BOTANISKA UTFLYGTER. En samling af Strödda Tillfällighets-Skrifter I-III

Del I: Upsala hos Bokhandlaren N. W. Lundequist 1843. Del II-III: Stockholm, Zacharias Haeggströms Förlag 1852, 1864. 328+344+448 sid. Tre halvfranska band, alla originalupplagor (förstaupplagor) i sin samtida inbindning. De är dock ej konforma vad gäller den bruna skinnfärgen eller de melerade pärmarna. Namnteckning nederst på titelsida i band I: J-I Lagerlund. I band II och III: Ex libris (Axel Törje). I band III dessutom en namnteckning på försättsbladet (F.W.C. Areschoug). Del I har åldersglnade sidor utan störningar i texten. Band II har en utvikbar Subscriptions-Anmälan för de som vill skaffa sig del I som utkom i en andra upplaga De första sidorna (1-25) är fläckade utan textförlust. Alla tre delarna är i bra skick med åldersrelaterade bruksspår.
Innehåll: Band 1. Äro Naturvetenskaperna något bildningsmedel?; Växternas ursprung; Växternas fädernesland; Grunddragen till växtläran efter Aristoteles; Botaniska antiquiteter, med särskildt hänseende till Grekernas Nympheaceer; Växternas vetenskapeliga namn; Våren; En blick i växtlifvets verkstad. Band 2. Helsning till de Skandinaviska Naturforskarne vid deras möte i Stockholm 1851 (Berzelii minne); Om Naturens perfectibilitet; Bidrag till Skandinaviska vegetationens historia efter Rullstensperioden; Om Växternas Svenska namn; Bidrag till Svenska växtnamnens historia; Om slägtskap och frändskap i naturen såsom grundval för Växtsystem; Hvilka växter äro de fullkomligaste?; Några ord öfver slägt- och artbegreppen inom växtriket; Anlagen till ett kommande års fruktbarhet (Väderlekens inflytande på växtkulturen 1844); Öfver Potates-farsotens orsaker; Öfver Växtarternas förändringar; Carl von Linnés anteckningar öfver Nemesis Divina. Band 3. Tal vid de Skandinaviska naturforskarnes besök i Upsala 14/7 1863; Öfversigt af Växtkännedomens framsteg i Sverige (I. För-Linnéanska tiden); Fortsättning. II. Linnéanska tidehvarfet; Den Linnéanska Botanikens förhållande till den nuvarande; Öfversigt af den Skandinaviska jordens växtlighet; Förslag till fastställande af Svenska växternas slägtnamn; De i Sverige växande Pilarterna och deras vigt i Landthushållningen; Allmän öfversigt af Svamparnas familjer, med särskildt afseende på deras nytta och skada (Varmare länders svamparter i Europeiska växthus); Svamparnas Calendarium under medlersta Sveriges horisont; Minnesteckning övfer Erik Gustaf Geijer.

Elias Magnus Fries, född den 15 augusti 1794 i Femsjö i Småland (Jönköpings län), död den 8 februari 1878 i Uppsala, var en svensk botaniker. Han var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847?1878 (stol 14), samt Rector Magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853?1854. Fries är framför allt känd för sitt växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum (tre delar, 1821?1832), och räknas som en av den moderna mykologins grundläggare. I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en bröstbild av Fries utförd av Johan Gustaf Sandberg 1838. Han ligger begravd på Uppsala ga