Inspektorerna på Jordberga under 1900-talet – Människor, händelser och utveckling på godset ur inspektorernas synvinkel
Häftad bok. Sunt Bondförnuft HB Vellinge. 1996. 92 sidor.
Mycket gott skick.
PRESENTSKICK
Baksidestext:
Hundra år är historiskt sett en kort period. För Jordberga liksom för hela det skånska jordbruket har utvecklingen varit revolutionerande.
Jag vågar påstå att effektivitets- och produktivitetsökning i jordbruket varit betydligt större än inom många industrigrenar,
Denna skrift illustrerar utvecklingen från utpräglat handarbete med hästar som dragare till effektiva specialmaskiner vars kraft och funktioner styrs och kontrolleras med hjälp av sofistikerad hydraulik, elektronik och datorer. Den beskriver framförallt människorna och deras helt avgörande betydelse för utvecklingen på godset.
Ju mer man tränger in i de förhållanden, som präglat olika decennier, förstärks uppfattningen att Jordberga gods och Jordberga gård betytt kontinuitet och trygghet för alla, som bott och arbetat där i vårt sekel.
Liksom torpen ofta stannade inom samma släkt, förblev även statarfamiljerna godset trogna under flera generationer. John Svensson, född 1914, har berättat om händelser och människor på gården i seklets början. Hans farfar Sven Jönsson, 1857-1917, var statare vid Jordberg liksom dennes son Johan Svensson. Johans söner John och Gunnar arbetade även någon tid vid gården under 1940-talet.
Andra namn som återkommer i minst två släktled är Olof Trulsson och hans söner Ture, Hugo och Erik samt Oskar Hansson med sönerna Hugo, Nils och Gösta, som alla under längre eller kortare tid arbetat vid Jordberga. Kerstin Ek har arbetat vid Jordberga i 45 år och smeden Rasmusson i 30 år.
Stabilt ägande och god företagsledning är förutsättningar för ordning, trivsel och ett förtroendefullt samarbete.
Inspektorernas förmåga att samordna ekonomi, teknik och biologi med miljö och även omfatta medarbetarnas tankar och uppfattningar har stor betydelse. Så har det alltid varit och kommer alltid att förbli.
Vi möter människor, som levde med sin tids ekonomiska och sociala villkor. De var fattiga och trångbodda men led inte materiell nöd. ”Vi hade vad vi behövde utom kontanter.”
Jag har upptäckt att människorna, trots fattigdomen, bevarade sin mänskliga värdighet, en okränkbar integritet, omtanken om familj och arbete. Det var egenskaper, som lyfte människorna till unika individer med andlig resning. Förutsättningen för alla former av utveckling.
Olof Kristerson, författare
