Den larmande hopens dal

Albert Bonniers förlag 2008. Inbunden med skyddsomslag, 192 sidor, 470 gram.

Nära nyskick. "en av de roligaste svenska romaner jag har läst på länge. /.../ 'Den larmande hopens dal' fäster på papper att livet är pyttelitet, men med mycket långa rottrådar. Och så fullt av detaljer att man kan leva det med visst intresse tills man dör."

Malin Ullgren, DN

Erik Andersons västgötaepos skildrar vardagen vid Varas Värn via volontären Ina Ljung, som sedan hon tillbringat en sommar som grävande journalist förflyttas till korrekturet. Om det är ett avancemang eller ej tål att diskuteras. Idas drömmar om svear, goter och demonstrerande bönder tryfferar denna landsbygdsarkeologiska inventering och utgrävning, som inte minst innebär en renässans för den uråldriga bo-indelningen.
ecension: "Årets roligaste bok":

Den larmande hopens dal

av Hans Brattberg,frilansjournalist och invandrad västgöte

"En komisk och absurd skrattfest" (G-P), "En av de roligaste svenska romanerna jag läst på länge" (DN). Med dessa omdömen i bakhuvudet började jag läsa Erik Anderssons nyutkomna Den larmande hopens dal, där en västgöte går på djupet i den västgötska myllan. Det måste vara roligt. Västgöta-Bengtssons historier, Skara-Bert i politiken, personligheterna i Colin Nutleys Änglagård. Eller...?

Mitt möte med romanen blev något av en västgötaklimax. G-P:s recensionsrubrik "Skröna att skratta med" gav mig en föraning om att romanen var i stil med Arto Paasilinnas Harens år (1975) eller den sammes Kollektivt självmord (1990). Alls icke så. Skrattfesten uteblev. Kanske för att jag precis som bokens huvudperson tidningsvolontören Ina Ljung fått min journalistutbildning i Göteborg och likt henne vikarierat på landsortstidningar.


albert bonniers förlag
Bondetåget till kungs har startat.
Stora smånyheterMen någon tidning som romanens Varas Värn har jag inte upplevt i sinnevärlden. Den påminner mig inte om Växjöbladet, Kronobergaren eller Bohusläningen. Bara en sån sak som att den har 31 fast anställda reportrar ? lika många som antalet härader i Västergötland. Samtliga allmänreportrar. Därtill en tidning som trots ordbehandlarnas inbyggda stavningskontroll värnar om sin korrekturavdelning som "tidningshusets hjärta".

För Varas Värn tycks inga nyheter inom närområdet vara obetydliga. Under rubriken "På tur i Redväg" berättas att Karl och Jenny Bergsten med barnen Klara och Fredrik från Badene i Yllestad socken, Vartorfa härad under den gångna veckan hälsat på hemma hos Björn och Sara Kamvinger.

Och att Johanna och Camilla Lundkvist haft kalas för tre som fyllt år i maj ? Kristina Brunander, Erik Lundkvist och Olivia Lundkvist ? och bjudit på tårta och glass. Samtliga 17 tårt- och glassätare namngavs jämte bostadsort.

Vidare: Linnea Karsson i Timmele har blivit mycket bättre efter sin hjärtoperation.

? Något sånt här kan jag i varje fall inte skriva, kommenterar Ina Ljung, som möts av repliken: "Får ni inte lära er det på journalisthögskolan?"