Äntligen är hon tillbaka! I fem år har läsare världen över väntat otåligt på tolfte delen av Katharine Kerrs stora fantasyepos om det magiska landet Deverry. I vårt land vittnar mer än 200 000 sålda böcker om det stora läsarintresset för Deverryböckerna sedan Silverdolken utkom på svenska 1995. Katharine Kerrs förmåga att skapa en ny mytisk värld utifrån keltiskt sagostoff och fantasygenrens gängse trollkarlar och drakar, samt skildra den med stor psykologisk realism och ett jordnära sinne för humor, öppnade dörren för en ny generation fantasyförfattare och fantasyläsare.   Nu kan berättelsen fortsätta i Guldfalken. Samtidigt som trogna läsare möter välbekanta gestalter, öppnas ett nytt kapitel i Deverrys hävder, och vi förs ännu djupare in i Kerrs fascinerande värld av självavandringar och eteriska plan.   Neb lyckas med nöd och näppe rädda sig själv och sin lillebror Clae när de grymma hästfränderna gör en räd mot deras avsides liggande by. De flyr ut i skogen som de enda överlevande. Den kringresande sagoberättaren Salamander tar med sig bröderna till tierynens slott, där Neb får anställning som skrivare och Clae blir satt i lära hos ryttarna. När Neb möter den jämnåriga Branna tycks det som om han alltid känt henne: de är i själva verket de återfödda dweomermästarna Nevyn och Jill, som fått en ny chans att förändra sina öden. Salamander och alvkvinnan Dallandra lär ungdomarna att hantera sina medfödda magiska förmågor. Inför det stundande kriget mot hästfränderna får Neb och Branna lära sig umgås med alver, drakar och gnomer. Är det slutkonflikten som nalkas?   I fantasyns form berättar Katharine Kerr klokt om att växa upp och lära sig stå på egna ben, om religiös intolerans och ojämlikhet mellan kön och klasser, samt, inte minst, om den svåra konsten att försona sig med sitt eget liv.