Trilogin

Pocketböcker. Modernista. 2022. 576 sidor.

Årets vinnare av Tidningen Vi:s & Aftonbladets litteraturpriser!»Ett gripande, mörkt glänsande verk om överlevnad.« Maria Schottenius, DN »En litterär nedstigning i den kliniska depressionens helvetesringar.« Jenny Aschenbrenner, Svenska DagbladetFrån Helvetet, via Skärselden och till Himlen, eller åtminstone till dess gräns: Trilogin består av tre böcker som växer fram ur Andreas Lundbergs vistelse på en psykiatrisk klinik, där närheten till avgrunden tycks förinta det mesta, förutom lidandet, därefter på ett kloster, vars rutiner öppnar vägen mot mystiken, och sist som timanställd på ett demensboende. Storm i den pelare som bär [2016], Ofarbar tystnad [2019] och Gerontion [2021] bildar en romansvit som, likt Dantes gudomliga trilogi, bränner bort allt med eld och ljus, utom det djupast mänskliga.
ANDREAS LUNDBERG [f. 1975] är en svensk författare, översättare och förläggare. Sedan 2001 driver han bokförlaget Alastor Press, främst inriktat på franska sekelskiftesklassiker. 2016 debuterade han som författare med den kritikerrosade romanen Storm i den pelare som bär, första boken i den trilogi som sedan skulle fortsätta med Ofarbar tystnad [2019] och Gerontion [2021]. För trilogin och sitt författarskap tilldelades Andreas Lundberg både Tidningen Vi:s och Aftonbladets litteraturpris 2021.»Läsningen av Gerontion är lika olidlig som nödvändig. Jag avslutar boken med känslan av att när mycket av det mer omedelbart tilltalande i samtidslitteraturen har eroderats och glömts, kommer Andreas Lundbergs trilogi att stå kvar i det litterära landskapet som en mörk rauk.« Maria Küchen, Sydsvenskan»Då och då händer det att man ställs inför en bok som är så stark att den får allt runtomkring att framstå som oväsentligt. Andreas Lundbergs Gerontion är en sådan bok. Avgrundsdjup. Självlysande.« Sven Anders Johansson, Aftonbladet»En sensationell berättelse ur vilken jag gärna vill citera från varje sida. Ett hjärtskärande vittnesmål från ett tillstånd utanför den gängse verkligheten.« Maria Schottenius, DN om Storm i den pelare som bär