Drottningholms slott. Från Hedvig Eleonora till Lovisa Ulrika (band 1)

Inbunden bok. Byggförl./Kultur. 2004. 437 sidor.

Nyskick. Skyddsomslag i nära nyskick. Boken ger en utförlig presentation av Drottningholms slott fram till den gustavianska epoken – dess byggnadshistoria, inredningar, samlingar och trädgård. Nya perspektiv på slottets tillkomst och samlingarnas historia, anläggningens funktion och 1600- och 1700-talens slottsmiljö presenteras av några av våra främsta experter.

Detta är första bandet om Drottningholms slott i bokverket De Kungliga Slotten. Här presenteras ny forskning och nya perspektiv på slottets äldsta historia.

I nytagna fotografier av Åke E:son Lindman och med ett stort bildmaterial bestående av ritningar, kartor och historiska framställningar förmedlas en rik och mångskiftande bild av ett av vårt lands främsta byggnadsverk.

Drottningholms slott tillhör de byggnadsverk som sedan länge har tilldragit sig stor uppmärksamhet både i Sverige och utlandet. Med sin lustträdgård och slottsteater fördes slottet 1991 upp på UNESCO:s världsarvslista – dess välbevarade 1600- och1700-tal har ansetts som en omistlig del av vårt gemensamma kulturarv.

Kungligt lustslott har Drottningholm varit alltsedan det första stenhuset uppfördes på platsen av Johan III. Nu har det för första gången klarlagts att denna byggnad faktiskt utgör kärnan i det nuvarande slottet. Riksänkedrottning Hedvig Eleonoras förvärvade Drottningholm 1661 och med hjälp av arkitekterna Tessin far och son skapades ett byggnadsverk av högsta dignitet, värdigt den svenska stormakten och dess nya dynasti. De arkitektoniska förebilderna fanns i Italien, Frankrike och Holland, där magnifika trapphus, praktfulla gallerier och paradsängkammare var självklara inslag i den kungliga miljön. Hedvig Eleonoras Drottningholm fick också en kunglig magnificens genom Nicodemus Tessin d.y:s inredningar och lustträdgård, utformade efter franska förebilder till en storslagen manifestation och till förebild för andra europeiska slott.

Under drottning Lovisa Ulrikas tid upplevde Drottningholm en storhetstid med ett vittert hovliv. Då tillkom Kina slott och slottsteatern samt de kabinett och biblioteksrum som så många idag förknippar med Drottningholmsanläggningen. Med utgångspunkt i den befintliga tessinska arkitekturen gjordes tillägg och nyinredningar av frihetstidens ledande arkitekter – självklara höjdpunkter i svensk arkitektur och inredningskonst.