Idioten

W&W 2001. Pocket585 sidor.

Mycket gott skick. Idioten är en av Fjodor Dostojevskijs allra främsta romaner. Dess hjälte, furst Myskin, är en av den ryska litteraturens mest betagande karaktärer - en överkänslig livsfrämling i en självisk och brutal omgivning. Myskin, just hemkommen från en sjukdomsvistelse i Scweiz, kastas in i Petersburgs socitetsliv. Där förälskar han sig i Natasia och Aglaja - två av världslitteraturens mest fascinernade kvinnogestalter. Inför öppen ridå utspelas fruktansvärda tragedier, groteska farser och erotiska dramer. Idioten är en av världslitteraturens största romaner. Dostojevskij(1821-1881) skrev den under åren 1867-69, under den svåra tiden i landsflykt som präglades av hans epileptiska anfall och häftiga spelpassion och därav följande ekonomiska misär. Idioten har kanske blivit den mest självbiografiska av alla hans böcker. furst Mysjkins bakgrund som son till en utarmad adelsman och en köpmansdotter, hans religiositet och hans epilepsi påminner klart om verkets upphovsman, likaledes hans vackra handstil och stora kärlek till barn. Vidare har både diktare och hjälte genomgått en fyraårig kurvistelse, på tukthus i Sibirien resp. på kliniken i Schweiz. Dostojevskij låter fursten berätta om sina egna upplevelser på schavotten och placerar honom mellan två av sina egna kvinnor-Polina(Nastasja Filippovna) och Anna Korvin-Krukovskaja ( Aglaja). Två saker i kristendomen förefaller ha präglat Dostojevskij särskilt djupt, dels tanken att man måste bli som ett barn för att komma in i Guds rike, dels tesen att evangeliet måste förbli en dårskap för grekerna d.v.s. för alla som sätter vetenskapen och det sunda förnuftet högt. de människor som fursten kommer i beröring med frapperas först av hans öppenhet och tar den för svaghet. " Han är ett fullständigt barn", säger genaral Jepantjin i romanens början, och det blir de flestas intryck. Det är också riktigt. I flera avseenden är han som ett barn, det är förutsättningen för hans tro och gans godhet. Jag vill påstå att det finns ett klart ideologiskt centrum i "Idioten". Dostojevskij tar parti för furst Mysjkin och för vad denna representerar, en kristen kärlek. Jag tycker att romanen är värd att läsas många gångar.