Your country and preferred language.

Select your country Select language

Denna webbplats använder cookies för att säkerställa att du får den bästa upplevelsen.

Menu
Sökalternativ
Stäng

Välkommen till Sveriges största bokhandel

Här finns så gott som allt som givits ut på den svenska bokmarknaden under de senaste hundra åren.

  • Handla mot faktura och öppet köp i 21 dagar
  • Oavsett vikt och antal artiklar handlar du till enhetsfrakt från samma säljare i samma kundvagn
Vad vet vi om de insatser socialtjänsten gör i hedersrelaterade konflikter inom familjen?
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
Betala med Swish

Förlagsfakta

ISBN
9789171046154
Titel
Vad vet vi om de insatser socialtjänsten gör i hedersrelaterade konflikter inom familjen?
Författare
Pérez, Enrique
Förlag
Malmö högskola
Utgivningsår
2017
Omfång
294 sidor
Bandtyp
Häftad
Mått
160 x 240 mm Ryggbredd 17 mm
Vikt
584 g
Språk
Svenska
Baksidestext
FoU-rapport (Hälsa och samhälle), 2014:1.
Syftet med den här studien är att sätta fokus på vilket sätt socialtjänsten
arbetar med hedersrelaterade frågor, och att på ett kvalitativt
sätt studera hur socialsekreterarna resonerar kring problematiken
– vad det är för typ av argumentation som förs när ärendet
klassificeras som heder och skickas vidare till en utredning, vad är
det som utreds, och hur argumenteras det när utredningen handlar
om barn som tillhör invandrarfamiljer? Det finns många uppfattningar
om vad och hur socialtjänsten gör i mötet med sina klienter.
När det gäller frågan om hedersrelaterade konflikter finns det också
olika uppfattningar.
En grundläggande definition av hedersrelaterat våld och förtryck
som många rapporter och handböcker – och även Länsstyrelsen –
använder sig av, är FN:s definition av hedersvåld. Den betonar att
våldet och förtrycket uppmuntras och stöds av ett kollektiv som ett
led i ett strukturellt och institutionaliserat förtryck mot kvinnors
sexualitet (Gill, Begikhani & Hague, 2012. Johnsson–Latham,
2005). Definitionen kan förstås i ett socialt sammanhang där det
råder åtskilda könsroller, och där våld och förtryck mot kvinnor är
kollektivt och institutionellt sanktionerat. Frågan jag ställer mig är
hur socialsekreterarna förhåller sig till definitionen i en svensk kontext.
Andra frågor är: vad gör socialtjänsten i sådana fall som betecknas
som hedersrelaterade? På vilket sätt särskiljer socialtjänsten
frågan om hedersrelaterat våld? Och använder sig socialsekreterarna
som utreder frågan i så fall av speciella metoder?