Your country and preferred language.

Select your country Select language

Denna webbplats använder cookies för att säkerställa att du får den bästa upplevelsen.

Menu
Sökalternativ
Stäng

Välkommen till Sveriges största bokhandel

Här finns så gott som allt som givits ut på den svenska bokmarknaden under de senaste hundra åren.

  • Säker betalning i kassan och 14 dagars returrätt
  • För alla artiklar från samma säljare i samma kundvagn har du enhetsfrakt
Drøbak 1947 - roman

Drøbak 1947 - roman

Häftad bok. Bakhåll. 2023. 269 sidor.

Mycket gott skick. OBS hälsning och signerad av författaren själv.
Oline Stigs nya roman Drøbak 1947 handlar om det sår i den norska folksjälen som medlöperiet under den tyska ockupationen orsakade. Efter andra världskriget åtalades 92 805 personer i Norge för samröre med den tyska ockupationsmakten och landsförräderi. Detta är berättelsen om en av många familjer som betraktades som landssvikare. Clara och Aksel (baserade på författarens farmor och farfar) var två av många medlemmar av det norska nazistpartiet som ställdes till svars efter ockupationen. Det är också en berättelse om skam och tystnad och om att växa upp i skuggan av dessa skeenden, som barn och barnbarn till de åtalade och dömda. Berättelsen är fiktiv men bygger på författarens personliga forskning och arkivdokument. För Oline Stig är det en gåta att hennes farfar Arne och farmor Elisabeth var med i det norska nazistpartiet Nasjonal Samling. Hur kunde de? Hur tänkte de? De gick med i partiet så sent som sommaren 1942, när Norge hade varit ockuperat av Nazityskland i mer än två år och de flesta norrmän kände ett gigantiskt avstånd till såväl nazismen som ideologi som till den militära ockupationsmakten. Men det gjorde tydligen inte Arne och Elisabeth och ungefär 100 000 andra norrmän. De ville vara tyskarna behjälpliga! Efter kriget dömdes Arne Stig till två och ett halvt års straffarbete för sitt samröre med nazisterna, men benådades 1949. Han dog 1964. Elisabeth dömdes inte, hon dog 1985. För Oline Stig har farmors och farfars landsförräderi varit hela släktens nedtystade tragedi, ett hysch-hysch som man inte talade om. Nu har hon själv tagit itu med saken, hon har forskat i dokumenten, intervjuat de efterlevande och skrivit en roman om sin släkts stora trauma.

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
Stöd Bokhjälpen

Förlagsfakta

ISBN
9789177425977
Titel
Drøbak 1947
Undertitel
Roman
Författare
Stig, Oline
Förlag
Bakhåll
Utgivningsår
2023
Omfång
269 sidor
Bandtyp
Danskt band
Mått
0 x 210 mm Ryggbredd mm
Vikt
g
Språk
Baksidestext
Oline Stigs nya roman Drøbak 1947 handlar om det sår i den norska folksjälen som medlöperiet under den tyska ockupationen orsakade. Efter andra världskriget åtalades 92 805 personer i Norge för samröre med den tyska ockupationsmakten och landsförräderi. Detta är berättelsen om en av många familjer som betraktades som landssvikare. Clara och Aksel (baserade på författarens farmor och farfar) var två av många medlemmar av det norska nazistpartiet som ställdes till svars efter ockupationen. Det är också en berättelse om skam och tystnad och om att växa upp i skuggan av dessa skeenden, som barn och barnbarn till de åtalade och dömda. Berättelsen är fiktiv men bygger på författarens personliga forskning och arkivdokument. För Oline Stig är det en gåta att hennes farfar Arne och farmor Elisabeth var med i det norska nazistpartiet Nasjonal Samling. Hur kunde de? Hur tänkte de? De gick med i partiet så sent som sommaren 1942, när Norge hade varit ockuperat av Nazityskland i mer än två år och de flesta norrmän kände ett gigantiskt avstånd till såväl nazismen som ideologi som till den militära ockupationsmakten. Men det gjorde tydligen inte Arne och Elisabeth och ungefär 100 000 andra norrmän. De ville vara tyskarna behjälpliga! Efter kriget dömdes Arne Stig till två och ett halvt års straffarbete för sitt samröre med nazisterna, men benådades 1949. Han dog 1964. Elisabeth dömdes inte, hon dog 1985. För Oline Stig har farmors och farfars landsförräderi varit hela släktens nedtystade tragedi, ett hysch-hysch som man inte talade om. Nu har hon själv tagit itu med saken, hon har forskat i dokumenten, intervjuat de efterlevande och skrivit en roman om sin släkts stora trauma.