Den mänskliga koden : Kapplöpningen om att kartlägga genomet

Hardcover book. Norstedts. 1 ed. 2001. 342 pages.

Good Condition. Människans arvmassa (DNA) kartlagd - på riktigt. Under mitten av 1980-talet började en grupp forskare formulera planer för att ta fram den kompletta sekvensen för genomet, alla de tre miljarder bokstäverna i mänskligt DNA. Och efter åratal av diskussioner kom HUGO-projektet i gång 1990.

I början gjordes snabba framsteg, blada annat identifierades gener som orsakar muskeldystrofi, Alzheimers sjukdom och cancer. Men tekniken för den mödosamma sekvenseringen gjorde inte lika snabba framsteg. Halvvägs genom projektets planerade femtonårsperiod hade bara tre procent av genomets sekvenserats, och man började tvivla på att det skulle kunna avslutas i tid.

Men då ändrade Craig Venter scenen och förklarade att han skulle hinna sekvensera hela genomet snabbare än det offentliga HUGO-projektet. När Venter och hans företag Celera på bara fyra månader 1999 lyckades sekvensera genetikens klassiska modellorganism, bananflugan, rådde det inte längre några tvivel om att han skulle kunna uppfylla sitt löfte. Frågan var om HUGO skulle kunna hålla jämna steg med Venter.

Kartläggningen av det mänskliga genomet är en av de stora vetenskapliga bedrifterna. Det blev inte bara till en kapplöpning om vem som skulle bli först och få hela äran, utan också till en strid kring fundamentala frågor: Kan enskilda gener patenteras av företag eller är de hela mänsklighetens arv? (I början av boken är en bit av en tom sida längst upptill på sidan avsaxad, ungefär som att det var en ägarsignatur där tidigare som tidigare läsare saxat bort)