Seldwylabor; Gustaf Vasa, Valda Bref
Inbunden bok. 1901.
Hyggligt skick. Stockholm : Ljus. 1901. Inbunden. Hyfsat skick. Nött, bruksskick, namn, inlagan fin men en reva. Keller var son till en svarvarmästare i Zürich, fadern dog redan när han var en liten gosse. för en obetydlig förseelse tvingades han att lämna skolan och sattes i hantverkslära men började i 20-årsåldern att intressera sig för att bli målare. 1840-42 studerade han vid akademin i München. Efter att ha misslyckats som konstnär återvände han till hemmet, där hans Gedichte (1845) uppmärksammades av inflytelserika mecenater. Uppmuntrad av ett studiestipendium for han till Heidelberg, där han tog viktiga intryck av Hermann Hettner och Ludwig Feuerbach. En vistelse i Berlin 1850-55 bidrog till att ytterligare utveckla honom. En ny samling verser, Neuere Gedichte (1851) följdes av den stort anlagda självbiografiska bildningsromanen Der grüne Heinrich (1854-55). I sin omarbetade form utgiven 1878-80 (svensk översättning 1917-18) har den ansetts höra till den yttersta tyska episka prosan, och bland annat jämställts med Goethes Wilhelm Meister. Egentlig uppmärksamhet väckte doch Keller först med hembygdsnovellerna Die Leute von Seldwyla (1856). Som ett erkännande av Kellers litterära förtjänster kallade Zürich honom 1861 till förste stadsskrivare, en syssla han skötte till 1876. Nils Edén, f. 25 aug. 1871 i Piteå, d. 16 Juni 1945 i Stockholm (Engelbr.). Föräldrar: rektorn Per Olof Edén och Mathilda Kristina Clausén. Mogenhetsex. vid Luleå h. allm. lärov. 13 juni 1889; student vid Uppsala univ. 16 sept. s. å.; fil. kand. 25 maj 1892; fil. lic. 15 dec. 1897; disp. för fil. doktorsgrad 10 maj 1899; promoverad 31 maj s. å. Sin viktigaste historiska alstring inledde E. eljest med en rad arbeten rörande den svenska ämbetsstatens grundläggning och framväxt intill 1634 års regeringsform. Han började med doktorsavhandlingen 1899 »Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden (1523?94)», ett banbrytande arbete och redan nu ett klassiskt verk, byggt på ett mycket betydande och svårtillgängligt material. Att det likvisst med stöd av ett vidare källstoff kan korrigeras och kompletteras, ej minst i fråga om personalredovisningen, är en annan sak; därtill är det praktiskt svårtillgängligt genom bris- ten på register. Undersökningen fullföljdes på liknande sätt dels för tiden 1594?1602 med en uppsats i Historisk tidskrift 1901, dels i »Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation ...» (1902) för perioden 1602?34. E. fick vid denna tid historielektorat i Uppsala, blev 1903 e. o. och 1909 ordinarie professor i historia.
