Manligt läkarskap, kvinnliga läkare och normala kvinnor – Köns- och läkarskapade symbolik, metaforik och praktik
Häftad bok. Stehag: Förlags AB Gondolin (diss., Uppsala Universitet). 2003. 395 sidor.
Gott skick. Lättare yttre nötningar från hantering. Ur baksidestexten: "Med utgångspunkt i deltagande observationer vid två medicinska universitetskliniker och intervjuer med gynekologer, kirurger och heterosexuella par problematiserar författaren ett flertal paradoxer rörande frågan om kön. På den läkarprofessionella arenan 'saknar kön betydelse' men 'könsblandning är bra'. Kvinnliga läkare beskrivs som exceptionella och samtidigt bristfälliga kvinnor. Manliga läkare förkroppsligar ett kropps-, köns- och sexualitetslöst läkarideal. En krävande läkarkarriär är oförenlig med ett aktivt föräldraskap för honom men inte för henne. Den hierarkiska och förmodat könsneutrala läkarprofessionen målas vidare med en färggrann köns- och sexualiseringsmetaforik, medan kön – än mindre sexualitet – sällan görs explicit när paraktörerna med jämställdhet som tolkningsram diskuterar parets hemarbetsfördelning. Och samtidigt som han och hon strävar mot och skapar jämställdhet under för-handlingarna, skapas också hans över- och hennes underordning."
Förlagsfakta
- ISBN
- 9789188821515
- Titel
- Manligt läkarskap, kvinnliga läkare och normala kvinnor
- Författare
- Kristina Eriksson
- Förlag
- Gondolin
- Utgivningsår
- 2005
- Bandtyp
- Häftad
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- Vad har kön för betydelse i en professionell respektive privat vardag i jämställdhetens Sverige? I denna studie går jakten på könade betydelser vidare, denna gång på en läkar-professionell arena och en pararena. Vi får följa en grupp aktörer och deras köna(n)de praktiker på dessa båda arenor.
Med utgångspunkt i deltagande observationer vid två medicinska universitetskliniker och intervjuer med gynekologer, kirurger och hetero-sexuella par problematiserar författaren ett flertal paradoxer rörande frågan om kön. På den läkarprofessionella arenan saknar kön betydelse men köns-blandning är bra. Kvinnliga läkare beskrivs som exceptionella och samtidigt bristfälliga kvinnor. Manliga läkare förkroppsligar ett kropps-, köns- och sexualitetslöst läkarideal. En krävande läkarkarriär är oförenlig med ett aktivt föräldraskap för honom men inte för henne.
Den hierarkiska och förmodat köns-neutrala läkarprofessionen målas vidare med en färggrann köns- och sexualiseringsmetaforik, medan kön än mindre sexualitet sällan görs explicit när paraktörerna med jäm-ställdhet som tolkningsram diskuterar parets hemarbetsfördelning. Och samtidigt som han och hon strävar mot och skapar jämställdhet under för-handlingarna, skapas också hans över- och hennes underordning.
Dessa (och andra) paradoxer väcker frågor: Hur kan vi, mot bakgrund av åtskilliga politiska och kunskapande jämställdhetsåtgärder och betydande samhällsförändringar på olika nivåer, förstå könens fortsatta relevans och strukturerande kraft i svenskt samhälls-, arbets- och familjeliv? Vad är egentligen jämställdhet i dagens jämställda Sverige? Dessa frågor, liksom nämnda paradoxer, handlar i grunden om hur vi kan förstå kön och det är denna fråga som diskuteras i föreliggande studie.
Kristina Eriksson är verksam vid sociologiska institutionen vid Uppsala universitet. Detta är hennes doktorsavhandling.
![Rethinking environmental history [Elektronisk resurs] : world-system history and global environmental change](https://dez1v4fbcawql.cloudfront.net/metadata_thumb/978/075/911/9780759110281.jpg)
