-
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197836845
- Titel
- Framtiden är nu : Kultursverige 2040
- Författare
- Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
- Förlag
- Volante
- Utgivningsår
- 2010
- Omfång
- 272 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
- Vikt
- 480 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.
Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?
"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Då, nu och sedan"
SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.
Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.
Sven-Eric Liedman
"Vi bestämmer"
TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.
Rasmus Fleischer
"Ta plats"
STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.
Evelina Wahlqvist
"Skapandets växelverkan"
GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.
Jan Åman
"Den nya staden"
URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.
Daniel Johansson
"Impulsekonomi"
INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.
Nicklas Lundblad
"Dumma du?"
KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.
Emma Stenström
"Komponera världen"
UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.
Lars Åberg
"Ett öppet samhälle"
MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.
Bo Rothstein
"De dubbelt ratade"
FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.
Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.
Vanja Hermele
"Myter om kvinnor"
JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.
Lars Melin
"Säg det med stil"
SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.
Rudolf Antoni
"Vem är du?"
KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.
Anders Rydell
"Mastodonter"
MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.
Hynek Pallas
"Efter ordet"
FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.
v
Owe Ronström
"Utan gränser"
MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.
Ann Steiner
"Utmanad men inte hotad"
LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.
Annina Rabe
"Älskade vän"
BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.
Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.
Bo Nilsson
"Publikens tyranni"
BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.
Fredrik Österling
"En förlorad värld"
ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.
Per Arne Tjäder
"Anpassning och revolt"
TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.
Pia Huss
"Landet annorlunda"
BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.
Kristian Berg
"I backspegeln"
KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.
Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.
Daniel Sandström
"Ingen vet någonting"
TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.
Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.
Nina Wormbs
"Ruta och skärm"
PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.
Katarina Renman Claesson
"En annan ordning"
UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.
Jenny Johannisson
"Växtkraft"
LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.
Sverker Sörlin
"Stad i ljus"
REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.
Sven Nilsson
"Hjältarna"
KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.
Tobias Harding
"En nisch för staten"
KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.
Olle Wästberg
"Made in europe"
EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.
Leif Jakobsson
"En ny giv"
FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Sprickorna i muren"
OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.
Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.
Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer
Volante 1 9789197836845 -
Framtiden är nu : Kultursverige 2040
Inbunden bok. Volante. 1 uppl. 2010. 272 sidor.
Nyskick. Danskt band med inviksflikar
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197836845
- Titel
- Framtiden är nu : Kultursverige 2040
- Författare
- Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
- Förlag
- Volante
- Utgivningsår
- 2010
- Omfång
- 272 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
- Vikt
- 480 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.
Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?
"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Då, nu och sedan"
SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.
Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.
Sven-Eric Liedman
"Vi bestämmer"
TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.
Rasmus Fleischer
"Ta plats"
STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.
Evelina Wahlqvist
"Skapandets växelverkan"
GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.
Jan Åman
"Den nya staden"
URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.
Daniel Johansson
"Impulsekonomi"
INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.
Nicklas Lundblad
"Dumma du?"
KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.
Emma Stenström
"Komponera världen"
UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.
Lars Åberg
"Ett öppet samhälle"
MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.
Bo Rothstein
"De dubbelt ratade"
FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.
Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.
Vanja Hermele
"Myter om kvinnor"
JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.
Lars Melin
"Säg det med stil"
SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.
Rudolf Antoni
"Vem är du?"
KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.
Anders Rydell
"Mastodonter"
MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.
Hynek Pallas
"Efter ordet"
FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.
v
Owe Ronström
"Utan gränser"
MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.
Ann Steiner
"Utmanad men inte hotad"
LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.
Annina Rabe
"Älskade vän"
BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.
Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.
Bo Nilsson
"Publikens tyranni"
BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.
Fredrik Österling
"En förlorad värld"
ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.
Per Arne Tjäder
"Anpassning och revolt"
TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.
Pia Huss
"Landet annorlunda"
BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.
Kristian Berg
"I backspegeln"
KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.
Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.
Daniel Sandström
"Ingen vet någonting"
TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.
Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.
Nina Wormbs
"Ruta och skärm"
PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.
Katarina Renman Claesson
"En annan ordning"
UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.
Jenny Johannisson
"Växtkraft"
LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.
Sverker Sörlin
"Stad i ljus"
REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.
Sven Nilsson
"Hjältarna"
KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.
Tobias Harding
"En nisch för staten"
KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.
Olle Wästberg
"Made in europe"
EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.
Leif Jakobsson
"En ny giv"
FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Sprickorna i muren"
OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.
Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.
Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer
Volante 1 9789197836845 -
Hjärnsläpp : bang om biologism
Pocketbok. Bokförlaget Atlas KB. 1 uppl. 2002. 250 sidor.
Nära nyskick.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9163121581
- Titel
- Hjärnsläpp : bang om biologism
- Författare
- Ekman, Karin - Hermele, Vanja - Westerlund, Ulrika - Österblad, Ika - Bang (tidskrift)
- Förlag
- Bokförlaget Atlas KB
- Utgivningsår
- 2002
- Omfång
- 250 sidor
- Bandtyp
- Vikt
- 141 g
- Språk
- Svenska
Bokförlaget Atlas KB 1 9163121581 -
Hjärnsläpp : bang om biologism
Pocketbok. Bokförlaget Atlas KB. 1 uppl. 2002. 250 sidor.
Gott skick.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9163121581
- Titel
- Hjärnsläpp : bang om biologism
- Författare
- Ekman, Karin - Hermele, Vanja - Westerlund, Ulrika - Österblad, Ika - Bang (tidskrift)
- Förlag
- Bokförlaget Atlas KB
- Utgivningsår
- 2002
- Omfång
- 250 sidor
- Bandtyp
- Vikt
- 141 g
- Språk
- Svenska
Bokförlaget Atlas KB 1 9163121581 -
In som ett lamm, ut som en tigrinna
Inbunden bok. Natur & Kultur Allmänlitteratur. 1 uppl. 2012. 251 sidor.
Nyskick. Dekorerat kartonnage. In som ett lamm, ut som en tigrinna är en roman bestående av minnesbilder, brottstycken, samtal och dramatiserade dialoger, inspirerade av timmar av bandade intervjuer med kultursfärens beslutsfattare. Det är den undanglidande makten läs mer … läs mer
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789127132436
- Titel
- In som ett lamm, ut som en tigrinna
- Författare
- Vanja Hermele
- Förlag
- Natur & Kultur Allmänlitteratur
- Utgivningsår
- 2012
- Omfång
- 251 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 142 x 217 mm Ryggbredd 21 mm
- Vikt
- 409 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- In som ett lamm, ut som en tigrinna är en roman bestående av minnesbilder, brottstycken, samtal och dramatiserade dialoger, inspirerade av timmar av bandade intervjuer med kultursfärens beslutsfattare. Det är den undanglidande makten i arbetet för jämställdhet som skildras, både på det personliga planet och i samhället.
Vanja Hermele (f. 1978) är genusvetare och journalist. Hon har undersökt jämställdheten inom kultursektorn i tre uppmärksammade rapporter: Hur svårt kan det vara? Filmbranschen, jämställdheten och demokratin (2004), I väntan på vadå? Teaterförbundets guide till jämställdhet (2007) och Konsten så funkar det (inte) (2009). Under flera år har hon medverkat i tidskriften Bang, både som chefredaktör och som skribent.
In som ett lamm, ut som en tigrinna är hennes debut som skönlitterär författare.
Ett värdefullt material om varför svenska teaterchefer tycker att jämlikhet är en så svår uppgift, anrikat under hundratals intervjutimmar, förvandlat till en roman. Alla röster anonymiserade, bara replikerna kvar som avslöjande gränsmarkeringar för fantasin i ett patriarkalt landskap. Ett storartat experiment.
Ulrika Milles, DN
Jag älskar In som ett lamm, ut som en tigrinna. Inte som roman. Men som text. Jag älskar den lätta och filmiska prosan. Och framför allt älskar jag den för påminnelsen om att det finns mycket kvar att göra till dess att kvinnor känner sig trygga i samhället.
Annika Koldenius, Borås tidning
Jag sluter genusvetaren Vanja Hermele till mitt bröst. Hon är mönsterfinnare i studiet av jämställdhet inom kulturen. Hon syr på ett lapptäcke där scenkonstens främsta företrädare bidrar med var sin del av den varierande genusblindheten. Och nu kommer hon med sin första roman, som snarare är en debattbok där de intervjuades namn har ersatts med kön och yrke ... Hon presenterar exempel. Vi får tänka själva.
Gunilla Brodrej, Expressen
Vanja Hermeles öppna blick och ärliga redovisande av allt det intrasslade tänkande som stänger dörren för förändring är avslöjande. Hon blottlägger genom att visa alla vindlingarna, hur en omedveten vit manlighet lever och frodas under de medvetna formuleringarna om vikten av rättvisa Jag älskar tipset hon får från en mer luttrad feminist: Ni måste skaffa er ett skydd. En rustning som gör att ni kan skjuta och gråta samtidigt. Det gör ont att se och förstå omfattningen av ett förtryck som riktar sig mot den grupp som man själv tillhör. Det är skönare att låta bli och låtsas som att det inte finns.
Jenny Aschenbrenner, Aftonbladet
Jag tror inte det är sant, tappar hakan och förfasas. Vanja Hermele har tidigare skrivit tre rapporter om jämställdheten i kulturvärlden. Här är det som blev över. Korta nedslag som berättar så mycket mer om människors sanna åsikter, än välpolerade och inövade fraser om allas lika värde. Boken är bensin på genusbrasan, kamplust för trötta kvinnor. För man kan inte annat än bli heligt förbannad, när en teaterchef i en intervju med Vanja Hermele rakt ut säger att: De stora existentiella frågorna fortfarande hör till den manliga sfären.
Tara
Det är på samma gång skräckinjagande och grymt rolig läsning. För visst skrattar man när Vanja Hermele drar ner brallorna på makten, detta ansiktslösa patriarkat som gör bort sig på löpande band. ... Samtidigt kommer sorgen: det här är ju på riktigt. De här cheferna jobbar ju i verkligheten, ofta med statligt finansierade chefslöner. Den här boken är både rolig och viktig och välskriven.
Marie Pettersson, Helsingborgs Dagblad
"Ett viktigt tidsdokument som förhoppningsvis når en bred publik."
Gabriella Nilsson, Folkbladet
Journalisten och genusvetaren Vanja Heremeles bok In som ett lamm, ut som en tigrinna handlar om jämställdhet inom kultursektorn, främst teatern och dansen. Mönstret liknar Caitlin Morans How to be a woman och Maria Svelands Bitterfittan Episoderna är korta och återgivna med en lågmäld, torr humor Vanja Hermele har skrivit en bok som man får ett leende på läpparna av att läsa, trots att den verklighet hon beskriver är minst sagt deprimerande.
Anna Remmerts, Fria Tidningen
jag får många tillfällen att nicka igenkännande, le, gapskratta, morra och känna blodsmak Jag har roligt mest hela tiden, mitt i eländet, för Vanja Hermele släpper in mig i sin forskarvärld och låter mig göra halva jobbet: Det är jag som drar slutsatserna, gör utropstecken i marginalen, ser likheterna, försjunker i egna minnen och blir förbannad In som ett lamm, ut som en tigrinna ska jag ge till mina döttrar! Ju fler tigrinnor desto bättre.
Elisabeth Sigurdson, SalongK.se
Natur & Kultur Allmänlitteratur 1 9789127132436 -
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197836845
- Titel
- Framtiden är nu : Kultursverige 2040
- Författare
- Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
- Förlag
- Volante
- Utgivningsår
- 2010
- Omfång
- 272 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
- Vikt
- 480 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.
Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?
"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Då, nu och sedan"
SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.
Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.
Sven-Eric Liedman
"Vi bestämmer"
TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.
Rasmus Fleischer
"Ta plats"
STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.
Evelina Wahlqvist
"Skapandets växelverkan"
GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.
Jan Åman
"Den nya staden"
URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.
Daniel Johansson
"Impulsekonomi"
INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.
Nicklas Lundblad
"Dumma du?"
KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.
Emma Stenström
"Komponera världen"
UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.
Lars Åberg
"Ett öppet samhälle"
MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.
Bo Rothstein
"De dubbelt ratade"
FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.
Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.
Vanja Hermele
"Myter om kvinnor"
JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.
Lars Melin
"Säg det med stil"
SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.
Rudolf Antoni
"Vem är du?"
KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.
Anders Rydell
"Mastodonter"
MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.
Hynek Pallas
"Efter ordet"
FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.
v
Owe Ronström
"Utan gränser"
MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.
Ann Steiner
"Utmanad men inte hotad"
LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.
Annina Rabe
"Älskade vän"
BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.
Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.
Bo Nilsson
"Publikens tyranni"
BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.
Fredrik Österling
"En förlorad värld"
ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.
Per Arne Tjäder
"Anpassning och revolt"
TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.
Pia Huss
"Landet annorlunda"
BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.
Kristian Berg
"I backspegeln"
KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.
Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.
Daniel Sandström
"Ingen vet någonting"
TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.
Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.
Nina Wormbs
"Ruta och skärm"
PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.
Katarina Renman Claesson
"En annan ordning"
UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.
Jenny Johannisson
"Växtkraft"
LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.
Sverker Sörlin
"Stad i ljus"
REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.
Sven Nilsson
"Hjältarna"
KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.
Tobias Harding
"En nisch för staten"
KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.
Olle Wästberg
"Made in europe"
EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.
Leif Jakobsson
"En ny giv"
FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Sprickorna i muren"
OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.
Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.
Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer
Volante 1 9789197836845 -
In som ett lamm, ut som en tigrinna
Inbunden bok. Natur & Kultur. 1 uppl. 2012. 251 sidor.
Nära nyskick. Författardedikation.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789127132436
- Titel
- In som ett lamm, ut som en tigrinna
- Författare
- Vanja Hermele
- Förlag
- Natur & Kultur Allmänlitteratur
- Utgivningsår
- 2012
- Omfång
- 251 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 142 x 217 mm Ryggbredd 21 mm
- Vikt
- 409 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- In som ett lamm, ut som en tigrinna är en roman bestående av minnesbilder, brottstycken, samtal och dramatiserade dialoger, inspirerade av timmar av bandade intervjuer med kultursfärens beslutsfattare. Det är den undanglidande makten i arbetet för jämställdhet som skildras, både på det personliga planet och i samhället.
Vanja Hermele (f. 1978) är genusvetare och journalist. Hon har undersökt jämställdheten inom kultursektorn i tre uppmärksammade rapporter: Hur svårt kan det vara? Filmbranschen, jämställdheten och demokratin (2004), I väntan på vadå? Teaterförbundets guide till jämställdhet (2007) och Konsten så funkar det (inte) (2009). Under flera år har hon medverkat i tidskriften Bang, både som chefredaktör och som skribent.
In som ett lamm, ut som en tigrinna är hennes debut som skönlitterär författare.
Ett värdefullt material om varför svenska teaterchefer tycker att jämlikhet är en så svår uppgift, anrikat under hundratals intervjutimmar, förvandlat till en roman. Alla röster anonymiserade, bara replikerna kvar som avslöjande gränsmarkeringar för fantasin i ett patriarkalt landskap. Ett storartat experiment.
Ulrika Milles, DN
Jag älskar In som ett lamm, ut som en tigrinna. Inte som roman. Men som text. Jag älskar den lätta och filmiska prosan. Och framför allt älskar jag den för påminnelsen om att det finns mycket kvar att göra till dess att kvinnor känner sig trygga i samhället.
Annika Koldenius, Borås tidning
Jag sluter genusvetaren Vanja Hermele till mitt bröst. Hon är mönsterfinnare i studiet av jämställdhet inom kulturen. Hon syr på ett lapptäcke där scenkonstens främsta företrädare bidrar med var sin del av den varierande genusblindheten. Och nu kommer hon med sin första roman, som snarare är en debattbok där de intervjuades namn har ersatts med kön och yrke ... Hon presenterar exempel. Vi får tänka själva.
Gunilla Brodrej, Expressen
Vanja Hermeles öppna blick och ärliga redovisande av allt det intrasslade tänkande som stänger dörren för förändring är avslöjande. Hon blottlägger genom att visa alla vindlingarna, hur en omedveten vit manlighet lever och frodas under de medvetna formuleringarna om vikten av rättvisa Jag älskar tipset hon får från en mer luttrad feminist: Ni måste skaffa er ett skydd. En rustning som gör att ni kan skjuta och gråta samtidigt. Det gör ont att se och förstå omfattningen av ett förtryck som riktar sig mot den grupp som man själv tillhör. Det är skönare att låta bli och låtsas som att det inte finns.
Jenny Aschenbrenner, Aftonbladet
Jag tror inte det är sant, tappar hakan och förfasas. Vanja Hermele har tidigare skrivit tre rapporter om jämställdheten i kulturvärlden. Här är det som blev över. Korta nedslag som berättar så mycket mer om människors sanna åsikter, än välpolerade och inövade fraser om allas lika värde. Boken är bensin på genusbrasan, kamplust för trötta kvinnor. För man kan inte annat än bli heligt förbannad, när en teaterchef i en intervju med Vanja Hermele rakt ut säger att: De stora existentiella frågorna fortfarande hör till den manliga sfären.
Tara
Det är på samma gång skräckinjagande och grymt rolig läsning. För visst skrattar man när Vanja Hermele drar ner brallorna på makten, detta ansiktslösa patriarkat som gör bort sig på löpande band. ... Samtidigt kommer sorgen: det här är ju på riktigt. De här cheferna jobbar ju i verkligheten, ofta med statligt finansierade chefslöner. Den här boken är både rolig och viktig och välskriven.
Marie Pettersson, Helsingborgs Dagblad
"Ett viktigt tidsdokument som förhoppningsvis når en bred publik."
Gabriella Nilsson, Folkbladet
Journalisten och genusvetaren Vanja Heremeles bok In som ett lamm, ut som en tigrinna handlar om jämställdhet inom kultursektorn, främst teatern och dansen. Mönstret liknar Caitlin Morans How to be a woman och Maria Svelands Bitterfittan Episoderna är korta och återgivna med en lågmäld, torr humor Vanja Hermele har skrivit en bok som man får ett leende på läpparna av att läsa, trots att den verklighet hon beskriver är minst sagt deprimerande.
Anna Remmerts, Fria Tidningen
jag får många tillfällen att nicka igenkännande, le, gapskratta, morra och känna blodsmak Jag har roligt mest hela tiden, mitt i eländet, för Vanja Hermele släpper in mig i sin forskarvärld och låter mig göra halva jobbet: Det är jag som drar slutsatserna, gör utropstecken i marginalen, ser likheterna, försjunker i egna minnen och blir förbannad In som ett lamm, ut som en tigrinna ska jag ge till mina döttrar! Ju fler tigrinnor desto bättre.
Elisabeth Sigurdson, SalongK.se
Natur & Kultur 1 9789127132436 -
Hjärnsläpp : bang om biologism
Pocketbok. Bokförlaget Atlas KB. 1 uppl. 2002. 250 sidor.
Mycket gott skick. Prislapp kvar, annars nära nyskick.
Jag har också många andra böcker om feminism och kvinnohistoria, samt politik, vänstern, socialism, kommunism, marxism, anarkism, syndikalism, arbetarkamp och fackföreningsrörelse till salu. Sök på säljare ”Perdix 21” läs mer … läs merInrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9163121581
- Titel
- Hjärnsläpp : bang om biologism
- Författare
- Ekman, Karin - Hermele, Vanja - Westerlund, Ulrika - Österblad, Ika - Bang (tidskrift)
- Förlag
- Bokförlaget Atlas KB
- Utgivningsår
- 2002
- Omfång
- 250 sidor
- Bandtyp
- Vikt
- 141 g
- Språk
- Svenska
Bokförlaget Atlas KB 1 9163121581 -
Framtiden är nu : Kultursverige 2040
Häftad bok. Volante. 1 uppl. 2010. 272 sidor.
Mycket gott skick. Överstrykningar i orange överstrykning penna.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197836845
- Titel
- Framtiden är nu : Kultursverige 2040
- Författare
- Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
- Förlag
- Volante
- Utgivningsår
- 2010
- Omfång
- 272 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
- Vikt
- 480 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.
Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?
"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Då, nu och sedan"
SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.
Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.
Sven-Eric Liedman
"Vi bestämmer"
TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.
Rasmus Fleischer
"Ta plats"
STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.
Evelina Wahlqvist
"Skapandets växelverkan"
GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.
Jan Åman
"Den nya staden"
URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.
Daniel Johansson
"Impulsekonomi"
INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.
Nicklas Lundblad
"Dumma du?"
KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.
Emma Stenström
"Komponera världen"
UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.
Lars Åberg
"Ett öppet samhälle"
MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.
Bo Rothstein
"De dubbelt ratade"
FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.
Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.
Vanja Hermele
"Myter om kvinnor"
JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.
Lars Melin
"Säg det med stil"
SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.
Rudolf Antoni
"Vem är du?"
KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.
Anders Rydell
"Mastodonter"
MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.
Hynek Pallas
"Efter ordet"
FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.
v
Owe Ronström
"Utan gränser"
MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.
Ann Steiner
"Utmanad men inte hotad"
LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.
Annina Rabe
"Älskade vän"
BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.
Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.
Bo Nilsson
"Publikens tyranni"
BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.
Fredrik Österling
"En förlorad värld"
ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.
Per Arne Tjäder
"Anpassning och revolt"
TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.
Pia Huss
"Landet annorlunda"
BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.
Kristian Berg
"I backspegeln"
KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.
Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.
Daniel Sandström
"Ingen vet någonting"
TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.
Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.
Nina Wormbs
"Ruta och skärm"
PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.
Katarina Renman Claesson
"En annan ordning"
UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.
Jenny Johannisson
"Växtkraft"
LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.
Sverker Sörlin
"Stad i ljus"
REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.
Sven Nilsson
"Hjältarna"
KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.
Tobias Harding
"En nisch för staten"
KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.
Olle Wästberg
"Made in europe"
EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.
Leif Jakobsson
"En ny giv"
FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Sprickorna i muren"
OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.
Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.
Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer
Volante 1 9789197836845 -
Framtiden är nu : Kultursverige 2040
Inbunden bok. Volante. 1 uppl. 2010. 272 sidor.
Mycket gott skick. Några marginalanteckningar.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197836845
- Titel
- Framtiden är nu : Kultursverige 2040
- Författare
- Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
- Förlag
- Volante
- Utgivningsår
- 2010
- Omfång
- 272 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
- Vikt
- 480 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.
Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?
"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Då, nu och sedan"
SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.
Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.
Sven-Eric Liedman
"Vi bestämmer"
TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.
Rasmus Fleischer
"Ta plats"
STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.
Evelina Wahlqvist
"Skapandets växelverkan"
GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.
Jan Åman
"Den nya staden"
URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.
Daniel Johansson
"Impulsekonomi"
INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.
Nicklas Lundblad
"Dumma du?"
KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.
Emma Stenström
"Komponera världen"
UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.
Lars Åberg
"Ett öppet samhälle"
MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.
Bo Rothstein
"De dubbelt ratade"
FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.
Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.
Vanja Hermele
"Myter om kvinnor"
JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.
Lars Melin
"Säg det med stil"
SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.
Rudolf Antoni
"Vem är du?"
KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.
Anders Rydell
"Mastodonter"
MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.
Hynek Pallas
"Efter ordet"
FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.
v
Owe Ronström
"Utan gränser"
MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.
Ann Steiner
"Utmanad men inte hotad"
LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.
Annina Rabe
"Älskade vän"
BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.
Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.
Bo Nilsson
"Publikens tyranni"
BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.
Fredrik Österling
"En förlorad värld"
ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.
Per Arne Tjäder
"Anpassning och revolt"
TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.
Pia Huss
"Landet annorlunda"
BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.
Kristian Berg
"I backspegeln"
KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.
Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.
Daniel Sandström
"Ingen vet någonting"
TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.
Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.
Nina Wormbs
"Ruta och skärm"
PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.
Katarina Renman Claesson
"En annan ordning"
UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.
Jenny Johannisson
"Växtkraft"
LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.
Sverker Sörlin
"Stad i ljus"
REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.
Sven Nilsson
"Hjältarna"
KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.
Tobias Harding
"En nisch för staten"
KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.
Olle Wästberg
"Made in europe"
EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.
Leif Jakobsson
"En ny giv"
FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Sprickorna i muren"
OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.
Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.
Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer
Volante 1 9789197836845 -
Konsten - så funkar det (inte)
Häftad bok. Stockholm : Konstnärernas riksorganisation (KRO) : Sveriges konsthantverkare & industriformgivare (KIF). 2009.
Mycket gott skick.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197331401
- Titel
- Konsten - så funkar det (inte)
- Författare
- Hermele, Vanja - Konstnärernas riksorganisation - Sveriges konsthantverkare & industriformgivare
- Förlag
- Stockholm : Konstnärernas riksorganisation (KRO) : Sveriges konsthantverkare & industriformgivare (KIF)
- Utgivningsår
- 2009
- Språk
- Svenska
Stockholm : Konstnärernas riksorganisation (KRO) : Sveriges konsthantverkare & industriformgivare (KIF) 9789197331401 -
In som ett lamm, ut som en tigrinna
Inbunden bok. Natur & Kultur Allmänlitteratur. 1 uppl. 2012. 251 sidor.
Nyskick. Bokhandelsnytt exemplar i presentskick. Oläst.
In som ett lamm, ut som en tigrinna är en roman bestående av minnesbilder, brottstycken, samtal och dramatiserade dialoger, inspirerade av timmar av bandade intervjuer med kultursfärens beslutsfattare. De läs mer … läs merInrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789127132436
- Titel
- In som ett lamm, ut som en tigrinna
- Författare
- Vanja Hermele
- Förlag
- Natur & Kultur Allmänlitteratur
- Utgivningsår
- 2012
- Omfång
- 251 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 142 x 217 mm Ryggbredd 21 mm
- Vikt
- 409 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- In som ett lamm, ut som en tigrinna är en roman bestående av minnesbilder, brottstycken, samtal och dramatiserade dialoger, inspirerade av timmar av bandade intervjuer med kultursfärens beslutsfattare. Det är den undanglidande makten i arbetet för jämställdhet som skildras, både på det personliga planet och i samhället.
Vanja Hermele (f. 1978) är genusvetare och journalist. Hon har undersökt jämställdheten inom kultursektorn i tre uppmärksammade rapporter: Hur svårt kan det vara? Filmbranschen, jämställdheten och demokratin (2004), I väntan på vadå? Teaterförbundets guide till jämställdhet (2007) och Konsten så funkar det (inte) (2009). Under flera år har hon medverkat i tidskriften Bang, både som chefredaktör och som skribent.
In som ett lamm, ut som en tigrinna är hennes debut som skönlitterär författare.
Ett värdefullt material om varför svenska teaterchefer tycker att jämlikhet är en så svår uppgift, anrikat under hundratals intervjutimmar, förvandlat till en roman. Alla röster anonymiserade, bara replikerna kvar som avslöjande gränsmarkeringar för fantasin i ett patriarkalt landskap. Ett storartat experiment.
Ulrika Milles, DN
Jag älskar In som ett lamm, ut som en tigrinna. Inte som roman. Men som text. Jag älskar den lätta och filmiska prosan. Och framför allt älskar jag den för påminnelsen om att det finns mycket kvar att göra till dess att kvinnor känner sig trygga i samhället.
Annika Koldenius, Borås tidning
Jag sluter genusvetaren Vanja Hermele till mitt bröst. Hon är mönsterfinnare i studiet av jämställdhet inom kulturen. Hon syr på ett lapptäcke där scenkonstens främsta företrädare bidrar med var sin del av den varierande genusblindheten. Och nu kommer hon med sin första roman, som snarare är en debattbok där de intervjuades namn har ersatts med kön och yrke ... Hon presenterar exempel. Vi får tänka själva.
Gunilla Brodrej, Expressen
Vanja Hermeles öppna blick och ärliga redovisande av allt det intrasslade tänkande som stänger dörren för förändring är avslöjande. Hon blottlägger genom att visa alla vindlingarna, hur en omedveten vit manlighet lever och frodas under de medvetna formuleringarna om vikten av rättvisa Jag älskar tipset hon får från en mer luttrad feminist: Ni måste skaffa er ett skydd. En rustning som gör att ni kan skjuta och gråta samtidigt. Det gör ont att se och förstå omfattningen av ett förtryck som riktar sig mot den grupp som man själv tillhör. Det är skönare att låta bli och låtsas som att det inte finns.
Jenny Aschenbrenner, Aftonbladet
Jag tror inte det är sant, tappar hakan och förfasas. Vanja Hermele har tidigare skrivit tre rapporter om jämställdheten i kulturvärlden. Här är det som blev över. Korta nedslag som berättar så mycket mer om människors sanna åsikter, än välpolerade och inövade fraser om allas lika värde. Boken är bensin på genusbrasan, kamplust för trötta kvinnor. För man kan inte annat än bli heligt förbannad, när en teaterchef i en intervju med Vanja Hermele rakt ut säger att: De stora existentiella frågorna fortfarande hör till den manliga sfären.
Tara
Det är på samma gång skräckinjagande och grymt rolig läsning. För visst skrattar man när Vanja Hermele drar ner brallorna på makten, detta ansiktslösa patriarkat som gör bort sig på löpande band. ... Samtidigt kommer sorgen: det här är ju på riktigt. De här cheferna jobbar ju i verkligheten, ofta med statligt finansierade chefslöner. Den här boken är både rolig och viktig och välskriven.
Marie Pettersson, Helsingborgs Dagblad
"Ett viktigt tidsdokument som förhoppningsvis når en bred publik."
Gabriella Nilsson, Folkbladet
Journalisten och genusvetaren Vanja Heremeles bok In som ett lamm, ut som en tigrinna handlar om jämställdhet inom kultursektorn, främst teatern och dansen. Mönstret liknar Caitlin Morans How to be a woman och Maria Svelands Bitterfittan Episoderna är korta och återgivna med en lågmäld, torr humor Vanja Hermele har skrivit en bok som man får ett leende på läpparna av att läsa, trots att den verklighet hon beskriver är minst sagt deprimerande.
Anna Remmerts, Fria Tidningen
jag får många tillfällen att nicka igenkännande, le, gapskratta, morra och känna blodsmak Jag har roligt mest hela tiden, mitt i eländet, för Vanja Hermele släpper in mig i sin forskarvärld och låter mig göra halva jobbet: Det är jag som drar slutsatserna, gör utropstecken i marginalen, ser likheterna, försjunker i egna minnen och blir förbannad In som ett lamm, ut som en tigrinna ska jag ge till mina döttrar! Ju fler tigrinnor desto bättre.
Elisabeth Sigurdson, SalongK.se
Natur & Kultur Allmänlitteratur 1 9789127132436 -
I väntan på vadå? : Teaterförbundets guide ti...
Häftad bok. Premiss. 1 uppl. 2007. 126 sidor.
Mycket gott skick. (8)
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789185343454
- Titel
- I väntan på vadå? : Teaterförbundets guide till jämställdhet
- Författare
- Hermele, Vanja
- Förlag
- Premiss
- Utgivningsår
- 2007
- Omfång
- 126 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Mått
- 135 x 210 mm Ryggbredd 9 mm
- Vikt
- 160 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- Konsten är samhällsförändrande och radikal. Det är en aktiv myt i kulturlivet. Men hur radikal är den när det kommer till jämställdhet? De flesta delar idén att jämställdhet är bra och eftersträvansvärd, ändå vill inte alla arbeta för den? Varför?
Om detta skriver genusvetren Vanja Hermele i denna tänkvärda debattbok som hon skrivit på uppdrag av Teaterförbundet. Hermele konstaterar att jämställdhet uppfattas som ett poltiskt korrekt krav uppifrån, inte från medborgarna. Dessutom läggs ehla ansvaret för ojämställdheten någonstans utanför det egna ansvarsområdet och problemet ligger därmed i historien, i kuturarvet eller rentav hos kvinorna själva.
Premiss 1 9789185343454 -
In som ett lamm, ut som en tigrinna
Inbunden bok. Natur & Kultur Allmänlitteratur. 1 uppl. 2012. 251 sidor.
Nära nyskick. IB
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789127132436
- Titel
- In som ett lamm, ut som en tigrinna
- Författare
- Vanja Hermele
- Förlag
- Natur & Kultur Allmänlitteratur
- Utgivningsår
- 2012
- Omfång
- 251 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 142 x 217 mm Ryggbredd 21 mm
- Vikt
- 409 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- In som ett lamm, ut som en tigrinna är en roman bestående av minnesbilder, brottstycken, samtal och dramatiserade dialoger, inspirerade av timmar av bandade intervjuer med kultursfärens beslutsfattare. Det är den undanglidande makten i arbetet för jämställdhet som skildras, både på det personliga planet och i samhället.
Vanja Hermele (f. 1978) är genusvetare och journalist. Hon har undersökt jämställdheten inom kultursektorn i tre uppmärksammade rapporter: Hur svårt kan det vara? Filmbranschen, jämställdheten och demokratin (2004), I väntan på vadå? Teaterförbundets guide till jämställdhet (2007) och Konsten så funkar det (inte) (2009). Under flera år har hon medverkat i tidskriften Bang, både som chefredaktör och som skribent.
In som ett lamm, ut som en tigrinna är hennes debut som skönlitterär författare.
Ett värdefullt material om varför svenska teaterchefer tycker att jämlikhet är en så svår uppgift, anrikat under hundratals intervjutimmar, förvandlat till en roman. Alla röster anonymiserade, bara replikerna kvar som avslöjande gränsmarkeringar för fantasin i ett patriarkalt landskap. Ett storartat experiment.
Ulrika Milles, DN
Jag älskar In som ett lamm, ut som en tigrinna. Inte som roman. Men som text. Jag älskar den lätta och filmiska prosan. Och framför allt älskar jag den för påminnelsen om att det finns mycket kvar att göra till dess att kvinnor känner sig trygga i samhället.
Annika Koldenius, Borås tidning
Jag sluter genusvetaren Vanja Hermele till mitt bröst. Hon är mönsterfinnare i studiet av jämställdhet inom kulturen. Hon syr på ett lapptäcke där scenkonstens främsta företrädare bidrar med var sin del av den varierande genusblindheten. Och nu kommer hon med sin första roman, som snarare är en debattbok där de intervjuades namn har ersatts med kön och yrke ... Hon presenterar exempel. Vi får tänka själva.
Gunilla Brodrej, Expressen
Vanja Hermeles öppna blick och ärliga redovisande av allt det intrasslade tänkande som stänger dörren för förändring är avslöjande. Hon blottlägger genom att visa alla vindlingarna, hur en omedveten vit manlighet lever och frodas under de medvetna formuleringarna om vikten av rättvisa Jag älskar tipset hon får från en mer luttrad feminist: Ni måste skaffa er ett skydd. En rustning som gör att ni kan skjuta och gråta samtidigt. Det gör ont att se och förstå omfattningen av ett förtryck som riktar sig mot den grupp som man själv tillhör. Det är skönare att låta bli och låtsas som att det inte finns.
Jenny Aschenbrenner, Aftonbladet
Jag tror inte det är sant, tappar hakan och förfasas. Vanja Hermele har tidigare skrivit tre rapporter om jämställdheten i kulturvärlden. Här är det som blev över. Korta nedslag som berättar så mycket mer om människors sanna åsikter, än välpolerade och inövade fraser om allas lika värde. Boken är bensin på genusbrasan, kamplust för trötta kvinnor. För man kan inte annat än bli heligt förbannad, när en teaterchef i en intervju med Vanja Hermele rakt ut säger att: De stora existentiella frågorna fortfarande hör till den manliga sfären.
Tara
Det är på samma gång skräckinjagande och grymt rolig läsning. För visst skrattar man när Vanja Hermele drar ner brallorna på makten, detta ansiktslösa patriarkat som gör bort sig på löpande band. ... Samtidigt kommer sorgen: det här är ju på riktigt. De här cheferna jobbar ju i verkligheten, ofta med statligt finansierade chefslöner. Den här boken är både rolig och viktig och välskriven.
Marie Pettersson, Helsingborgs Dagblad
"Ett viktigt tidsdokument som förhoppningsvis når en bred publik."
Gabriella Nilsson, Folkbladet
Journalisten och genusvetaren Vanja Heremeles bok In som ett lamm, ut som en tigrinna handlar om jämställdhet inom kultursektorn, främst teatern och dansen. Mönstret liknar Caitlin Morans How to be a woman och Maria Svelands Bitterfittan Episoderna är korta och återgivna med en lågmäld, torr humor Vanja Hermele har skrivit en bok som man får ett leende på läpparna av att läsa, trots att den verklighet hon beskriver är minst sagt deprimerande.
Anna Remmerts, Fria Tidningen
jag får många tillfällen att nicka igenkännande, le, gapskratta, morra och känna blodsmak Jag har roligt mest hela tiden, mitt i eländet, för Vanja Hermele släpper in mig i sin forskarvärld och låter mig göra halva jobbet: Det är jag som drar slutsatserna, gör utropstecken i marginalen, ser likheterna, försjunker i egna minnen och blir förbannad In som ett lamm, ut som en tigrinna ska jag ge till mina döttrar! Ju fler tigrinnor desto bättre.
Elisabeth Sigurdson, SalongK.se
Natur & Kultur Allmänlitteratur 1 9789127132436 -
Hjärnsläpp : bang om biologism
Pocketbok. Bokförlaget Atlas KB. 1 uppl. 2002. 250 sidor.
Mycket gott skick. Utan nämnvärt slitage på pärmen ytor. Inlagans spänst gör att boken verkar vara oläst. Lätt gulnad inlaga.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9163121581
- Titel
- Hjärnsläpp : bang om biologism
- Författare
- Ekman, Karin - Hermele, Vanja - Westerlund, Ulrika - Österblad, Ika - Bang (tidskrift)
- Förlag
- Bokförlaget Atlas KB
- Utgivningsår
- 2002
- Omfång
- 250 sidor
- Bandtyp
- Vikt
- 141 g
- Språk
- Svenska
Bokförlaget Atlas KB 1 9163121581 -
Hur svårt kan det vara? : filmbranschen, jäms...
Häftad bok. Göteborg : Filmkonst ; Stockholm : Svenska filminstitutet. 2004.
Mycket gott skick. Häftad Mkt fint skick
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9188282511
- Titel
- Hur svårt kan det vara? : filmbranschen, jämställdheten och demokratin
- Författare
- Edström, Cia - Hermele, Vanja - Larsson, Camilla - Svenska filminstitutet. Arena
- Förlag
- Göteborg : Filmkonst ; Stockholm : Svenska filminstitutet
- Utgivningsår
- 2004
- Språk
- Svenska
Göteborg : Filmkonst ; Stockholm : Svenska filminstitutet 9188282511 -
Hjärnsläpp : bang om biologism
Pocketbok. Bokförlaget Atlas KB. 1 uppl. 2002. 250 sidor.
Nära nyskick. Rak och ren utan namn elle rslitage
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9163121581
- Titel
- Hjärnsläpp : bang om biologism
- Författare
- Ekman, Karin - Hermele, Vanja - Westerlund, Ulrika - Österblad, Ika - Bang (tidskrift)
- Förlag
- Bokförlaget Atlas KB
- Utgivningsår
- 2002
- Omfång
- 250 sidor
- Bandtyp
- Vikt
- 141 g
- Språk
- Svenska
Bokförlaget Atlas KB 1 9163121581 -
Framtiden är nu : Kultursverige 2040
Häftad bok. Volante. 1 uppl. 2010. 272 sidor.
Mycket gott skick. Omslaget lite nött upptill
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197836845
- Titel
- Framtiden är nu : Kultursverige 2040
- Författare
- Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
- Förlag
- Volante
- Utgivningsår
- 2010
- Omfång
- 272 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
- Vikt
- 480 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.
Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?
"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Då, nu och sedan"
SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.
Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.
Sven-Eric Liedman
"Vi bestämmer"
TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.
Rasmus Fleischer
"Ta plats"
STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.
Evelina Wahlqvist
"Skapandets växelverkan"
GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.
Jan Åman
"Den nya staden"
URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.
Daniel Johansson
"Impulsekonomi"
INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.
Nicklas Lundblad
"Dumma du?"
KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.
Emma Stenström
"Komponera världen"
UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.
Lars Åberg
"Ett öppet samhälle"
MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.
Bo Rothstein
"De dubbelt ratade"
FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.
Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.
Vanja Hermele
"Myter om kvinnor"
JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.
Lars Melin
"Säg det med stil"
SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.
Rudolf Antoni
"Vem är du?"
KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.
Anders Rydell
"Mastodonter"
MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.
Hynek Pallas
"Efter ordet"
FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.
v
Owe Ronström
"Utan gränser"
MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.
Ann Steiner
"Utmanad men inte hotad"
LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.
Annina Rabe
"Älskade vän"
BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.
Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.
Bo Nilsson
"Publikens tyranni"
BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.
Fredrik Österling
"En förlorad värld"
ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.
Per Arne Tjäder
"Anpassning och revolt"
TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.
Pia Huss
"Landet annorlunda"
BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.
Kristian Berg
"I backspegeln"
KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.
Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.
Daniel Sandström
"Ingen vet någonting"
TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.
Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.
Nina Wormbs
"Ruta och skärm"
PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.
Katarina Renman Claesson
"En annan ordning"
UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.
Jenny Johannisson
"Växtkraft"
LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.
Sverker Sörlin
"Stad i ljus"
REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.
Sven Nilsson
"Hjältarna"
KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.
Tobias Harding
"En nisch för staten"
KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.
Olle Wästberg
"Made in europe"
EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.
Leif Jakobsson
"En ny giv"
FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Sprickorna i muren"
OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.
Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.
Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer
Volante 1 9789197836845 -
Framtiden är nu : Kultursverige 2040
Inbunden bok. Volante. 1 uppl. 2010. 272 sidor.
Nära nyskick. Spännande läsning om framtiden
Vad vet vi
Vad tror vi
Vad vill vi
Sveriges främste forskare tar sikte mot år 2040Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197836845
- Titel
- Framtiden är nu : Kultursverige 2040
- Författare
- Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
- Förlag
- Volante
- Utgivningsår
- 2010
- Omfång
- 272 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
- Vikt
- 480 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.
Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?
"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Då, nu och sedan"
SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.
Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.
Sven-Eric Liedman
"Vi bestämmer"
TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.
Rasmus Fleischer
"Ta plats"
STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.
Evelina Wahlqvist
"Skapandets växelverkan"
GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.
Jan Åman
"Den nya staden"
URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.
Daniel Johansson
"Impulsekonomi"
INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.
Nicklas Lundblad
"Dumma du?"
KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.
Emma Stenström
"Komponera världen"
UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.
Lars Åberg
"Ett öppet samhälle"
MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.
Bo Rothstein
"De dubbelt ratade"
FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.
Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.
Vanja Hermele
"Myter om kvinnor"
JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.
Lars Melin
"Säg det med stil"
SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.
Rudolf Antoni
"Vem är du?"
KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.
Anders Rydell
"Mastodonter"
MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.
Hynek Pallas
"Efter ordet"
FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.
v
Owe Ronström
"Utan gränser"
MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.
Ann Steiner
"Utmanad men inte hotad"
LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.
Annina Rabe
"Älskade vän"
BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.
Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.
Bo Nilsson
"Publikens tyranni"
BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.
Fredrik Österling
"En förlorad värld"
ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.
Per Arne Tjäder
"Anpassning och revolt"
TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.
Pia Huss
"Landet annorlunda"
BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.
Kristian Berg
"I backspegeln"
KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.
Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.
Daniel Sandström
"Ingen vet någonting"
TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.
Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.
Nina Wormbs
"Ruta och skärm"
PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.
Katarina Renman Claesson
"En annan ordning"
UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.
Jenny Johannisson
"Växtkraft"
LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.
Sverker Sörlin
"Stad i ljus"
REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.
Sven Nilsson
"Hjältarna"
KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.
Tobias Harding
"En nisch för staten"
KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.
Olle Wästberg
"Made in europe"
EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.
Leif Jakobsson
"En ny giv"
FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Sprickorna i muren"
OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.
Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.
Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer
Volante 1 9789197836845 -
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197836845
- Titel
- Framtiden är nu : Kultursverige 2040
- Författare
- Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
- Förlag
- Volante
- Utgivningsår
- 2010
- Omfång
- 272 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
- Vikt
- 480 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.
Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?
"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Då, nu och sedan"
SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.
Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.
Sven-Eric Liedman
"Vi bestämmer"
TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.
Rasmus Fleischer
"Ta plats"
STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.
Evelina Wahlqvist
"Skapandets växelverkan"
GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.
Jan Åman
"Den nya staden"
URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.
Daniel Johansson
"Impulsekonomi"
INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.
Nicklas Lundblad
"Dumma du?"
KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.
Emma Stenström
"Komponera världen"
UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.
Lars Åberg
"Ett öppet samhälle"
MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.
Bo Rothstein
"De dubbelt ratade"
FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.
Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.
Vanja Hermele
"Myter om kvinnor"
JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.
Lars Melin
"Säg det med stil"
SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.
Rudolf Antoni
"Vem är du?"
KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.
Anders Rydell
"Mastodonter"
MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.
Hynek Pallas
"Efter ordet"
FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.
v
Owe Ronström
"Utan gränser"
MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.
Ann Steiner
"Utmanad men inte hotad"
LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.
Annina Rabe
"Älskade vän"
BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.
Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.
Bo Nilsson
"Publikens tyranni"
BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.
Fredrik Österling
"En förlorad värld"
ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.
Per Arne Tjäder
"Anpassning och revolt"
TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.
Pia Huss
"Landet annorlunda"
BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.
Kristian Berg
"I backspegeln"
KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.
Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.
Daniel Sandström
"Ingen vet någonting"
TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.
Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.
Nina Wormbs
"Ruta och skärm"
PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.
Katarina Renman Claesson
"En annan ordning"
UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.
Jenny Johannisson
"Växtkraft"
LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.
Sverker Sörlin
"Stad i ljus"
REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.
Sven Nilsson
"Hjältarna"
KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.
Tobias Harding
"En nisch för staten"
KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.
Olle Wästberg
"Made in europe"
EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.
Leif Jakobsson
"En ny giv"
FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Sprickorna i muren"
OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.
Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.
Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer
Volante 1 9789197836845 -
In som ett lamm, ut som en tigrinna
Inbunden bok. Natur & Kultur Bokförlaget. 1:a tryckningen, 1:a utgåvan uppl. 2012. 252 sidor.
Nyskick. Sannolikt oläst. 21,7 cm x 14 cm. 408 gram. (låda20220820-2?0).
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789127132436
- Titel
- In som ett lamm, ut som en tigrinna
- Författare
- Vanja Hermele
- Förlag
- Natur & Kultur Allmänlitteratur
- Utgivningsår
- 2012
- Omfång
- 251 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 142 x 217 mm Ryggbredd 21 mm
- Vikt
- 409 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- In som ett lamm, ut som en tigrinna är en roman bestående av minnesbilder, brottstycken, samtal och dramatiserade dialoger, inspirerade av timmar av bandade intervjuer med kultursfärens beslutsfattare. Det är den undanglidande makten i arbetet för jämställdhet som skildras, både på det personliga planet och i samhället.
Vanja Hermele (f. 1978) är genusvetare och journalist. Hon har undersökt jämställdheten inom kultursektorn i tre uppmärksammade rapporter: Hur svårt kan det vara? Filmbranschen, jämställdheten och demokratin (2004), I väntan på vadå? Teaterförbundets guide till jämställdhet (2007) och Konsten så funkar det (inte) (2009). Under flera år har hon medverkat i tidskriften Bang, både som chefredaktör och som skribent.
In som ett lamm, ut som en tigrinna är hennes debut som skönlitterär författare.
Ett värdefullt material om varför svenska teaterchefer tycker att jämlikhet är en så svår uppgift, anrikat under hundratals intervjutimmar, förvandlat till en roman. Alla röster anonymiserade, bara replikerna kvar som avslöjande gränsmarkeringar för fantasin i ett patriarkalt landskap. Ett storartat experiment.
Ulrika Milles, DN
Jag älskar In som ett lamm, ut som en tigrinna. Inte som roman. Men som text. Jag älskar den lätta och filmiska prosan. Och framför allt älskar jag den för påminnelsen om att det finns mycket kvar att göra till dess att kvinnor känner sig trygga i samhället.
Annika Koldenius, Borås tidning
Jag sluter genusvetaren Vanja Hermele till mitt bröst. Hon är mönsterfinnare i studiet av jämställdhet inom kulturen. Hon syr på ett lapptäcke där scenkonstens främsta företrädare bidrar med var sin del av den varierande genusblindheten. Och nu kommer hon med sin första roman, som snarare är en debattbok där de intervjuades namn har ersatts med kön och yrke ... Hon presenterar exempel. Vi får tänka själva.
Gunilla Brodrej, Expressen
Vanja Hermeles öppna blick och ärliga redovisande av allt det intrasslade tänkande som stänger dörren för förändring är avslöjande. Hon blottlägger genom att visa alla vindlingarna, hur en omedveten vit manlighet lever och frodas under de medvetna formuleringarna om vikten av rättvisa Jag älskar tipset hon får från en mer luttrad feminist: Ni måste skaffa er ett skydd. En rustning som gör att ni kan skjuta och gråta samtidigt. Det gör ont att se och förstå omfattningen av ett förtryck som riktar sig mot den grupp som man själv tillhör. Det är skönare att låta bli och låtsas som att det inte finns.
Jenny Aschenbrenner, Aftonbladet
Jag tror inte det är sant, tappar hakan och förfasas. Vanja Hermele har tidigare skrivit tre rapporter om jämställdheten i kulturvärlden. Här är det som blev över. Korta nedslag som berättar så mycket mer om människors sanna åsikter, än välpolerade och inövade fraser om allas lika värde. Boken är bensin på genusbrasan, kamplust för trötta kvinnor. För man kan inte annat än bli heligt förbannad, när en teaterchef i en intervju med Vanja Hermele rakt ut säger att: De stora existentiella frågorna fortfarande hör till den manliga sfären.
Tara
Det är på samma gång skräckinjagande och grymt rolig läsning. För visst skrattar man när Vanja Hermele drar ner brallorna på makten, detta ansiktslösa patriarkat som gör bort sig på löpande band. ... Samtidigt kommer sorgen: det här är ju på riktigt. De här cheferna jobbar ju i verkligheten, ofta med statligt finansierade chefslöner. Den här boken är både rolig och viktig och välskriven.
Marie Pettersson, Helsingborgs Dagblad
"Ett viktigt tidsdokument som förhoppningsvis når en bred publik."
Gabriella Nilsson, Folkbladet
Journalisten och genusvetaren Vanja Heremeles bok In som ett lamm, ut som en tigrinna handlar om jämställdhet inom kultursektorn, främst teatern och dansen. Mönstret liknar Caitlin Morans How to be a woman och Maria Svelands Bitterfittan Episoderna är korta och återgivna med en lågmäld, torr humor Vanja Hermele har skrivit en bok som man får ett leende på läpparna av att läsa, trots att den verklighet hon beskriver är minst sagt deprimerande.
Anna Remmerts, Fria Tidningen
jag får många tillfällen att nicka igenkännande, le, gapskratta, morra och känna blodsmak Jag har roligt mest hela tiden, mitt i eländet, för Vanja Hermele släpper in mig i sin forskarvärld och låter mig göra halva jobbet: Det är jag som drar slutsatserna, gör utropstecken i marginalen, ser likheterna, försjunker i egna minnen och blir förbannad In som ett lamm, ut som en tigrinna ska jag ge till mina döttrar! Ju fler tigrinnor desto bättre.
Elisabeth Sigurdson, SalongK.se
Natur & Kultur Bokförlaget 1:a tryckningen, 1:a utgåvan 9789127132436 -
In som ett lamm, ut som en tigrinna
Inbunden bok. Natur & Kultur Allmänlitteratur. 1 uppl. 2012. 251 sidor.
Nära nyskick. .Känns oläst.............. // In som ett lamm, ut som en tigrinna är en roman bestående av minnesbilder, brottstycken, samtal och dramatiserade dialoger, inspirerade av timmar av bandade intervjuer med kultursfärens beslutsfattare. Det är den undanglidand läs mer … läs mer
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789127132436
- Titel
- In som ett lamm, ut som en tigrinna
- Författare
- Vanja Hermele
- Förlag
- Natur & Kultur Allmänlitteratur
- Utgivningsår
- 2012
- Omfång
- 251 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 142 x 217 mm Ryggbredd 21 mm
- Vikt
- 409 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- In som ett lamm, ut som en tigrinna är en roman bestående av minnesbilder, brottstycken, samtal och dramatiserade dialoger, inspirerade av timmar av bandade intervjuer med kultursfärens beslutsfattare. Det är den undanglidande makten i arbetet för jämställdhet som skildras, både på det personliga planet och i samhället.
Vanja Hermele (f. 1978) är genusvetare och journalist. Hon har undersökt jämställdheten inom kultursektorn i tre uppmärksammade rapporter: Hur svårt kan det vara? Filmbranschen, jämställdheten och demokratin (2004), I väntan på vadå? Teaterförbundets guide till jämställdhet (2007) och Konsten så funkar det (inte) (2009). Under flera år har hon medverkat i tidskriften Bang, både som chefredaktör och som skribent.
In som ett lamm, ut som en tigrinna är hennes debut som skönlitterär författare.
Ett värdefullt material om varför svenska teaterchefer tycker att jämlikhet är en så svår uppgift, anrikat under hundratals intervjutimmar, förvandlat till en roman. Alla röster anonymiserade, bara replikerna kvar som avslöjande gränsmarkeringar för fantasin i ett patriarkalt landskap. Ett storartat experiment.
Ulrika Milles, DN
Jag älskar In som ett lamm, ut som en tigrinna. Inte som roman. Men som text. Jag älskar den lätta och filmiska prosan. Och framför allt älskar jag den för påminnelsen om att det finns mycket kvar att göra till dess att kvinnor känner sig trygga i samhället.
Annika Koldenius, Borås tidning
Jag sluter genusvetaren Vanja Hermele till mitt bröst. Hon är mönsterfinnare i studiet av jämställdhet inom kulturen. Hon syr på ett lapptäcke där scenkonstens främsta företrädare bidrar med var sin del av den varierande genusblindheten. Och nu kommer hon med sin första roman, som snarare är en debattbok där de intervjuades namn har ersatts med kön och yrke ... Hon presenterar exempel. Vi får tänka själva.
Gunilla Brodrej, Expressen
Vanja Hermeles öppna blick och ärliga redovisande av allt det intrasslade tänkande som stänger dörren för förändring är avslöjande. Hon blottlägger genom att visa alla vindlingarna, hur en omedveten vit manlighet lever och frodas under de medvetna formuleringarna om vikten av rättvisa Jag älskar tipset hon får från en mer luttrad feminist: Ni måste skaffa er ett skydd. En rustning som gör att ni kan skjuta och gråta samtidigt. Det gör ont att se och förstå omfattningen av ett förtryck som riktar sig mot den grupp som man själv tillhör. Det är skönare att låta bli och låtsas som att det inte finns.
Jenny Aschenbrenner, Aftonbladet
Jag tror inte det är sant, tappar hakan och förfasas. Vanja Hermele har tidigare skrivit tre rapporter om jämställdheten i kulturvärlden. Här är det som blev över. Korta nedslag som berättar så mycket mer om människors sanna åsikter, än välpolerade och inövade fraser om allas lika värde. Boken är bensin på genusbrasan, kamplust för trötta kvinnor. För man kan inte annat än bli heligt förbannad, när en teaterchef i en intervju med Vanja Hermele rakt ut säger att: De stora existentiella frågorna fortfarande hör till den manliga sfären.
Tara
Det är på samma gång skräckinjagande och grymt rolig läsning. För visst skrattar man när Vanja Hermele drar ner brallorna på makten, detta ansiktslösa patriarkat som gör bort sig på löpande band. ... Samtidigt kommer sorgen: det här är ju på riktigt. De här cheferna jobbar ju i verkligheten, ofta med statligt finansierade chefslöner. Den här boken är både rolig och viktig och välskriven.
Marie Pettersson, Helsingborgs Dagblad
"Ett viktigt tidsdokument som förhoppningsvis når en bred publik."
Gabriella Nilsson, Folkbladet
Journalisten och genusvetaren Vanja Heremeles bok In som ett lamm, ut som en tigrinna handlar om jämställdhet inom kultursektorn, främst teatern och dansen. Mönstret liknar Caitlin Morans How to be a woman och Maria Svelands Bitterfittan Episoderna är korta och återgivna med en lågmäld, torr humor Vanja Hermele har skrivit en bok som man får ett leende på läpparna av att läsa, trots att den verklighet hon beskriver är minst sagt deprimerande.
Anna Remmerts, Fria Tidningen
jag får många tillfällen att nicka igenkännande, le, gapskratta, morra och känna blodsmak Jag har roligt mest hela tiden, mitt i eländet, för Vanja Hermele släpper in mig i sin forskarvärld och låter mig göra halva jobbet: Det är jag som drar slutsatserna, gör utropstecken i marginalen, ser likheterna, försjunker i egna minnen och blir förbannad In som ett lamm, ut som en tigrinna ska jag ge till mina döttrar! Ju fler tigrinnor desto bättre.
Elisabeth Sigurdson, SalongK.se
Natur & Kultur Allmänlitteratur 1 9789127132436 -
Konsten - Så funkar det (inte)
Häftad bok. Stockholm : Konstnärernas riksorganisation (KRO) : Sveriges konsthantverkare & industriformgivare (KIF). 1:a uppl. 2009. 112 sidor.
Nyskick. Pocket dimensioner . 17,8 cm x 11 cm. 98 gram. (låda20220506-2?0).
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197331401
- Titel
- Konsten - så funkar det (inte)
- Författare
- Hermele, Vanja - Konstnärernas riksorganisation - Sveriges konsthantverkare & industriformgivare
- Förlag
- Stockholm : Konstnärernas riksorganisation (KRO) : Sveriges konsthantverkare & industriformgivare (KIF)
- Utgivningsår
- 2009
- Språk
- Svenska
Stockholm : Konstnärernas riksorganisation (KRO) : Sveriges konsthantverkare & industriformgivare (KIF) 1:a 9789197331401 -
Hjärnsläpp bang om biologism.
Gott skick. 2002. pocket. 250 sid. ISBN 9163121581.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK- ISBN
- 9163121581
- Titel
- Hjärnsläpp : bang om biologism
- Författare
- Ekman, Karin - Hermele, Vanja - Westerlund, Ulrika - Österblad, Ika - Bang (tidskrift)
- Förlag
- Bokförlaget Atlas KB
- Utgivningsår
- 2002
- Omfång
- 250 sidor
- Bandtyp
- Vikt
- 141 g
- Språk
- Svenska
9163121581 -
Hur svårt kan det vara? : filmbranschen, jäms...
Häftad bok. Göteborg : Filmkonst ; Stockholm : Svenska filminstitutet. 2004. 128 sidor.
Mycket gott skick.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9188282511
- Titel
- Hur svårt kan det vara? : filmbranschen, jämställdheten och demokratin
- Författare
- Edström, Cia - Hermele, Vanja - Larsson, Camilla - Svenska filminstitutet. Arena
- Förlag
- Göteborg : Filmkonst ; Stockholm : Svenska filminstitutet
- Utgivningsår
- 2004
- Språk
- Svenska
Göteborg : Filmkonst ; Stockholm : Svenska filminstitutet 9188282511 -
I väntan på vadå? : Teaterförbundets guide ti...
Häftad bok. Teaterförbundet. 2007. 126 sidor.
Nära nyskick.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
Teaterförbundet -
In som ett lamm, ut som en tigrinna
Inbunden bok.
Nära nyskick. Natur och Kultur 2012. Originalupplagan. 252 sidor. Förlagets dekorerade pappband. Recensionsstämpel på övre snitt. Välbevarat exemplar.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK- ISBN
- 9789127132436
- Titel
- In som ett lamm, ut som en tigrinna
- Författare
- Vanja Hermele
- Förlag
- Natur & Kultur Allmänlitteratur
- Utgivningsår
- 2012
- Omfång
- 251 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 142 x 217 mm Ryggbredd 21 mm
- Vikt
- 409 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- In som ett lamm, ut som en tigrinna är en roman bestående av minnesbilder, brottstycken, samtal och dramatiserade dialoger, inspirerade av timmar av bandade intervjuer med kultursfärens beslutsfattare. Det är den undanglidande makten i arbetet för jämställdhet som skildras, både på det personliga planet och i samhället.
Vanja Hermele (f. 1978) är genusvetare och journalist. Hon har undersökt jämställdheten inom kultursektorn i tre uppmärksammade rapporter: Hur svårt kan det vara? Filmbranschen, jämställdheten och demokratin (2004), I väntan på vadå? Teaterförbundets guide till jämställdhet (2007) och Konsten så funkar det (inte) (2009). Under flera år har hon medverkat i tidskriften Bang, både som chefredaktör och som skribent.
In som ett lamm, ut som en tigrinna är hennes debut som skönlitterär författare.
Ett värdefullt material om varför svenska teaterchefer tycker att jämlikhet är en så svår uppgift, anrikat under hundratals intervjutimmar, förvandlat till en roman. Alla röster anonymiserade, bara replikerna kvar som avslöjande gränsmarkeringar för fantasin i ett patriarkalt landskap. Ett storartat experiment.
Ulrika Milles, DN
Jag älskar In som ett lamm, ut som en tigrinna. Inte som roman. Men som text. Jag älskar den lätta och filmiska prosan. Och framför allt älskar jag den för påminnelsen om att det finns mycket kvar att göra till dess att kvinnor känner sig trygga i samhället.
Annika Koldenius, Borås tidning
Jag sluter genusvetaren Vanja Hermele till mitt bröst. Hon är mönsterfinnare i studiet av jämställdhet inom kulturen. Hon syr på ett lapptäcke där scenkonstens främsta företrädare bidrar med var sin del av den varierande genusblindheten. Och nu kommer hon med sin första roman, som snarare är en debattbok där de intervjuades namn har ersatts med kön och yrke ... Hon presenterar exempel. Vi får tänka själva.
Gunilla Brodrej, Expressen
Vanja Hermeles öppna blick och ärliga redovisande av allt det intrasslade tänkande som stänger dörren för förändring är avslöjande. Hon blottlägger genom att visa alla vindlingarna, hur en omedveten vit manlighet lever och frodas under de medvetna formuleringarna om vikten av rättvisa Jag älskar tipset hon får från en mer luttrad feminist: Ni måste skaffa er ett skydd. En rustning som gör att ni kan skjuta och gråta samtidigt. Det gör ont att se och förstå omfattningen av ett förtryck som riktar sig mot den grupp som man själv tillhör. Det är skönare att låta bli och låtsas som att det inte finns.
Jenny Aschenbrenner, Aftonbladet
Jag tror inte det är sant, tappar hakan och förfasas. Vanja Hermele har tidigare skrivit tre rapporter om jämställdheten i kulturvärlden. Här är det som blev över. Korta nedslag som berättar så mycket mer om människors sanna åsikter, än välpolerade och inövade fraser om allas lika värde. Boken är bensin på genusbrasan, kamplust för trötta kvinnor. För man kan inte annat än bli heligt förbannad, när en teaterchef i en intervju med Vanja Hermele rakt ut säger att: De stora existentiella frågorna fortfarande hör till den manliga sfären.
Tara
Det är på samma gång skräckinjagande och grymt rolig läsning. För visst skrattar man när Vanja Hermele drar ner brallorna på makten, detta ansiktslösa patriarkat som gör bort sig på löpande band. ... Samtidigt kommer sorgen: det här är ju på riktigt. De här cheferna jobbar ju i verkligheten, ofta med statligt finansierade chefslöner. Den här boken är både rolig och viktig och välskriven.
Marie Pettersson, Helsingborgs Dagblad
"Ett viktigt tidsdokument som förhoppningsvis når en bred publik."
Gabriella Nilsson, Folkbladet
Journalisten och genusvetaren Vanja Heremeles bok In som ett lamm, ut som en tigrinna handlar om jämställdhet inom kultursektorn, främst teatern och dansen. Mönstret liknar Caitlin Morans How to be a woman och Maria Svelands Bitterfittan Episoderna är korta och återgivna med en lågmäld, torr humor Vanja Hermele har skrivit en bok som man får ett leende på läpparna av att läsa, trots att den verklighet hon beskriver är minst sagt deprimerande.
Anna Remmerts, Fria Tidningen
jag får många tillfällen att nicka igenkännande, le, gapskratta, morra och känna blodsmak Jag har roligt mest hela tiden, mitt i eländet, för Vanja Hermele släpper in mig i sin forskarvärld och låter mig göra halva jobbet: Det är jag som drar slutsatserna, gör utropstecken i marginalen, ser likheterna, försjunker i egna minnen och blir förbannad In som ett lamm, ut som en tigrinna ska jag ge till mina döttrar! Ju fler tigrinnor desto bättre.
Elisabeth Sigurdson, SalongK.se
9789127132436 -
I väntan på vadå? : Teaterförbundets guide ti...
Häftad bok. Premiss. 1 uppl. 2007. 126 sidor.
Gott skick.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789185343454
- Titel
- I väntan på vadå? : Teaterförbundets guide till jämställdhet
- Författare
- Hermele, Vanja
- Förlag
- Premiss
- Utgivningsår
- 2007
- Omfång
- 126 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Mått
- 135 x 210 mm Ryggbredd 9 mm
- Vikt
- 160 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- Konsten är samhällsförändrande och radikal. Det är en aktiv myt i kulturlivet. Men hur radikal är den när det kommer till jämställdhet? De flesta delar idén att jämställdhet är bra och eftersträvansvärd, ändå vill inte alla arbeta för den? Varför?
Om detta skriver genusvetren Vanja Hermele i denna tänkvärda debattbok som hon skrivit på uppdrag av Teaterförbundet. Hermele konstaterar att jämställdhet uppfattas som ett poltiskt korrekt krav uppifrån, inte från medborgarna. Dessutom läggs ehla ansvaret för ojämställdheten någonstans utanför det egna ansvarsområdet och problemet ligger därmed i historien, i kuturarvet eller rentav hos kvinorna själva.
Premiss 1 9789185343454 -
Framtiden är nu : Kultursverige 2040
Inbunden bok. Volante. 1 uppl. 2010. 272 sidor.
Nyskick. mkt gott skick
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197836845
- Titel
- Framtiden är nu : Kultursverige 2040
- Författare
- Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson
- Förlag
- Volante
- Utgivningsår
- 2010
- Omfång
- 272 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 152 x 226 mm Ryggbredd 22 mm
- Vikt
- 480 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- År 2040! Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Boken "Framtiden är nu" är en antologi där 30 forskare och andra experter funderar över de viktigaste utmaningarna för samhället och kulturen med sikte på år 2040. Boken är ett projekt i samarbete med Swecult med finansiering från Riksbankens jubileumsfond och Framtidens kultur.
Gör internet oss dummare? Hur bör en stad utvecklas? Måste teatrar och tidningar förändra sig? Vad händer med dem som varken har jobb eller familj? Hur kan lugn råda i delar av kulturlivet medan branscher som arbetar med musik, film och läsning påverkas av enorma förändringar?
"Framtiden är nu" väver en bild av hur utveckling och splittring inom en mängd områden ställs mot ett trögrörligt system. Vilka krafter vinner?
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Då, nu och sedan"
SPELPLANEN. Många av dem som är verksamma på olika positioner inom konst- och kulturlivet kommer också att vara med år 2040. Men spelplanen blir en annan. Konkurrensen om pengar och uppmärksamhet kommer att vara hårdare.
Mycket av det som skapar förutsättningarna i kulturlivet utspelas bakom ryggen på aktörerna, i synfältets periferi eller utom synhåll för dem.
Sven-Eric Liedman
"Vi bestämmer"
TEKNIKEN & MÄNNISKAN. Vi har vant oss vid höga hastigheter. Världen har blivit effektivare men också mer komplex. Ny teknik slår inte alltid ut den gamla, men skapar nya möjligheter. Vilka, är upp till oss.
Tekniken blir vad vi gör den till.
Rasmus Fleischer
"Ta plats"
STADSPLANERING. Överflödet av digital information bara tilltar, men ingen kulturform existerar som renodlat digitalt fenomen. Kulturen äger också rum och tar tid. Detta ställer krav på både stadsplanering och kulturpolitik.
Evelina Wahlqvist
"Skapandets växelverkan"
GEOGRAFI. Vi behöver, framför allt, icke-styrda utrymmen & de öppna mellanrummen i såväl våra kalendrar som i stadsplaneringen. Detta innebär en utmaning efter tidigare rationaliseringsvåg. Men konstnären kan stå som förebild, inte minst i sitt sätt att använda olika platser och sinnesstämningar.
Jan Åman
"Den nya staden"
URBANITET. Urbaniseringen tar över och det som nyss var landsbygd blir stad. I väst är det ännu gallerior, caffè latte och bomässearkitekturens förbannelse som bereder vägen. Men detta hör bara till det för-urbana. Det är i Afrika och i Asien som de nya städerna - de urbana regionerna - formas. Utan planer och utan centrum.
Daniel Johansson
"Impulsekonomi"
INTERNET. Även om mycket har hänt under de senaste trettio åren, har vi passerat åren av "vilda västern". Nätets framtid handlar om påbyggnader - men den unika, aggregerade och uppdaterade kunskapen om oss leder oss mot en impulsekonomi.
Nicklas Lundblad
"Dumma du?"
KUNSKAP. Informationsmängden har exploderat - men gör Google och andra tekniska hjälpmedel oss dummare?
En sak är säker: de kommande trettio åren kommer de klassiska kunskapsinstitutionerna att utmanas mer än de utmanats de gångna hundra åren.
Emma Stenström
"Komponera världen"
UTBILDNING. Kulturens roll i högskoleutbildningar bör sträcka sig bortom kulturområdet. I stället handlar det om att komponera en ny värld. Men det pågår ett slag om vad som ska prägla utbildningarna. Mot ökat utrymme för humaniora och omdöme står ökad rationalisering och kvantifiering.
Lars Åberg
"Ett öppet samhälle"
MÅNGKULTUR. Om ett par decennier kommer en fjärdedel av befolkningen att vara född utomlands. Det mångkulturella samhället kan bli öppet och kreativt, men där kan också uppstå isolerade och tillbakablickande stammar i samhällets utkant.
Bo Rothstein
"De dubbelt ratade"
FAMILJ & ARBETE. Kvinnorna dominerar alltmer inom den högre utbildningen. En följd av detta blir ett ökat antal lågutbildade män som blir förlorare på en allt hårdare arbetsmarknad.
Detta kommer i sin tur att få konsekvenser för deras livssituation, familjebildning och kulturvanor. De blir dubbelt ratade.
Vanja Hermele
"Myter om kvinnor"
JÄMSTÄLLDHET. Det finns några seglivade idéer som hindrar jämställdheten från att slå igenom fullt ut i samhället och i kulturlivet.v
Genom att bryta med dessa idéer bereder man vägen både för kvinnorna och den konstnärliga utvecklingen.
Lars Melin
"Säg det med stil"
SPRÅK. Språket förändras ständigt, men utvecklingen är inte rätlinjig. Språket blir både enklare och svårare, när allt fler skriver kan den språkliga formen bli det vi använder för att skilja ut oss och synas.
Rudolf Antoni
"Vem är du?"
KULTURVANOR. Vår tillhörighet till olika sociala skikt är starkt kopplad till våra vanor och preferenser. De markerar knivskarpt gränsen mellan dem som tillhör och dem som faller utanför. I framtiden kommer smaken att bli allt viktigare för att definiera vem du är.
Anders Rydell
"Mastodonter"
MARKNAD. I framtiden blomstrar mastodontkulturen, den internationella superkommersiella kulturen, liksom den lokala amatörkulturen. Men det traditionella kulturlivet får det svårare. Både publiken och pengarna kommer att strömma åt andra håll.
Hynek Pallas
"Efter ordet"
FILM. Vi går mot en värld där rörliga bilder dominerar. Morgondagens filmtalanger börjar med videokameran, inte med pennan. Men det klassiska filmskapandet som industri är en skugga av sitt forna jag. Anpassningar krävs.
Biografen för att visa film kommer inte att stå högre i hierarkin än en sängavskiljare eller en telefon.
v
Owe Ronström
"Utan gränser"
MUSIK. En ständig expansion - det är berättelsen om musikens värld under 1900-talet: mer musik i alla stilar och genrer, fler medier som sprider musik, fler som spelar samt ett hyllande också av tradition, historia och kulturarv. Så ser framtiden också ut. Under ytan sker det dock stora förändringar.
Ann Steiner
"Utmanad men inte hotad"
LITTERATUR. Det finns ingen kris på bokmarknaden. Däremot skapar det moderna mediesamhället och de digitala teknikerna nya läsarvanor och sociala mönster.
Det litterära systemet förändras men hotas inte.
Annina Rabe
"Älskade vän"
BIBLIOTEK. Alla älskar biblioteken. Ändå finns denna identitetskris. I biblioteksvärlden är det en sport att ifrågasätta sig själv.
Men kanske är det inte så komplicerat - man kan vara med och forma framtiden genom att stå emot tidens vindar.
Bo Nilsson
"Publikens tyranni"
BILDKONST. Bildkonstnärerna tillhör inte något avantgarde, samtidskonsten är snarare en del av mainstreamkulturen. Samtidigt som det finns en global enhetlighet finns det också en större kulturell bredd med ett utbyte av konstnärer från olika kulturkretsar. Mångfalden ökar. I framtiden kommer vi att få fler utställningsarenor.
Fredrik Österling
"En förlorad värld"
ORKESTRAR. Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv?
Eller kan de erövra en starkare position?
De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen.
Per Arne Tjäder
"Anpassning och revolt"
TEATER. Framtidens teater kommer att utvecklas dels mot en teater med spektakelpotential på stora scener och med vidlyftiga grepp, dels mot ett fritt formmässigt prövande på mindre scener och utanför institutionerna.
Konkurrensen om publiken kommer att bli allt hårdare.
Pia Huss
"Landet annorlunda"
BARNKULTUR. Det finns en stark och progressiv tradition inom barnkulturen. Den kommer inte att försvinna. Men framtidens barnkultur kommer att kräva ett starkt engagemang från föräldrar, skola, kulturinstitutioner och public servicemedier. Inte minst kommer barnen själva att agera inom kulturen, både den levande och med de möjligheter att själva skapa som ny teknik erbjuder.
Kristian Berg
"I backspegeln"
KULTURARV. Redan i dag drunknar museerna i sina ständigt växande samlingar. Samtidigt växer också antalet byggnader och miljöer som anses kulturhistoriskt värdefulla.
Vad ska vi bevara och hur ska det presenteras? Frågorna leder rakt in i en diskussion om kulturarvens representativitet och legitimitet.
Daniel Sandström
"Ingen vet någonting"
TIDNINGAR. Dagstidningarnas situation förändras snabbt. Kartan har ritats om så många gånger att man måste tala om en förskjutning av världsbild, från en producentstyrd medievärld till en konsumentstyrd.
Vinnarna blir de som bäst förstått detta skifte.
Nina Wormbs
"Ruta och skärm"
PUBLIC SERVICE. Public service-mediernas gamla monopol är brutet och vi översvämmas av medier i gamla och nya former. Public service-medierna kommer att klara anpassningen till ständigt nya förhållanden, men de kommer att få kämpa för att få folk att betala sina avgifter och för att få publik till programmen.
Katarina Renman Claesson
"En annan ordning"
UPPHOVSRÄTT. Vi befinner oss mitt i den tredje vågens samhällsomvandling - efter jordbruks och industrisamhället kommer informationssamhället.
Övergångsperiodens brytningar präglar fortfarande synen på upphovsrätten. År 2040 har upphovsrätten anpassats efter de nya förhållandena. Men det sker inte utan konflikter.
Jenny Johannisson
"Växtkraft"
LOKALT. Små kommuner har andra förutsättningar än stora för sitt kulturliv. Med den lilla kommunen Mellerud som exempel presenteras de möjligheter som öppnar sig i en mindre kommun när man vill använda den lokala kulturen som drivkraft i utvecklingen.
Sverker Sörlin
"Stad i ljus"
REGIONALISERING. Allt oftare betonas kulturens roll som lokal och regional utvecklings- och tillväxtkraft.
Umeå har i flera decennier byggt upp musiklivet, scenkonsten, bildkonsten och andra delar av kulturlivet.
Sven Nilsson
"Hjältarna"
KONSTNÄRERNA. Att vara konstnär är ett nödvändigt men olönsamt arbete. Det är konstnärerna som utgör centrum i den kreativitetsbaserade ekonomin, men det är andra som skördar frukterna. Det skulle kunna vara annorlunda.
Tobias Harding
"En nisch för staten"
KULTURPOLITIK. Den statliga kulturpolitiken står inför en nyorientering. Successivt kommer statens roll att gälla en avgränsad nisch med de nationella institutionerna, konstnärspolitiken och public servicemedierna i centrum. Men staten kommer inte att kontrollera kulturutvecklingen eller ens hela den offentliga kulturpolitiken.
Olle Wästberg
"Made in europe"
EU. Under EU:s långa tillkomstperiod spelade kulturfrågorna en undanskymd roll.
Vägen till europeisk enighet gick mindre genom kulturell gemenskap och mer genom ekonomisk integration. Detta kommer att ändra sig. Genom många små steg kommer kulturfrågorna att bli allt viktigare fram mot år 2040. Men Sverige riskerar att hamna i otakt.
Leif Jakobsson
"En ny giv"
FINLAND. I den finska kulturutredningen blickar man fram mot 2035. Det kreativa kapitalet, den kreativa produktionen och kulturbranschernas ständiga utveckling och förnyelse är samhällets viktigaste resurser.
Tobias Nielsén & Sven Nilsson
"Sprickorna i muren"
OCH NU? I en stor, långsam rörelse lämnar kulturen politiken bakom sig. Kulturpolitiken sluter sig som en vagnborg kring de klassiska konstarterna och kulturinstitutionerna.
Men utanför den växer nya uttrycksformer, nya produktionsformer och nya publiksammanhang fram.
Ytterligare författare: Sven-Eric Liedman, Rasmus Fleischer
Volante 1 9789197836845 -
Män, män, män och en och annan kvinna
Häftad bok. Stockholm : Svenska filminstitutet. 2002. 93 sidor.
Nära nyskick.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9185248959
- Titel
- Män, män, män och en och annan kvinna
- Författare
- Hermele, Vanja - Svenska filminstitutet. Arena
- Förlag
- Stockholm : Svenska filminstitutet
- Utgivningsår
- 2002
- Språk
- Svenska
Stockholm : Svenska filminstitutet 9185248959
Your country and preferred language.
Select your country Select languageDenna webbplats använder cookies för att säkerställa att du får den bästa upplevelsen.
Stäng
Välkommen till Sveriges största bokhandel
Här finns så gott som allt som givits ut på den svenska bokmarknaden under de senaste hundra åren.
- Handla mot faktura och öppet köp i 21 dagar
- Oavsett vikt och antal artiklar handlar du till enhetsfrakt från samma säljare i samma kundvagn
Framtiden är nu : Kultursverige 2040 Evelina Wahlqvist - Jan Åman - Daniel Johansson - Nicklas Lundblad - Emma Stenström - Lars Åberg - Bo Rothstein - Vanja Hermele - Lars Melin - Rudolf Antoni - Anders Rydell - Hynek Pallas - Owe Ronström - Ann Steiner - Annina Rabe - Bo Nilsson Inbunden. Volante 12 ex från 40 SEK
Hjärnsläpp : bang om biologism Ekman, Karin - Hermele, Vanja - Westerlund, Ulrika - Österblad, Ika - Bang (tidskrift) Pocket. Bokförlaget Atlas KB 14 ex från 7 SEK
In som ett lamm, ut som en tigrinna Vanja Hermele Inbunden. Natur & Kultur Allmänlitteratur 17 ex från 24 SEK
Konsten - så funkar det (inte) Hermele, Vanja - Konstnärernas riksorganisation - Sveriges konsthantverkare & industriformgivare 2009. Stockholm : Konstnärernas riksorganisation (KRO) : Sveriges konsthantverkare & industriformgivare (KIF) 9 ex från 27 SEK
I väntan på vadå? : Teaterförbundets guide till jämställdhet Hermele, Vanja Häftad. Premiss 7 ex från 19 SEK
Hur svårt kan det vara? : filmbranschen, jämställdheten och demokratin Edström, Cia - Hermele, Vanja - Larsson, Camilla - Svenska filminstitutet. Arena Göteborg : Filmkonst ; Stockholm : Svenska filminstitutet 7 ex från 40 SEK
Män, män, män och en och annan kvinna Hermele, Vanja - Svenska filminstitutet. Arena Stockholm : Svenska filminstitutet 4 ex från 85 SEK