Detta är mitt liv

Häftad bok. Askild & Kärnekull. 1:a uppl. 1974. 176 sidor.

Gott skick. "Romannes Roland är Rolf Sture Eriksson, nu 33 år gammal. Det är om sina egna barnaår och sin ungdom han skriver i sin betydelsefulla debutroman, om hur han efter en lång undersökningsperiod på sjukhus får sin dom: Friedreichs ataxi, en sällsynt, obotlig sjukdom med tilltagande rörelsehinder och talsvårigheter. Sjutton år gammal tvingas romanens Roland att lämna arbetsträningsverkstaden och därmed utbildningen och arbetet som blivit hans hopp och hans fasta punkt i tillvaron. Hans handikapp bedöms som alltför gravt för att han skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Sjuttonåringen pensioneras. Det är med förunderlig klarsyn Roland iakttar sina egna och omvärldens reaktioner på sjukdomen. På sjukhuset kläs han bokstavligen av ända in till märgen. Personalen är till stor del unga attraktiva kvinnor, och 17-åringens skräck för att hans eget nyvaknande jäsande driftsliv skall avslöjas alltför påtagligt är lika stark som skräcken för läkarens dom. I ett försök som dräng i en granngård ger han upp efter ett par månader av övermänskliga ansträngningar. I danskapellet, där fadern är den elegante dragspelsvirtuosen, den blida modern basist och han själv trumslagare, lever Roland ut sina drömmar. Två danskvällar skildrade i romanen gör författaren till en svidande frän självobservation av det ojämna förhållandet mellan skaparvilja och fysisk bräcklighet. Men framför allt är det månaderna på verkstaden som klargör Rolands läge. I episoder med etsande skärpa men även humor skildras kamratlivet i logementet och på arbetsplatsen och kvällarna ute i staden, då han utsätts för förödmjukelser både från polis och allmänhet utan att i sin vanmakt kunna förklara och försvara sig. Allt detta är svåröverträffade illustrationer till förhållandet mellan handikappade och fullt friska. Men framför allt handlar romanen om livsvilja, en inriktning på att utifrån en svår situation leva ett normalt, produktivt liv".