Varje dag möter vi frågor om risk. God hälsa och frisk miljö är önskvärt men hur uppnår vi det och till vilket pris? Experterna varnar för alkohol, dåliga kostvanor och ett stillasittande liv. Vanliga människor engageras av färgämnen i maten och genmanipulerade tomater sådant som forskare inte menar är speciellt förbundet med risk. Här finns plats för konflikter. Denna bok förklarar varför vi ser så olika på risk. Bakom oenigheten ligger skilda värderingar och brist på förtroende inte en oförmåga hos gemene man att ta till sig vetenskapligt vetande. Analysen använder författaren till att ge konkreta råd om hur man kan uppnå en ny tillit och en fruktbar offentlig diskussion om risk. Exempel från aktuella frågor som t. ex. galna ko-sjukan, konkretiserar analysen och tabeller visar strukturen i resonemangen. Bokens första del presenterar och diskuterar olika föreställningar om vad risk är. Ett tekniskt-ekonomiskt perspektiv ger för handen att man kan räkna ut sannolika risker. Författaren introducerar därefter både psykologiska och kulturteoretiska sätt att se på det farliga. Med ett psykologiskt perspektiv sorteras upplevelsen av risk bland annat efter den enskildes kännedom om det farliga. Här uppmärksammas faktum att forskarnas bedömningar är resultatet av sociala processor; det går inte att skilja mellan rent objektiva och vanliga människors subjektiva uppfattningar. Hur uppnår man då en god dialog om risk? Andra delen av boken ger råd och uppmärksammar även mediernas roll i bedömningen av och presentationen av faror. Thomas Breck förespråkar en demokratisk riskhantering som kännetecknas bland annat av en tidig inbjudan till dialog, respekt för de inbjudnas värderingar samt en öppenhet vid formuleringen av problemet. Riskkommunikation är lämplig för grundläggande högskolekurser inom medie- och kommunikationsvetenskap samt för alla som arbetar med riskkommunikation inom företag, organisationer och statliga myndigheter. Översättning Love Kellberg