Jag dras inte till mörkhyade. Eller alltså, jag föredrar snälla, smarta tjejer.

Var kommer du ifrån?
Jag kommer från Frankrike.
Nej, du är ju n****. Du måste flytta tillbaka till djungeln.

Kan du dansa lite afrikansk dans för mig?

Hej, var är din pimp?

Gå inte på våra vägar, era n****horor!

Det här är en bok om våra liv. Om andras ord. Om Sverige idag.

Våren 2014 startade Fanna Ndow Norrby kontot @SvartKvinna på sociala medier. Hon var trött på den sexism och rasism som svarta kvinnor i Sverige möter. Gensvaret blev massivt - på bara en dag fick kontot över 10 000 följare och inom ett par månader läste och diskuterade mer än 40 000 personer kontot. I Svart kvinna samlar Fanna Ndow Norrby den bredd av berättelser som ett stort antal svarta kvinnor i Sverige delat med sig av. Tillsammans med nyskrivna texter är boken en djupdykning i det som så oskyldigt kallas vardagsrasism, men som berör grundläggande frågor om existensberättigande och ojämlikhet.

Med texter av Amie Bramme Sey, Amira Diallo, Alle Eriksson, Yodit Girmay, Tatiana Håkanson, Judith Kiros, Valerie Kyeyune Backström, Tyson McVey, Marilyne Ntumba Mabambu, Bilan Osman, Adam Tensta och Salem Yohannes.

Redaktör för boken är Fanna Ndow Norrby (f 1990), som är frilansskribent och aktivist. Hon startade kontot @SvartKvinna och är utbildad i strategisk kommunikation och PR. Svart kvinna är hennes första bok.




"Att be mig läsa Fanna Ndow Norrbys antologi är som att be en supporter recensera favoritlagets senaste match. Det blir inte så mycket kritik. Mest en hejaklack. Jag jublar av glädje vid tanken på att ett gäng svenska, och inte amerikanska, afrikanska, brittiska eller västindiska, tjejer ur min generation skriver fritt just om att vara svart, ung, kvinna i Sverige idag. När läsningen väl sätter igång byts jublet mot ilska. Värst av allt blir det när berättelserna om sexualiseringen av den svarta kvinnokroppen kommer på tal. Det finns ingen hejd på vilka bilder från århundraden av kolonialism och slaveri som kan dyka upp hos de mest nyktra, eller onyktra, av män. 'Jaja, slaveriet ägde ju inte rum här', säger den naiva. Ändå är det här en del av svenska svarta tjejers vardag ... Om du är svart - läs boken för att förstå att det inte är du som är galen, det är strukturen som är skev. Den kommer att påminna dig om hur jobbigt det kan vara, men den kommer också att ge dig styrka. Om du är vit - läs boken för att förstå mer om dina vita, eller för den delen manliga, privilegier. Från och med nu är det svenskt tankegods, vare sig du vill det eller inte."


Silvia Kakembo, Jönköpings-Posten

"Vad betyder då en samling texter med och av svarta kvinnor (med undantag för Adam 'Adam Tensta' Taal, som är den enda medverkande mannen i antologin) som publiceras i en antologi med titeln Svart kvinna? En hel del. Först och främst är vittnesmålen i boken ett dokument över hur rasism slår mot just svarta kvinnors kroppar i en svensk kontext. Det i sig är att skriva viktig historia. För det andra, det finns (svarta) erfarenheter som måste höras även om det innebär att vår (vita) självbild krackelerar. För om vi inte pratar om ras och den rasdiskriminering som finns, hur ska vi då kunna röra oss mot ett rasfritt samhälle? Förvisso är den kunskap som finns att hämta bland texterna inte något nytt för postkoloniala anti-rasister och intellektuella. Men på samma sätt som @SvartKvinna-kontot är folkbildande, kan Svart kvinna-antologin med sina lättillgängliga och matnyttiga texter utmana den vita blicken och vara ett andningshål i det den brittiska forskaren Sara Ahmed kallar för 'vithetshavet'."
Sara Abdollahi, Expressen

"I dagens Sverige används inte objekt såsom apartheidtidens pennor eller som på Lundborgs tid, skjutmått - i stället är det med ord och ögonmått förtrycket sker. Den koloniala historiens trådar in i samtiden är på så vis subtila, ja närmast osynliga - utom för den vars hals omlindas av dem, likt strypsnaror. Av högsta angelägenhet är därför att vittnesmålen av just denna lågintensiva vardagsrasism samlas och synliggörs. Detta görs i antologin Svart kvinna av Fanna Ndow Norrby som utkommer i dagarna på Natur & Kultur, ett ytterst välkommet debattinlägg i höstens fackboksutgivning. ... ett samtidsdokument av det förtryck som pågår i ett Sverige av i dag ... I efterklangen av Nobeljublet kring Svetlana Aleksijevitj mästerligt byggda körverk av hittills ohörda röster, ställer dessa böcker upp sig som exempel på nya och oanade möjligheter för polyfon och politisk vittneslitteratur."
Sara Meidell, Västerbottens-Kuriren

"Denna blandning gör boken lättillgänglig, även för den som inte har läst in sig på postkolonial teori. Skribenterna betonar, utan att bli allt för teoretiska, betydelsen av kolonialismen och patriarkala strukturer för att förstå dagens rasistiska strukturer ... Eftersom boken fungerar som en dörröppnare till erfarenheter av ett samhällsproblem behöver den inte rikta sig till en specifik grupp. Själv slås jag av känsla av att det är den här typen av bok som jag länge har saknat i Sverige. Bokens skribenter lyckas skapa öppna och ärliga beskrivningar av ett av samtidens viktigaste ämnen. Just balansgången mellan att tala om individuella upplevelser och strukturer är bokens främsta styrka. Oavsett om du är den som blir utsatt för vardagsrasism, allt för privilegierad för att bli utsatt eller är den som utsätter andra bör du läsa Svart kvinna. Det är en viktig skildring av ett ofta negligerat problem. Som läsare behöver du inte hålla med om allt, men det kommer väcka nya tankar till liv."
Henrietta Olsson, Norrköpings tidningar

"Kanske är det den boken som i år mest kan förändra våra grundvalar."
Bokcirkelpodden