Botnia : landet som reser sig ur havet

Inbundna böcker. Prisma. 1 uppl. 2005. 160 sidor.

På Olaus Magnus berömda karta över Norden från 1539 kallas landskapet på båda sidorna om Norra Kvarken för Botnia. Det som idag är Västerbotten och Österbotten.
Alltsedan istiden styr landhöjningen (ca 1 cm per år) utvecklingen av den särpräglade Botnianaturen. Mitt ute i Kvarken ligger uppsplittrade ögrupper som Holmöarna på den svenska sidan och Valsöarna på den finska. Om ett par tusen år bildas här genom landhöjningen en landbrygga mellan Sverige och Finland. Över denna landbrygga kommer Bottenviken att få sitt utlopp öster om Holmöarna i vad som då kommer att bli Nordens största älv. Samtidigt kommer Bottenviken att bli Europas största insjö!
Kvarken är rik på sjöfågel. På den lilla klippön Bonden finns t.ex. Östersjöns största koloni av tordmule. Längre mot norr utmed Västerbottenskusten ligger Ratan, där det sista militära slaget på svensk mark stod i 1808–1809 års krig då Finland skildes från Sverige. Ännu längre norrut sträcker sig Bjuröklubb ut i havet. Här finns en särpräglad natur med minnen av gammal fiske- och säljägarkultur.
Innanför kusten möter vi flacka uppodlade slätter. Här finns flera kända rastlokaler för våtmarksfåglar. Längre inåt land tar den västliga taigan vid. Ett land av skogar, myrar, sjöar genomdraget av små vattendrag. Tre stora fria skogsälvar: Lögde älv, Öre älv och Byske älv rinner genom dessa trakter i vackra föränderliga meanderlopp där älven till slut möter sig själv.