Frihetstiden : Sverige 1719-1772

Inbunden bok. Stockholm : Tiden. 1995. 352 sidor.

Nära nyskick. Skyddsomslag i mycket gott skick. Under frihetstiden var den svenska riksdagens maktställning enastående i Europa. Forskningen har hävdat att det kungliga enväldet ersattes av ständernas. Försök från kungahuset, i synnerhet från drottning Lovisa Ulrikas sida, att genom en statskupp stärka kungamakten resulterade 1756 i ständerna stärkte sin ställning ytterligare. Först genom Gustav III:s statskupp 1772 bröts ständernas makt

Förutom av dessa konstitutionella problem utmärks frihetstiden av en mental-historisk intressant frågeställning: Hur finner sig en nation i att förlorat sin stormaktställning? Visst fanns insikten att landet borde avhålla sig från krigiska äventyr och istället försöka få sitt näringsliv på fötter.

Men de krafter som drömde om att kunna återvinna den förlorade stormaktspositionen, var till en början starkare. Revanschbegäret ledde till att Sverige 1741-1748 gav sig in i ett hopplöst krig mot Ryssland. Nederlaget ledde till ett ännu starkare politiskt beroende av Ryssland.