Från barnrikehus till sociala hyreskontrakt. Den selektiva bostadspolitikens ursprung och förändring 1933-1994.
Inbunden bok. Nordic Academic Press. 1 uppl. 2021. 243 sidor.
Nyskick. Skyddsomslag i nyskick. NY FRÅN LAGER! Den svenska bostadspolitikens historia, med fokus på hushållen med sämst ekonomi och inte klarar en vanlig hyra. Unik analys som kopplar samman socialpolitiska vägval och välfärdsstaten med hur bostadspolitiken utformats för de med minst resurser. Första studien i sitt slag. Inbunden, förlagsband med skyddsomslag, färgade första och sista uppslag. 8:o. 228x151x21 mm. 525 g. Nytt, obrukat ex. [LIR/2323]
Förlagsfakta
- ISBN
- 9789188909978
- Titel
- Från barnrikehus till sociala hyreskontrakt : den selektiva bostadspolitikens ursprung och förändring 1933-1994
- Författare
- Nilsson, Micael
- Förlag
- Nordic Academic Press
- Utgivningsår
- 2021
- Omfång
- 243 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 151 x 228 mm Ryggbredd 21 mm
- Vikt
- 522 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- I Från barnrikehus till sociala hyreskontrakt belyser Micael Nilsson den svenska bostadspolitikens historia med fokus på hushållen med sämst ekonomi: de som inte klarar en vanlig hyra. Studien är den första i sitt slag och utgör en unik analys som kopplar samman de socialpolitiska vägvalen och den framväxande välfärdsstaten med hur bostadspolitiken utformats för invånarna med minst resurser.Granskningen startar i 1930-talets satsningar på öronmärkta bostäder åt mindre bemedlade barnfamiljer, och lyfter sedan fram 1940- och 1950-talens selektiva bostadsstöd nära besläktat med dagens social housing. Senare tar välfärdsstatens principer över och på 1980-talet kommer de sociala hyreskontrakten i bruk.Micael Nilsson, sakkunnig vid Boverket, bidrar med ny kunskap om kommunernas roll i den sociala bostadsförsörjningen och pekar på hur kommunernas socialtjänst i brist på andra stöd fått en nyckelroll i den sociala bostadspolitiken. Han klarlägger att de fattigaste hushållen varken idag eller historiskt har blivit hjälpta av bostadsstöden på det sätt som nutidens debattörer och berättelser ger intryck av.