Lasse Lucidor

Häftad bok. Aktiebolaget Ljus. Första uppl. 1908. 212 sidor.

Mycket gott skick. 15x12 cm. Inlagan är i nyskick och ouppskuren. Övre yttre hörn på bokens baksida borta.
Innehåll:
Lasse Lucidor - Skådespel i fyra akter.
Klippan vid vägen - Fantasispel i en akt.

Lasse Lucidor, född 6 oktober 1638 i Stockholm, död där 12 augusti 1674, var en svensk lärare, lyriker, författare och vissångare. Hans verkliga namn var Lars Johansson, men han blev känd som Lasse Lucidor, den olycklige.

Han arbetade några år som språkmästare i Uppsala, där hans goda språkkunskaper gjorde honom till en mycket kompetent lärare. Efter tiden i Uppsala återvände han till Stockholm och försörjde sig på att skriva tillfällighetsvers. Lars Johansson slutade sitt liv i Stockholm som bröllops- och begravningspoet.

Han tyckte att det var tokot at sälja sin frihet för några hundrad riksdaler om året, och han levde som han lärde. Den 12 augusti på krogen Källaren Fimmelstång, Kindstugatan 14, Gamla stan, Stockholm blev han dödad i duell år 1674 av löjtnant Arvid Christian Storm (som var stamfar till den norske konstnären Edvard Munch).

Lasse Lucidor satt en tid i fängelse för en bröllopsdikt, Giljare Kvaal (friarens kval), som han oombedd skrivit till Conrad Gyllenstiernas bröllop med Märta Christina Ulfsparre den 18 november 1669. Bröllopet var högadligt och kungen var gäst, och Lucidor utmålar Gyllenstierna (friaren) som mycket svartsjuk, till och med i Lucidors diktning "At han för Boleri förtänker Jomfruns bro’er" dvs att han till och med var svartsjuk på brudens egen bror.[2]

Visan har påståtts ha förbjudits av kung Karl X Gustav. Lucidor friades dock efter att ha suttit fängslad i ett halvår. Symbolvärdet i att en diktare sätts i fängelse för vad han skrivit är stort och delvis baserat på denna händelse har eftervärlden kommit att uppfatta honom som en tidig representant för den frie poeten, som skriver efter sitt hjärta istället för på beställning. Nils Ferlin har hyllat Lucidor i dikten och sången På källaren Fimmelstången, där löjtnant Storm – den person som senare dödade Lucidor i duell – hånar Lucidor och kallar hans dikter för strunt. Torbjörn Säfve har med inspiration från Lucidors liv skrivit en roman med samma titel som Lucidors mest kända visa Skulle jag sörja då vore jag tokot. Den första strofen lyder:

SKulle Jag sörja då wore Jag tokot,
Fast än thet ginge mig aldrig så slätt,
Lyckan min kan fulla synas gå krokot,
Wackta på Tijden hon lär full gå rätt;
All Werlden älskar Ju hwad som är brokot,
Mången mått liwa som eij äter skrätt.

Dikten finns även parafraserad av Gustaf Fröding i Ett Helicons blomster.