Kära Gabriel : ett brev

Inbundna böcker. Albert Bonniers Förlag. 2006. 188 sidor.

Gabriel är 10 år och mycket begåvad. Men för honom måste världen vara logisk och konsekvent, annars rämnar tillvaron. Och han är obönhörlig i sina krav på språklig precision - ironi och dubbeltydigheter kan leda till våldsamma raserianfall. Han klarar inte att sätta sig in i andra människors känslor och tankar. Gabriel har diagnosen autism och AD/HD.        I ett långt personligt brev till sin son försöker Halfdan W Freihow sätta ord på hjälplösheten, rädslan för en osäker framtid, sorgen över alla tillkortakommanden, men mest av allt lyser den gränslösa kärleken till detta gåtfulla barn. Freihow beskriver ett hem som till det yttre är ganska likt de flesta andra, men med den skillnaden att i den här familjen finns en liten människa som oavbrutet sätter omgivningen på prov, som framkallar enorma frustrationer. Samlivet mellan föräldrarna får sina törnar, syskonen kommer i kläm och förhållandet till kamrater blir problematiskt, men här uppstår också obetalbara komiska situationer.Kära Gabriel skildrar ett mycket speciellt förhållande mellan far och son och ger en osentimental, men starkt berörande bild av hur det är att leva med ett barn som är annorlunda. Nominerad till norska Bragepriset.   Såld i Tyskland, Holland, Danmark, Sverige."Boken är modig och självutlämnande. Det som framför allt gör att denna privata berättelse har allmänt intresse är att den förutom en bra beskrivning av barnet ger en inblick i föräldrarnas vardag. Halfdan Freihow skriver om att komma till korta. Just skildringen av kärlekens ofullkomlighet gör boken stark och betydelsefull."  - Kulturnytt, NRK P2"På ytan är Kära Gabriel ett kärleksbrev som är genomströmmat av tillhörigheten till en temperamentsfull vestlandsnatur. Havet, holmarna, vinden och den höga himlen är inte bara en poetisk kuliss till den lilla människan som sliter - naturen är också den konkreta lekplatsen för far och son som drar på skattjakt på hemliga sjörövaröar. Kraften i det beskrivna landskapet återfinns som ett eko i berättelsen från hemmiljön. Man blir varm om hjärtat av att läsa om skolans och vännernas omfamnande sätt att förhålla sig till Gabriel.." - Dagbladet