En kvadratmeter beteshage kan rymma över 40 olika växtarter. Det är rekord bland svenska naturtyper - och samtidigt en biologisk rikedom i fara. Bara en tiondel av de värdefulla naturbetesmarkerna som fanns i Sverige för hundra år sedan återstår. Naturbetesmarkernas skönhet och artrikedom kan bevaras om de betas. Det förutsätter i sin tur bärkraftiga jordbruksföretag och en levande landsbygd, och att jordbrukets driftsformer utvecklas. Det behövs mer flexibilitet i hävden och mindre av stelbenta EU-regler. Helt öppna marker med kortsnaggat gräs är inte den bästa hävden, i vart fall inte alltid och överallt. Resultaten från forskningsprogrammet HagmarksMistra, som presenteras i den här boken, visar att möjligheterna finns.

HagmarksMistra (Skötsel av ängs- och hagmarker - ekonomi och ekologi) har tagit ett unikt tvärvetenskapligt grepp om naturbetesmarkernas förutsättningar genom att koppla ihop forskning som belyser ekologi och biologisk mångfald, markanvändningshistoria, ekonomi, produktionsfrågor och sociala aspekter.

Målet för forskningsprogrammet har varit att uppnå skötselsystem som möjliggör en hög biologisk mångfald i naturbetesmarkerna, samtidigt som de som jobbar med betesmarker och betesdjur ska ha god lönsamhet i sin verksamhet. Några av de resultat som framkommit genom forskningen är behovet av ökad flexibilitet och lokal anpassning i skötseln av naturbetesmarker, liksom betydelsen av träd och buskar i hagmarkerna. Tydligt är också att naturvårdsperspektivet måste integreras med en förståelse för lantbruksföretagets förutsättningar.

Efter sju års forskning avslutades forskningsprogrammet och resultaten sammanfattas i den populärvetenskapliga boken "Mångfaldsmarker. Naturbetesmarker - en värdefull resurs." Med vackra bilder, pedagogiska diagram och populärvetenskaplig text ger boken ny kunskap på ett lättillgängligt sätt.

Redaktör för boken är frilansskribenten Roger Olsson. Boken har producerats i samverkan mellan redaktören och HagmarksMistras forskare.