vad fyller vampyrromanserna för behov för vår samtids unga publik? Höglund synar också vår samtida vampyrfiktions absoluta hjältar, vampyrmännen, i sömmarna och frågar sig vad det är som gör blodsugare som Edward Cullen, Bill Compton, Eric Northman och John Mitchell till 2000-talets mest åtråvärda kärleksobjekt. Anna Höglund är verksam som lektor och forskare vid Linnéuniversitetet. Hon är också en efterfrågad och uppskattad föreläsare även utanför universitetets väggar.