Sverige står mitt uppe i en omvandling som är minst lika genomgripande som den när bondesamhället ersattes av industrisamhället. Denna bok är en tillgänglig och brett upplagd analys av de krafter som i historisk tid format människors och länders öden och av vad som nu styr utvecklingen mot ett mångkulturellt och mångteknologiskt samhälle.
Detta kommer att präglas av internationalism och omsorg om människor och miljö, hävdar författarna. Alla stora samhällsomvandlingar medför dock inledningsvis ökande ojämlikhet mellan människor och regioner. Så är fallet även nu på vägen mot k-samhället, där kunskap, kompetens, kreativitet och kultur är de mest efterfrågade resurserna. Allt färre personer behövs för att tillverka varor. Trots det ökar produktionen och varorna blir mer sofistikerade och tekniskt komplexa.
Produktivitetsökningen kommer vi sannolikt att ta ut i minskad arbetstid och att använda till mera resande. Ett par decennier in på 2000-talet arbetar vi troligen bara fem procent av livstiden. Samtidigt ökar det genomsnittliga resandet till 60 km per person och dag. Den stora tillväxten av arbetstillfällen väntas därför finnas i kunskaps-, kommunikations-, service- och upplevelseindustrin.
Boken pläderar för en skatteväxling, från beskattning av investeringar, sparande och arbete till skatt på konsumtion och fastigheter. Välfärdssystemet bör baseras på livslånga personliga humankapitalfonder som skall finansiera till exempel utbildning, familjebildning, sjukperioder och pension.
Författarna hävdar vidare att den representativa demokratin ställs inför nya utmaningar när medborgarna alltmer "röstar med fötterna" eller köper sig förbi beslut som inte passar dem.
Boken vänder sig till alla som är intresserade av samhällsdebatt och utvecklings- och framtidsfrågor. Den är också lämplig som kurslitteratur i ekonomi och andra samhällsvetenskaper, samhällsplanering liksom i olika strategiskt orienterade vidareutbildningar.
Framtidens arbete och liv utges i samarbete med Institutet för Framtidsstudier.
Åke E. Andersson är professor i ekonomi och chef för Institutet för Framtidsstudier. 1995 fick han Hondapriset i Japan för sina bidrag till förståelsen av sambanden mellan teknologisk, ekonomisk och ekologisk utveckling.
Peter Sylwan är vetenskapsjournalist och skriver bland annat för Dagens Nyheters vetenskapssida, som han tidigare varit redaktör för. Han är utbildad vid Sveriges lantbruksuniversitet och är knuten till Institutet för Framtidsstudier, där han till exempel deltagit i projektet Biosamhället.