Världskonsten : Från urtid till nutid - Målarkonstens, skulpturens, arkitekturens och ornamentikens historia

Inbunden bok. Bokförlaget Bra Böcker. 1973. 248 sidor.

Mycket gott skick. I konsten avspeglas de skiftande tidsåldrarna med stor skärpa i en helhetsbild, där den skapande målarens eller bildhuggarens individuella insats spelar en underordnad roll. I Ramses II:s monumentala, ur klippan huggna statyer vid Abu Simbel symboliseras inte bara denne oinskränkte monarks stränga, betvingande karaktär utan också de egyptiska faraonernas alltomfattande makt. Den grekiske diskuskastaren och kvinnogestalterna i karyatidhallen på Erectheion är inte bara i sin klassiska skönhet sublima konstverk utan tillika sinnebilder för den fysiska fostran, för den religiösa uppfattningen och för människans ställning under denna guldålder. Det romerska imperiets vidsträckta militärmakt utstrålar från Marcus Aurelius ryttarstaty på Capitolium på samma sätt som akvedukterna och torganläggningarna förkunnar de romerska byggnadsingenjörernas bländande tekniska skicklighet och triumfbågarna och örnstandaren bär vittne om de romerska vapnens segrar och erövringar. Med sin extravaganta lyx företräder Diocletianus termer en dittills oöverträffad smakförfining och materiell kultur, medan de pompejanska väggmålningarna levandegör den tidens idrottslekar och förströelser. I de fornkristna mosaikerna, de koptiska vävnaderna och de thailändska djävulsmaskerna avspeglas arvet från de tidiga orientaliska kejsarrikena, de stora världsreligionernas segertåg genom Asien och Europa och utvecklingen av människans andliga liv. Århundradens orientaliska konst har skänkt vittnesbörd om en av världens äldsta kulturer i handskrifter, målningar och teckningar av utsökt skönhet. I kräsen penselskrift skildrar inte bara händelser, dräkter och utstyrsel; här frambärs också något av den buddhistiska filosofins djupa självbetraktelse. Andens självtukt har disciplinerat den konstnärliga tekniken. Om kristendomens utbredning över den västliga världen finns det otaliga vittnesbörd i kyrkoarkitekturen och i de illuminerade handskrifterna. Ingående och detaljerat skildras här den fruktansvärda kampen mellan kristendom och hedendom, man mot man och nation mot nation, men också de världsliga tilldragelserna och sorglös livsnjutning – med en hänsyftning på den mänskliga tillvarons förgänglighet. Människans återuppväckta lust att lära känna och förstå världen och sig själv, som kulminerar i renässansens strålande epok, kan begripas och återupplevas endast genom dessa seklers praktfulla konstverk. Människans livsvillkor, bedrifter och innersta tankar kom till uttryck genom målarens pensel, byggmästarens murar och skulptörens lera. Ingen annan mänsklig livsyttring avspeglar så troget som konsten människans vetgiriga intresse för ökade insikter om sin invecklade värld. I det tjugonde århundradet har människan till slut sprängt de bojor som i årtusenden hållit henne fjättrad vid jorden och har bänt blicken mot de osynliga och okända världarna både inom henne själv och ute i rymden. Vårt århundrades abstrakta konst är ett fint registrerande vittnesbörd om detta fortsatta sökande.