Your country and preferred language.

Select your country Select language

Denna webbplats använder cookies för att säkerställa att du får den bästa upplevelsen.

Menu
Sökalternativ
Stäng

Välkommen till Sveriges största bokhandel

Här finns så gott som allt som givits ut på den svenska bokmarknaden under de senaste hundra åren.

  • Handla mot faktura och öppet köp i 21 dagar
  • Oavsett vikt och antal artiklar handlar du till enhetsfrakt från samma säljare i samma kundvagn
Pappa utan barn

Pappa utan barn

Inbunden bok. Efron & Dotter. 1 uppl. 2007. 317 sidor.

Gott skick. Skyddsomslag i gott skick. Namnteckning i bleck på insidan.

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
Betala med Swish

Förlagsfakta

ISBN
9789185653065
Titel
Pappa utan barn
Författare
Stefan Blomgren
Förlag
Efron & Dotter
Utgivningsår
2007
Omfång
317 sidor
Bandtyp
Inbunden
Mått
143 x 216 mm Ryggbredd 26 mm
Vikt
431 g
Språk
Svenska
Baksidestext
När Johan träfar Maria får han den familj han alltid velat ha. Men relationen utvecklas till en mardröm och efter skillsmässan blir Maria allt mer ovillig att låta honom träffa barnen Björn och Niklas. Vårdnadstvisten blir för Johan en kamp om att överhuvudtaget få umgås med sina barn, medan Marias försök att skilja barnen och deras pappa får god hjälp av de svenska myndigheterna. I mitten hamnar sönerna Björn och Niklas som inte förstår varför pappa försvinner. Pappa utan barn är en personlig berättelse om ett ständigt aktuellt problem. Här kommer en pappa själv till tals, med all sin sorg, ilska, längtan och frustration. Det är ett inlägg i debatten om de frånskilda fädernas rätt som syftar till att sätta papporna i fokus.

Pappa utan barn är en sann historia kommenterad av pappaombudsmannen Arne Wirén. Namn och platser i boken är dock fingerade eller ändrade.

"Lägg in 'mamma' istället för 'pappa' i den här bokens titel så förstår du vidden av den tragik det handlar om. ... Pappa utan barn är ett exempel på den psykiska misshandel och systematiska utstötning av pappor som pågår i Sverige."
Ur pappaombudsmannens kommentar