Konserveringsboken

Häftad bok. Tullstorps socken. 2001. 77 sidor.

Nära nyskick. PRESENTSKICK
ELNA PEHRSSON Brunsbo 1879-1940
Brunsbo gård grundlades 1848 genom sammanslagning av några hemman inom Tullstorps socken.
Lantbrukare Hans Nilsson och hustrun Bengta inköpte egendomen 1879 och endast några månader därefter föddes dottern Elna.
Hans Nilsson kom ganska snart att bli en av de mer betydelsefulla på orten. År 1899 överlämnade han Brunsbo gård på arrende till Pehr L. Pehrsson som efter några år kom att bli hans svärson.
Elna Nilsson avlade mogenhetsexamen i Stockholm år 1898 efter att först ha genomgått Ystads elemantarskola för flickor. Efter examen i Stockholm blev hon anställd som elev på apoteket i Trelleborg. Där var hon verksam fram till giftermålet med kusinen Pehr L. Pehrsson.
Pehr L. Pehrsson gjorde Brunsbo gård – med sina 150 tunnland – till ett mönster för det skånska lantbruket i fråga om hästavel och nötkreatursskötsel. Dessutom fanns också ankor och höns på gården.
På egendomen bedrevs bland annat vete- och sockerbetsodling efter tidsenligt metoder. Många studieresor förlades till gården från såväl Skåne, andra landskap i södra Sverige men även från exempelvis Tyskland och Polen.
Pehr L. Pehrsson dog 1923 i en ålder av 51 år. Efter några år arrenderade Elna Pehrsson ut gården och hon sålde Brunsbo gård 1934.
Elna Pehrsson fick en mängd förtroendeuppdrag liksom fadern och maken.
Genom sin trädgård blev hon känd långt utanför socknens gränser. Frukt och grönsaker från Brunsbo blev kända över hela Skåne som varande de bästa som kund uppbringas. Det var också otaliga priser som Elna Pehrsson erövrade på utställningar där hon deltog med sina trädgårdsalster.
Sommaren 1911 anordnade Elna Pehrsson en kurs i konservering av bär, frukt och grönsaker för socknens husmödrar. Kurslitteraturen skrev hon själv och skickade ut i brevform varje vecka. Kursdeltagarna lät sedan binda in breven.
Senare gav hon ut en konserveringsbok som trycktes i flera upplagor.
Elna Pehrsson dog 1940 i Falsterbo. Tidningsreferat från jordfästningen i Tullstorps kyrka omnämns de många tal som hölls till hennes minne samt om alla de kransar som vittnar om att hon varit aktiv i många sammanhang även sedan hon flyttat till Skanör-Falsterbo.