-
Mörker och blåbärsris (R2J1)
Pocketbok. Stockholm : Litteraturfrämjandet. 1990.
Mycket gott skick. Oläst.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789174485769
- Titel
- Mörker och blåbärsris
- Författare
- Ekman, Kerstin
- Förlag
- Stockholm : Litteraturfrämjandet
- Utgivningsår
- 1990
- Språk
- Svenska
Stockholm : Litteraturfrämjandet 9789174485769 -
Mörker och blåbärsris (R2N6)
Pocketbok. Stockholm : Bonnier. 1979.
Mycket gott skick. Verkar oläst, dock med lätt skavda kanter.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9100406767
- Titel
- Mörker och blåbärsris
- Författare
- Ekman, Kerstin
- Förlag
- Stockholm : Bonnier
- Utgivningsår
- 1979
- Språk
- Svenska
Stockholm : Bonnier 9100406767 -
Skraplotter (HC3)
Inbunden bok. Albert Bonniers Förlag. 2003. 392 sidor.
Nära nyskick. Skyddsomslag i mycket gott skick. Skyddsomslaget har fått en reva i ena hörnet, annars utan anmärkning. Boken verkar oläst.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789100580889
- Titel
- Skraplotter
- Författare
- Ekman, Kerstin
- Förlag
- Albert Bonniers Förlag
- Utgivningsår
- 2003
- Omfång
- 392 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 160 x 223 mm Ryggbredd 29 mm
- Vikt
- 633 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- Ur inledningen:¿Det var allhelgonaafton hon kom. Underligt nog.Från allhelgona är det riktig vinter. Då har snön lagt sig. Det går inte längre att krafsa fram tranbärsrevor i myren. Frostklara dagar sätter sig tjädern i topp och haren har ömsat päls och tagit den vita på. De klara isarna på tjärnar och pluttar är översnöade, ja, allt som är svart och allt som har ruttnat i hösten är borta. De döda har frid och den erbjuds också åt de levande.Jag skulle åka med kyrkskjutsen till Röbäck på allhelgonadagen för att lägga en vitmossekrans på Myrtens grav. I högmässan fick jag väl gå för att vänta in Reine som skjutsar de gamla med taxi. Men jag tålde inte prästen. Hon bara röker och babblar, sa Elias och det hade han rätt i.Denna afton i skymningen satt Elias och jag i mitt kök med varsin kopp kaffe. Det var så tyst. Det hade snöat hela eftermiddagen och Elias spår var för länge sen borta. Nu föll snön bara flinga för flinga. Då hörde vi en bil. När vi märkte att den inte körde förbi utan stannade på landsvägen ovanför huset kikade vi förstås. Elias frågade vem det var men jag visste inte. Det var en liten röd bil.Ett fruntimmer. Hon steg ur och innan hon drog ihop kappan hann jag se kragen.Dä ä en präst, sa jag.Å fan, sa Elias. Marianne skulle ju inte sluta förrän te nyår.Det var vad vi trodde. Att nya prästen var ute och hälsade på de äldre som vi kallas. Då hörde vi henne knacka på. Inte så värst försynt.Dom ä som dammsugaragenter, sa Elias. Få dom in foten så ha du dom här. Bju´na inte på kaffe.Jag sa att jag gatt gå och öppna i alla fall. Och där stod hon, barhuvad i kylan. Men hon hade bra kängor.Det var en liten kropp med stadiga ben i tjocka svarta strumpor. Ansiktet var omålat. På sätt och vis såg hon ut som en flicka fast hon måste vara gott och väl i femtioårsåldern. Fötter och händer var barnsligt små. Hon var alldeles allvarlig. Man kunde tro att hon var rädd. Ögonen var ljust blå och satt ganska tätt ihop. Hon pressade ihop läpparna och stirrade. Säg nånting människa, tänkte jag. Det man efteråt mindes bäst i hennes ansikte var näsan. Den var bred och böjd och alldeles för stor för det åldrade flickansiktet.Goddag, sa hon.Ja, det var ovanligt. Elias brukar klaga över att det bara är hej och hejdå nuförtiden.Om hon nu var präst, sa han efteråt. En skjorta med rundkrage kan väl vemsomhelst gå in och köpa sig. Han ville ha det till att hon kom för att luras, att hon var en sån som åkte runt och stal från åldringar.Hon sträckte fram handen och sa ett namn som ingen av oss förstod. Vi hade aldrig hört det förr.Jag har kommit för att min mor ska vara född i det här huset, sa hon.Ja, då ha du komme fel, sa jag.Myrten Fjellström, bodde hon inte här?Sen minns jag inte riktigt. Det vart väl tyst. Jag tror jag backade mot kökssoffan och satte mig. Jag sa antagligen att det var nåt fel. Ett missförstånd. Myrten Fjellström hade inga barn. Eller om jag inte sa nånting alls. Jag vet inte.Att hon tog fram ett kuvert ur kappfickan kommer jag ihåg. Jag var kall om fingertopparna när jag skulle ta i det och jag fumlade så att Elias tog det i stället.Ingefrid, sa han. Ingefrid Mingus. Skulle det va namnet?Jag kallas Inga men jag är döpt till Ingefrid. Brevet fick jag från en advokat i Östersund, sa hon. Jag har ärvt min mor.¿
Albert Bonniers Förlag 9789100580889 -
Mordets praktik (R2N2)
Inbunden bok. Albert Bonniers Förlag. 2009. 207 sidor.
Nära nyskick. Skyddsomslag i nära nyskick.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789100123864
- Titel
- Mordets praktik
- Författare
- Ekman, Kerstin
- Förlag
- Albert Bonniers Förlag
- Utgivningsår
- 2009
- Omfång
- 207 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 143 x 219 mm Ryggbredd 20 mm
- Vikt
- 368 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- – nu, då ljuslågan flämtar i draget och min skugga på den gröna tapeten fladdrar och skälver liksom lågan och vill få liv – nu tänker jag på Andersen och hans saga om skuggan, och det tycks mig att jag själv är skuggan som ville bli människa.”I Hjalmar Söderbergs Doktor Glas läste jag om den livgiriga skuggan på väggen som tar mannens liv och börjar leva på egen hand. Ett ont liv. Man kan också ta en annan människas liv med kaliumcyanid. Som Tyko Glas gjorde. Hur kommer man därhän? Gör man det med Hjalmar Söderbergs hjälp eller är man redan förberedd av ett liv i smutsiga celluloidkragar, kärlekslöshet och ett vidrigt yrke. Det finns ingen skuld, säger doktorn som är huvudperson i min bok. Jag är framtidens människa, säger han också. Han skriver det i sin dagbok. Så underligt övertygande det låter när den som berättar är ett jag. Har man rätt att ta en annan människas liv? Nej, säger vi. Jo, av hjälpsamhet, säger Söderberg. Har man rätt att ta en människa ur en bok och sätta den i en annan? Det anser inte min doktor. Men litteratur lever av litteratur och personer ur Söderbergs böcker lever ibland upp på nytt. Här lever han själv i bokens marginal. Han behöver hjälp med det praktiska. Men varför blir han så rädd? Han hade fått ett infall när han sneddade över Norrmalmstorg en novemberdag 1901. Men så här långt ville han kanske inte följa sin tanke.”Kerstin EkmanEfter den stora essäboken Herrarna i skogen skriver Kerstin Ekman här vidare på de fortfarande giltiga frågorna i Söderbergs roman Doktor Glas. Och får samtidigt det förra sekelskiftets Stockholm, dess människor, stämningar, hus och gator att än en gång stiga fram ur skuggorna.
Albert Bonniers Förlag 9789100123864
Your country and preferred language.
Select your country Select languageDenna webbplats använder cookies för att säkerställa att du får den bästa upplevelsen.
Stäng
Välkommen till Sveriges största bokhandel
Här finns så gott som allt som givits ut på den svenska bokmarknaden under de senaste hundra åren.
- Handla mot faktura och öppet köp i 21 dagar
- Oavsett vikt och antal artiklar handlar du till enhetsfrakt från samma säljare i samma kundvagn
