Your country and preferred language.

Select your country Select language

Denna webbplats använder cookies för att säkerställa att du får den bästa upplevelsen.

Menu
Sökalternativ
Stäng

Välkommen till Sveriges största bokhandel

Här finns så gott som allt som givits ut på den svenska bokmarknaden under de senaste hundra åren.

  • Handla mot faktura och öppet köp i 21 dagar
  • Oavsett vikt och antal artiklar handlar du till enhetsfrakt från samma säljare i samma kundvagn
Sommartid. Scener ur ett liv i provinsen: 3

Sommartid. Scener ur ett liv i provinsen: 3

Brombergs. 2009. Inbunden med skyddsomslag, 286 sidor, 450 gram.

Nära nyskick. I sina två tidigare självbiografiska romaner berättar J M Coetzee direkt om barndomen och ynglingaåren, om än i tredje person. När han skriver om 1970-talet i Sommartid väljer han en mer indirekt metod. Boken inleds och avslutas med en serie dagboksanteckningar. Dessa blir en utmaning för den sentida biograf som skriver en bok om författaren ?John Coetzee?.

Hur skall de vidhängande kommentarerna till varje notering tolkas? Det verkar som om ?John Coetzee? förberett en tredje del av sin självbiografiska romansvit, men dog innan han fick möjlighet att skriva den. Mellan dessa båda dagbokssjok finns fem intervjuer, som biografiskrivaren genomför med människor i ?John Coetzees? närhet.

Det är inte första gången som Coetzee använder en sådan indirekt metod. I ?Djurens liv? lät han en fiktiv författarinna, Elizabeth Costello, hålla Coetzees föreläsningar om djuretik. Sedan kommenterades dessa av fyra ledande akademiker, däribland Peter Singer. Coetzee fortsatte maskspelet i romanen ?Elizabeth Costello?, där han vävde samman sina egna litteraturkritiska resonemang med en historia om författarinnan.


I ?Sommartid?, som handlar om de år då Coetzee skrev sina två första romaner (fast de knappt nämns), talas det mycket om ?John Coetzees? oförmåga att närma sig andra människor och om hans ständiga garderingar. Det sägs bland annat att han var en människa som inte vuxit in i sin egen kropp. Sådana kommentarer får en ironisk syftning. Coetzee markerar kritisk distans både till sig själv och sitt författarskap, som om han vill förekomma eftervärldens eventuella omvärdering av hans storhet.

Det visar sig dock snart att biografiförfattaren är naiv och att hans interlokutörer inte är helt pålitliga. Han är av allt att döma ute efter snask, ?fruntimmersskvaller? som en av de intervjuade kallar det. Författarskapet reduceras till människan bakom det. Kan man vara en stor författare, om man inte är en stor människa?, som en av de intervjuade kvinnorna frågar retoriskt.

Men det är också en metod som har en anknytningspunkt i vår kunskap om Coetzee. När han fick Nobelpriset gav han bara två intervjuer till svenska medier, till SVT och Djurens rätt. Hans villkor var att inga frågor om böckerna ställdes. På det sättet kan vi se två sidor av metodvalen i Coetzee nya bok. Å ena sidan är biografiskrivaren en pajas, å andra sidan speglar hans fixering vid privatlivet just Coetzees ovilja att tala om sina böcker.

Men främst ska vi nog tolka biografiskrivaren ironiskt. Han talar med en brasiliansk kvinna som ?John Coetzee? tafatt uppvaktade i Kapstaden och försöker vrida till det så att hon var en av dennes kvinnor. Hans samtal med ?John Coetzees? kusin Margot består av en uppläsning av ett utkast baserat på en tidigare intervju, och av Margots protester mot det skrivna. Där visar Coetzee i långa stycken sin förmåga att medvetet skriva dåligt. Kanske rymmer det också en tragisk in

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
Betala med Swish

Förlagsfakta

ISBN
9789173372169
Titel
Sommartid : scener ur ett liv i Provinsen
Författare
J.M. Coetzee
Förlag
Brombergs
Utgivningsår
2009
Omfång
285 sidor
Bandtyp
Inbunden
Mått
141 x 218 mm Ryggbredd 22 mm
Vikt
438 g
Språk
Svenska
Baksidestext
J.M. Coetzee upphör aldrig att överraska sina läsare. Nu har det blivit dags för honom att berätta om sitt kärleksliv. I romanen Sommartid ansätter han sig
själv hårt med en rad självrannsakande och avslöjande frågor. Hur har han egentligen varit som älskare och vad har hans kvinnor innerst inne tyckt om honom? Och hur har han hanterat andra nära relationer, inte minst den till fadern? Dessutom kan man ju fråga sig hur han är som författare. Inte är han väl så märkvärdig med alla sina konstiga och tråkiga böcker, de fina priserna och lovorden till trots?

Ja, Coetzee är inte nådig mot sig själv. Men här finns en befriande humor och självdistans, och som alltid när det gäller Coetzee är hans prosa glasklar och skimrande. Ännu ett mästerverk av en av vår tids största berättelser.

J.M. Coetzee föddes 1940 i Sydafrika, men lever sedan några år tillbaka i Australien. Han har skrivit ett tiotal
romaner och essäsamlingar. År 2003 tilldelades han Nobelpriset i litteratur.