Två läseböcker: 1. Första läseboken. 2. Andra läseboken.

Inbunden bok. Albert Bonniers Förlag.

Mycket gott skick. Första och andra läseboken för de två första skolåren i folkskolan (första gången utg. 1905 resp. 1907) med originalteckningar av Gunhild Facks (i Andra läseboken även Ella Bolin, Arthur Sjögren, Aina Stenberg [Masolle], Maja Söderlind, Ingeborg Uddén). Första läseboken: upplaga 17, 1915, 160 s. Andra läseboken: upplaga 11, 1916, 320 s. Två inbundna halvklotband, tryckta kartonnagepärmar. 8:o. 210x135x27 mm [båda]. 590 g [båda]. Välvårdat och fint antikvariskt set i ovanligt god kondition, ej ägarnamn, inskriptioner, textmarkeringar eller annan åverkan, endast en mindre pappersförlust å omslaget till Första läseboken samt en röd fläck å bakre pärm till Andra läseboken. [4705rpsk] /---/ Till Första... och Andra läseboken hörde även utförliga anvisningar av förf. ämnade för lärare och pedagoger: "Intressemetod. Bidrag till den första läsundervisningens pedagogik", 80 s. I boken skildras och kritiseras gamla och nya metoder att lära läsa samt diskuteras viktiga principfrågor om den första läsundervisningen. Vidare kompletterades läseböckerna med nya hjälpmedel konstruerade av Hammer och Wallgren för den första läsundervisningen och som skolor kunde beställa separat: 1.Bokstavssats. 2.Bokstavslåda. 3.Läsram. 4.Läsetabeller. Läseböckerna och kitet i övrigt var sin samtids nya pedagogik för läslära i skolorna intill 1930-talet (läseböckerna omtrycktes i ca 30 upplagor till åtminstone 1934). Bertil Hammar var docent i psykologi och utnämndes 1910 till förste innehavare av den nyinrättade lärostolen i pedagogik vid Uppsala universitet (där han har en undervisningssal uppkallad efter sig) men med tiden ställde han sig allt mer skeptisk mot möjligheten att bygga upp en förbättrad undervisning på psykologisk grund och förhöll sig avvisande mot radikala pedagogiska reformriktningar över huvud taget. Under 1920-talets strider om de svenska läroverkens organisation och arbetssätt gjorde Hammer viktiga diskussionsinlägg och bekämpade ivrigt förslaget att göra den sexklassiga folkskolan till bottenskola för den högre undervisningen, den så kallade enhetsskoletanken. Hammer grundade och utgav den första svenska vetenskapliga pedagogiska facktidskriften Svenskt arkiv för pedagogik (1922-).