-
Fronesis. Nr 27, Migration
Häftad bok.
Mycket gott skick. Fronesis, 2008. Limhäftad. Mycket gott skick! 211, [15] s.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197691826
- Titel
- Fronesis 27. Migration
- Författare
- Honig, Bonnie
- Förlag
- Fronesis
- Utgivningsår
- 2008
- Omfång
- 211 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- Vår värld framställs ofta som alltmer gränslös och möjlig att fritt röra sig över. Men möjligheterna till mobilitet är ojämlikt fördelade. Turister och affärsresenärer från nord reser nästintill obehindrat, medan flyktingar och arbetsmigranter från syd begränsas av både ekonomiska hinder och allt hårdare bevakade nationsgränser. I Fronesis nr 27 diskuteras denna ojämlikhetens nya geografi.
Innehåll:
Rickard Andersson, Lisa Pelling, Olav Fumarola Unsgaard och Magnus Wennerhag: Den fria men begränsade rörligheten - Rickard Andersson och Sara Kalm: Den globala migrationen och dess regleringar -Mikael Spång: Invandringspolitikens demokratiska dilemma - Anja Weiss: Transnationaliseringen av social ojämlikhet -
Sandro Mezzadra: Rätten att fly - Håkan Blomqvist: Sverige åt svenskarna eller gemensam organisering?- Olle Sahlström: Migration Hävstång för facklig förnyelse? - Intervju med Triana Silton: "Vi måste skapa ett kollektiv"- Joacim Blomqvist: När den papperslöse kom till stan - Johan Vaide: Platser och resandets politik - Bonnie Honig: Utländska fruar, familjeband och maskulinitet i den nya världen - Denis Frank: Staten och migrationen - Abdelmalek Sayad: Invandringen och "statstänkandet" - John Torpey: Att komma och gå - Aristide Zolberg: Statsangelägenheter: Att teoretisera invandringspolitik
9789197691826 -
Fronesis. Nr 25-26, Feminismen och vänstern
Häftad bok.
Mycket gott skick. Fronesis, 2008. Limhäftad. Mycket gott skick.251, [17] s. Innehåller bl. a. "Allt annat är aldrig lika" av Gayatri Chakravorty Spivak.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197691819
- Titel
- Fronesis 25-26. Feminismen och vänstern
- Författare
- Beverley Skeggs - Gayatri Chakravorty Spivak - Sara Ahmed
- Förlag
- Fronesis
- Utgivningsår
- 2008
- Omfång
- 251 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- Förhållandet mellan feminismen och den socialistiska vänstern har ibland beskrivits som ett olyckligt äktenskap: den återkommande frågan har varit om det är klass eller kön som ska ges politiskt företräde. I Fronesis nr 2526 samsas historiska tillbakablickar med analyser av dagens spänningsförhållande mellan feministisk och socialistisk kritik och politik.
Feminismen och vänstern
Numret handlar om förra sekelskiftets impuls att ställa arbetarfrågan över kvinnofrågan, om trettiotalets abortmotstånd inom socialdemokratin, om Grupp 8 och vänstern och om vänsterfeministiska visioner efter identitetspolitikens 90-tal och intersektionalitetens 00-tal. Har dagens feminism kidnappats av vänstern eller tvärtom vänt ryggen åt frågor om kapitalism och klassmotsättningar?
I vad som kan ses som ett vänsterinlägg i den aktuella debatten kring diskrimineringslagstiftningens tillämpning diskuterar statsvetaren Wendy Brown den institutionaliserade identitetspolitiken och dess komplicerade förhållande till feministiska och socialistiska befrielseprojekt. I en intervju med sociologen Beverley Skeggs kritiseras tendensen att se intersektionalitetsteorin som en universallösning för att förstå komplexa maktförhållanden. I en personligt hållen essä av Lynne Segal diskuteras det självbiografiska skrivandets betydelse för förgrundsgestalterna inom den andra vågens feminism, med utgångspunkt i bland andra Doris Lessings och Simone de Beauvoirs arbeten. Genusvetaren Robyn Wiegman kritiserar föreställningen om att feminismen har förlorat sitt politiska mål och därmed riskerar att förgöra sig själv. Hon menar att sådana domedagsprofetior enbart kan utfärdas av dem som ser feminismen som en enhetlig framåtskridande rörelse.
Gayatri Spivak diskuterar Världsbankens retorik och menar att sammankopplingen mellan kapitalets globalisering och kvinnofrigörelse i tredje världen bygger på att man aktivt undviker att göra en klassanalys. I en text om prostitution menar Elizabeth Bernstein att sexköp bör förstås mot bakgrund av kapitalismens utveckling för att förhindra en moralisk disciplinering som riktar sig mot arbetarklassmännens sexualitet men ignorerar medelklassmännens. I ett samtal med svenska feministiska aktivister diskuteras Feministiskt initiativ och de senaste årens politiska turbulens inom den svenska vänstern och feminismen.
Innehåll:
Sofie Tornhill och Helena Tolvhed: Samhällsomdaningens subjekt och horisonter
Ulrika Westerlund, Johanna Gustavsson och Lisa Nyberg: Feminismen och vänstern i dag
Katharina Tollin och Sofie Tornhill: Feministisk kunskapsproduktion och kapitalismens premisser
Intervju med Beverley Skeggs: Om moralismens ekonomi och arbetarklassens värdighet
Beverley Skeggs: Skapandet av klass och kön genom visualiseringen av moraliska subjekt
Elizabeth Bernstein: Köpets betydelse
Gayatri Chakravorty Spivak: Allt annat är aldrig lika
Svenska Akademin & MJM Propaganda: PK-pimpen
Hanna Pettersson och Helena Tolvhed: Kamp om agendan: historier om klass och kön
Geoff Eley: Vänstern och kvinnofrågan: Krig och revolution 19141923
Andrés Brink: Likgiltighetens och motståndets emancipatoriska potential
Cathrin Wasshede: Fotboll, falukorv och öl eller kjol och hårspännen?
Carolina Jonsson: Klasskamp eller kvinnokamp?
Eva Schmitz: Vält grytorna!
Lynne Segal: Kvinnors politiska memoarer
Sara Edenheim: Ur led är feminismens tid!
Wendy Brown: En befriad feminism? Revolution, sorg, politik
Robyn Wiegman: Feminismens apokalyptiska framtider
Sara Ahmed: Denne andre och andra andra
Ytterligare författare: Skeggs, Beverley
Ytterligare författare: Spivak, Gayatri Chakravorty
Ytterligare författare: Ahmed, Sara
9789197691819 -
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197747950
- Titel
- Fronesis 40-41. Klass
- Författare
- Crompton, Rosemary
- Förlag
- Fronesis
- Utgivningsår
- 2012
- Omfång
- 288 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- I numret introduceras en rad centrala samtida klassteoretiker. Dessutom granskar vi de klassmässiga realiteterna bakom vår tids diskussioner om utanförskap, klassresor, medelklass och prekariat.
Innehåll i Fronesis nr 40-41:
Magnus Wennerhag: Inledning
Mattias Bengtsson, Martin Gustavsson och Magnus Hörnqvist: Att tänka klass på nytt med hjälp av klassiker
Rosemary Crompton: Klass och yrkesstruktur
Erik Olin Wright: Att förstå klass
Beverley Skeggs: Åter till frågan om respektabilitet
Loïc J. D. Wacquant: Att göra klass
Mikael Börjesson: Sociala klasser på pappret och i verkligheten
Pierre Bourdieu: Vad är en social klass?
Mattias Bengtsson, Mikael Börjesson, Martin Gustavsson och Magnus Hörnqvist: Klassamhället i den officiella statistiken
Ann Ighe: Nya perspektiv på klass
Lena Sohl och Irene Molina: Möjligheten som blivit nödvändighet
Mattias Bengtsson: Utanförskapet och underklassen
Guy Standing: Att definiera prekariatet
Lena Martinsson: Globala klasser
Per-Anders Svärd: Kast, klass, kamp
Erik Bengtsson: Klasskamp uppifrån
Étienne Balibar: Om betydelsen och relevansen av »klasskamp« som ett begrepp om det politiska
Gáspár Miklós Tamás: Att säga sanningen om klass
Redaktörer: Magnus Wennerhag, David Lindberg och Johan Lindgren.
Redaktion: Erik Bengtsson, Mattias Bengtsson, Martin Gustavsson, Magnus Hörnqvist, Ann Ighe, Lena Martinsson, Lena Sohl, Per-Anders Svärd och Sofie Tornhill.
Fronesis 9789197747950 -
Fronesis. Nr 16-17, Rörelse
Häftad bok.
Mycket gott skick. Fronesis, 2004. Limhäftad. Ryggfoten aningen tilltryckt, i övrigt mycket gott skick. 225, [18] s.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
-
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197747950
- Titel
- Fronesis 40-41. Klass
- Författare
- Crompton, Rosemary
- Förlag
- Fronesis
- Utgivningsår
- 2012
- Omfång
- 288 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- I numret introduceras en rad centrala samtida klassteoretiker. Dessutom granskar vi de klassmässiga realiteterna bakom vår tids diskussioner om utanförskap, klassresor, medelklass och prekariat.
Innehåll i Fronesis nr 40-41:
Magnus Wennerhag: Inledning
Mattias Bengtsson, Martin Gustavsson och Magnus Hörnqvist: Att tänka klass på nytt med hjälp av klassiker
Rosemary Crompton: Klass och yrkesstruktur
Erik Olin Wright: Att förstå klass
Beverley Skeggs: Åter till frågan om respektabilitet
Loïc J. D. Wacquant: Att göra klass
Mikael Börjesson: Sociala klasser på pappret och i verkligheten
Pierre Bourdieu: Vad är en social klass?
Mattias Bengtsson, Mikael Börjesson, Martin Gustavsson och Magnus Hörnqvist: Klassamhället i den officiella statistiken
Ann Ighe: Nya perspektiv på klass
Lena Sohl och Irene Molina: Möjligheten som blivit nödvändighet
Mattias Bengtsson: Utanförskapet och underklassen
Guy Standing: Att definiera prekariatet
Lena Martinsson: Globala klasser
Per-Anders Svärd: Kast, klass, kamp
Erik Bengtsson: Klasskamp uppifrån
Étienne Balibar: Om betydelsen och relevansen av »klasskamp« som ett begrepp om det politiska
Gáspár Miklós Tamás: Att säga sanningen om klass
Redaktörer: Magnus Wennerhag, David Lindberg och Johan Lindgren.
Redaktion: Erik Bengtsson, Mattias Bengtsson, Martin Gustavsson, Magnus Hörnqvist, Ann Ighe, Lena Martinsson, Lena Sohl, Per-Anders Svärd och Sofie Tornhill.
Fronesis 9789197747950 -
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789198245769
- Titel
- Fronesis 56-57. Djuret
- Författare
- Franklin, Sarah
- Förlag
- Fronesis
- Utgivningsår
- 2017
- Omfång
- 264 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Mått
- 147 x 210 mm Ryggbredd 16 mm
- Vikt
- 392 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- DJURET
Vid mitten av 1990-talet blev djurrättsrörelsen samhällets fiende nummer ett. Mjölkbilar brann, minkar släpptes ut, ungdomar köttvägrade och vuxenvärlden rasade. I mellanmjölkens land blev varje tallrik plötsligt ett ideologiskt slagfält. I dag är läget annorlunda. I skuggan av klimatkrisen är det inte längre veganen utan köttätaren som börjat framstå som boven kring matbordet. Var tionde svensk identifierar sig som vegetarian eller vegan, och den tidigare så fruktade »veganrörelsen« har vuxit upp till en köpstark grupp som allt fler företag vill göra sig till vän med.
Men samtidigt som vegetarianismen har normaliserats tycks de radikala djurrättsidéerna ha skjutits i bakgrunden. Matfrågan, som på 1990-talet laddades med en revolutionär vrede mot alla samhällets orättvisor, har blivit till en privat hälsofråga, ett uttryck för den personliga identiteten eller ett sätt bland andra att utöva »grön konsumtion«. Det har blivit acceptabelt att kritisera animaliekonsumtionen ur miljöperspektiv, men det råder ännu en besvärande tystnad kring djurens rättigheter. Frågan behandlas som en pinsam familjehemlighet som vi alla artigt förväntas hålla tyst om: tala om vad som helst, men inte om vårt våld mot djuren.
Varför består denna oförmåga att ta djuren på allvar? Är vi verkligen så förtjusta i våra biffar och pälskragar att vi inte kan tänka oss andra sätt att leva? Eller är det snarare så att frågan om hur vi behandlar djur skjuts åt sidan, förminskas och görs till ett icke-problem därför att detta tjänar starka penningintressen? Kan det till och med vara så att vi behöver vår dominans över djuren för att det tillhandahåller ett försvar för fortsatta makthierarkier mellan olika grupper av människor?
I Fronesis nr 56–57 tar vi oss an frågan om människa–djur-relationen ur kritiskt djurstudieperspektiv. I en rad nyskrivna och översatta artiklar diskuteras förhållandet mellan djursyn, djurutnyttjande och samhällets maktstrukturer. I tre avdelningar diskuteras djurens ställning under kapitalismen; förhållandet mellan djurutnyttjande, rasism och sexism; samt några utopiska möjligheter för människor att leva tillsammans med – eller helt utan kontakt med – andra djur.
Bland texterna märks en intervju med djurrättsteoretikern John Sanbonmatsu om djurutnyttjandet som produktionssätt. I en klassisk text av nyligen bortgångne konstkritikern John Berger diskuteras kapitalismens inflytande på dagens instrumentella djursyn. Vi översätter ett utdrag ur Carol J. Adams omtalade feministiska analys av »köttets könspolitik« samt de politiska teoretikerna Will Kymlickas och Sue Donaldsons försvar för ett medborgarskap för djur.
Innehåll i Fronesis nr 56–57 (264 sidor):
Per-Anders Svärd: Djur, samhälle och kritisk teori
Agnes Gerner: Ur Sus
Helena Pedersen: Varufetischism och strukturellt våld
Marco Maurizi : Djurens frigörelse och kritisk teori. Intervju med John Sanbonmatsu
Rolf Engenell och Lena Lindström: Bättre flöde i dödsfabriken
Sarah Franklin: Dollys kropp
Tobias Linné och Helena Pedersen: Med omsorg om kor och kärlek till mjölk
Per-Anders Svärd: Speciesism och ideologiskt herravälde
John Berger: Varför se på djur?
Carol J. Adams: Köttets könspolitik
Somar Al Naher: Köttnationalismen, rasismen och halalfrågan
David Redmalm: Biopolitik och husdjurssorg
Anette Kristensson: Karnofallogocentrism
Amelie Björck: Efter speciesismen
Patricia MacCormack: Djuriskheter
Sue Donaldson och Will Kymlicka: Djuren och medborgarskapets frontlinjer
Jens Holm, Camilla Björkbom, Lisa Gålmark, Mattias Kristiansson, Erik Jönsson och Martin Smedjeback, intervjuade av Somar Al Naher: Djurhållningens utfasning
Redaktörer: Somar Al Naher, Amelie Björck, Helena Pedersen och Per-Anders Svärd.
Fronesis 9789198245769 -
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197747981
- Titel
- Fronesis nr 46-47 Kris
- Författare
- O'Connor, James
- Förlag
- Fronesis
- Utgivningsår
- 2014
- Omfång
- 219 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Mått
- 148 x 210 mm Ryggbredd 15 mm
- Vikt
- 352 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- Den amerikanska filosofen Amy E. Wendling menar i sin text i numret att krisbegreppets många betydelser avspeglar en central erfarenhet i vårt samhälle, nämligen den sociala och politiska ovisshet som följer av ekonomins strukturerande ställning. I den globala kapitalismens alltmer komplexa nät av beroendeförhållanden är en kris i ekonomin också en kris på samhälls-, institutions- och individnivå.
Statsvetaren Barry K. Gills menar att dagens kris i själva verket är tre sammanfallande kriser: för ekonomin, för politiken och för miljön. Innebörden av en sådan civilisationskris utvecklas av sociologerna Richard York och Brett Clark, centralgestalter inom den ekologiska marxismen. En expanderande kapitalism i en ändlig värld får allt svårare att lösa sina inneboende motsättningar, eftersom miljöförstöringen har blivit global.
Den tyske sociologen Claus Offe introducerar begreppet »ostyrbarhet« för att förklara statens oförmåga att förebygga och hantera kriser, vilket förvärrar kriserna och gör krispolitiken tandlös. Den politiska handfallenheten blir som tydligast när kriserna urholkar livsbetingelserna för fattiga människor i det globala syd.
Humanekologen Andreas Malm och skribenten Shora Esmailian visar hur småskaliga egyptiska fiskare trängs bort från sitt levebröd från två håll: centralisering och stordrift å ena sidan och höjning av havsnivån å den andra – en grotesk illustration av hur dagens kriser är sammanfallande och ömsesidigt förstärkande.
Innehåll i Fronesis nr 46-47:
Kajsa Borgnäs och Johan Örestig: Kris och kapitalism
Amy E. Wendling: Kris
Johan Örestig: … och krisen väller fram ur djupet
Pavel V. Maksakovskij: Teorin om cyklisk expansion – överproduktionens mognad
Rasmus Fleischer: Värdekritisk kristeori – att tänka kapitalets sammanbrott
James O’Connor: Kapitalismens andra motsättning
Kajsa Borgnäs: Krisens periodicitet
Jonatan Svanlund: Den stora recessionen och dess historiska rötter
Barry K. Gills: Dit pepparn växer
Brett Clark och Richard York: Sprickor och skiften – miljökrisernas orsaker
Claus Offe: Ostyrbarhet
Andreas Malm och Shora Esmailian: Bestulna från två håll
Jenny Andersson: Framtid i kris
Redaktörer: Kajsa Borgnäs och Johan Örestig.
Redaktion: Viktor Andersson och Hannah Ohlén.
Fronesis 9789197747981 -
Fronesis nr 14-15. Lag och ordning
Tidning, tidskrift. Fronesis. 2003. 280 sidor.
Gott skick. Något nötta omslagskanter.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
Fronesis -
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK- ISBN
- 9789198556872
- Titel
- Fronesis 78-79. Yttrandefrihet
- Författare
- Funcke, Nils
- Förlag
- Fronesis
- Utgivningsår
- 2023
- Omfång
- 256 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Mått
- 147 x 210 mm Ryggbredd 20 mm
- Vikt
- 368 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- YTTRANDEFRIHET
Fronesis nr 78–79 är ett fullspäckat nummer utan döda punkter. Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke tecknar historien om yttrandefrihetens reglering i Sverige under de senaste tjugo åren – och det är ingen uppmuntrande läsning. Arbetsrättsspecialisten Friedrich Heger skriver om konflikten mellan lojalitetsplikt och kritikrätt i det privata arbetslivet. Vi publicerar den ursprungliga versionen av den skotske upplysningsfilosofen David Humes essä om tryckfriheten. Den amerikanske kulturhistorikern Robert Darnton jämför censurens sätt att fungera i Frankrike fram till 1789 och i Östtyskland fram till 1989. Tidningen Arbetets siste chefredaktör Bo Bernhardsson skriver om den avsomnade A-pressen och frågar sig hur den nuvarande ägarkoncentrationen påverkar möjligheterna till opinionsbildning. Professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Anne Kaun diskuterar den nya digitala halvoffentligheten utifrån den tyske filosofen Jürgen Habermas nya skrift.
Vidare: den ungerska historikern Andrea Petö skriver exklusivt för tidskriften om den avskaffade akademiska friheten i Ungern. Den finländska filosofen Nora Hämäläinen belyser hoten mot forskningens frihet i form av bland annat politiskt styrd finansiering och toppstyrning. Queerteoretikern Jack Halberstam uppfattar triggervarningar som ett sätt att osynliggöra marginaliserade grupper. Översättaren Johanna Hedenberg diskuterar strykning av känsliga ord i äldre texter som ett svek mot verk, författare och läsare. Den politiska filosofen Teresa M. Bejan utreder innebörden av parrhesia och isegoria i antikens Athen och knyter dem till dagens yttrandefrihetsdiskussioner. Och vi publicerar en klassisk text av den tysk-amerikanske sociologen Lewis A. Coser om den politiska eller religiösa sekten, där man inte kan säga någonting alls.
Fronesis 9789198556872 -
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197747929
- Titel
- Fronesis 35. Människans natur
- Författare
- Haraway, Donna
- Förlag
- Fronesis
- Utgivningsår
- 2011
- Omfång
- 221 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- Inom vetenskapen har det blivit allt svårare att upprätthålla uppdelningen mellan det biologiska som givet och det sociala som flexibelt. Lika svårt har det blivit att dra en tydlig gränslinje mellan politiska och naturvetenskapliga angelägenheter. Klimatfrågan är ett tydligt exempel, där frågan om människans kollektiva vara blivit oskiljaktig från frågan om planetens tillstånd. Den återaktualiserade frågan om kärnkraftens säkerhet är ett annat.
Vilka konsekvenser får dessa uppluckrade gränser för vänstern, som framför allt i sin feministiska gren har betraktat biologiska förklaringar som illa dold konservatism? I vilken utsträckning kan dagens evolutionsbiologi och neurovetenskap bidra till att bättre förklara mänsklig socialitet, kultur och människans politiska beteende? Är den sociala tillvaron rentav en funktion av den biologiska?
I Fronesis nr 35 presenteras en rad texter om senare års evolutionsteoretiska forskning och internationella diskussion om det politiska förhållandet mellan människan och hennes omvärld.
Ekonomen Herbert Gintis och biologen Anne Fausto-Sterling diskuterar i sina texter den intima kopplingen mellan det biologiska och det sociala. Vetenskapsfilosofen David J. Buller belyser i sitt bidrag hur en rad problematiska grundantaganden präglar evolutionspsykologin som han ändå menar har en intressant utvecklingspotential. David A. Stack, Johan Örestig, Erik Svensson och Jonas Olofsson diskuterar, utifrån sina olika hemvister inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap, vänsterns föränderliga förhållande till föreställningen om människans natur.
Filosofen Richard Rorty diskuterar i sin text det problematiska med att förväxla goda naturvetenskapliga beskrivningar med produktiva politiska visioner. Idéhistorikern Sverker Sörlin visar hur de senaste seklens politiska tänkande ständigt har förändrat sin syn på förhållandet mellan kultur och natur och hur denna fråga i dag är på väg att omförhandlas. Detta exemplifieras av både Donna Haraway, som diskuterar människans förhållande till hundar och andra »sällskapsarter«, och Michel Serres, som vill ge även ickemänskliga aktörer politisk och juridisk status.
Innehåll i Fronesis nr 35 (221 sidor)
Ylva Gislén, Jonas Olofsson, Erik Svensson and Johan Örestig: Människans politiska natur
Johan Örestig and Erik Svensson: Människans politiska biologi
David A. Stack: Den första darwinistiska vänstern
Richard Rorty: Filosofiavund
Johan Örestig and Erik Svensson: Samarbetets och jämlikhetens evolution
Jonas Olofsson: Bidrag till en ny sociobiologi
Herbert Gintis: Fem principer för beteendevetenskapernas förening
David J. Buller: Evolutionspsykologi: en kritik
Jonas Olofsson: Noam Chomsky: Biologisten ibland oss
Anne Fausto-Sterling: Problemet med kön/genus och arv/miljö
Sverker Sörlin: Människans nya gränser
Donna Haraway: När arter möts
Michel Serres: En återblick på naturfördraget
Fronesis 9789197747929 -
Fronesis 28. Marx ekonomikritik
Tidning, tidskrift. Fronesis. 2008. 195 sidor.
Mycket gott skick. Limhäftad med tryckta omslag
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197691833
- Titel
- Fronesis 28. Marx ekonomikritik
- Författare
- Marx, Karl
- Förlag
- Fronesis
- Utgivningsår
- 2008
- Omfång
- 195 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- Under 1970-talet fanns en levande svensk utgivning av böcker som anknöt till Karl Marx huvudverk »Kapitalet«. Ett kvartssekel senare ser situationen annorlunda ut, trots att nyläsningarna av Marx fått ett ordentligt uppsving internationellt. I Fronesis nr 28 riktas uppmärksamheten mot Marx ekonomikritik. Vi introducerar en spännande aktuell forskning i övertygelsen om att Marx ekonomikritik alltid kommer att vara aktuell i en diskussion om globalisering, klasspolarisering och kapitalismens exploatering.
Innehåll i Fronesis nr 28 (195 sidor): Redaktionen: Läs Kapitalet igen - Karl Marx: Varans fetischkaraktär och dess hemlighet - Daniel Ankarloo: Ett kvartssekel utan Marx kritik av den politiska ekonomin - Andrew Kliman: Att återerövra Kapitalet - Alan Freeman: Jämviktsmarxismens psykopatologi - Anders Ramsay: Marx? Vilken Marx? - Michael Heinrich: Monetär värdeteori pengar och kris hos Marx - Sven-Eric Liedman: Engelsismen - Daniel Ankarloo: Tom form och total negativitet - Rolf Hecker: Enkel varuproduktion - Christopher J. Arthur: Värde, arbete och negativitet
Fronesis 9789197691833 -
Fronesis Nr. 54-55 : Ekonomiskt vetande
Tidning, tidskrift. Fronesis. 2016. 304 sidor.
Mycket gott skick.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789198245752
- Titel
- Fronesis 54-55. Ekonomiskt vetande
- Författare
- Hylmö, Anders
- Förlag
- Fronesis
- Utgivningsår
- 2016
- Omfång
- 304 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Mått
- 147 x 210 mm Ryggbredd 20 mm
- Vikt
- 474 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- EKONOMISKT VETANDE
Efter den globala finanskrisen 2008 har den ekonomiska vetenskapen hamnat i blickfånget. Studentrörelser och heterodoxa ekonomer har kritiserat det dominerande ekonomiska paradigmet och krävt ökad pluralism. Den senaste tidens politiska utveckling har blottat nyliberalismens brister och aktualiserat frågan om dess koppling till den ekonomiska vetenskapen. I Fronesis nr 54–55 fördjupar vi oss i det ekonomiska vetandets förutsättningar.
Det ekonomiska vetandet i förändring
Efter den globala finanskrisen 2008 har blickarna riktats mot den ekonomiska vetenskapen och dem som producerar den. I vilken utsträckning har den ekonomiska krisen också inneburit en kris för nationalekonomin? Ute i Europa har kritiken av den moderna nationalekonomins dominerande paradigm lett till mobilisering av nya studentrörelser som kräver ökad pluralism. Bakom dem står alternativa heterodoxa ekonomer som bygger på teoretiska insikter från bland andra Marx och Keynes, men som verkar i ett trångt akademiskt utrymme utanför den ekonomiska huvudfåran. Debatten om den nationalekonomiska vetenskapen är i dessa sammanhang också knuten till frågorna om vilket slags ekonomisk politik som är möjlig att föra och hur vi ska förstå nyliberalismen.
Vänstern har länge inriktat sitt samhällsteoretiska och politiska intresse mot kulturella och symboliska aspekter av makt och dominans, men har mer eller mindre lämnat det ekonomiska fältet därhän. Med Fronesis nr 54–55 vill vi röra oss bortom en simpel kritik av nationalekonomin och fördjupa förståelsen av villkoren för det ekonomiska vetandet. Numret introducerar för en svensk publik en rad centrala samtida teoretiker som belyser frågorna ur olika perspektiv.
Flera av numrets texter handlar om den neoklassiska teorins dominans inom nationalekonomin. Dimitris Milonakis beskriver dess framväxt ur 1800-talets bredare politiska ekonomi. Sociologen Marion Fourcade och hennes medförfattare försöker förstå ekonomernas överlägsenhet. Den feministiska ekonomen Julie A. Nelson visar hur nationalekonomin genomsyras av ett genuskodat symbolspråk. Frågan om vad som utmärker heterodox ekonomisk teori diskuteras av den heterodoxe ekonomen och filosofen Tony Lawson. Ekonomhistorikern Josef Taalbi menar att vi bör ta fasta på goda idéer från olika traditioner som utgår från Marx, Keynes och Schumpeter.
Vi undersöker också förhållandet mellan nyliberalismen och den neoklassiska ekonomin. Den ekonomiske idéhistorikern Philip Mirowski menar att vänstern måste förstå nyliberalismen som en medveten ekonomisk-politisk idéströmning som inte är identisk med nationalekonomins huvudfåra. Filosofen Jason Read hävdar i stället att vi kan förstå nyliberalismen som subjektivitet, som förverkligandet av homo oeconomicus. Dan Hirschman och Elisabeth Popp Berman undersöker i sin text betingelserna för att ekonomiskt vetande ska omsättas i politisk praktik.
Innehåll i Fronesis nr 54–55 (328 sidor):
Kajsa Borgnäs och Anders Hylmö: Det ekonomiska vetandet i förändring Ladda ner som PDF
Anders Hylmö: Den moderna nationalekonomin som vetenskaplig stil och disciplin
Dimitris Milonakis: Lärdomar från krisen
Marion Fourcade, Étienne Ollion och Yann Algan: Ekonomernas överlägsenhet
Kajsa Borgnäs: Utanför boxen, eller Vad är heterodox nationalekonomi?
Lars Pålsson Syll: Tony Lawson och kritiken av den nationalekonomiska vetenskapen – en introduktion
Tony Lawson: Den heterodoxa ekonomins natur
Josef Taalbi: Realistisk ekonomisk teori?
Erik Bengtsson: Den heterodoxa nationalekonomins materiella förutsättningar
Julie A. Nelson: Genusmetaforer och nationalekonomi
Linda Nyberg: Nyliberalism, politik och ekonomi
Philip Mirowski: Den politiska rörelsen som inte vågade säga sitt namn
Jason Read: En genealogi över homo oeconomicus
Kajsa Borgnäs: Den vetenskapliga ekonomins politiska makt
Daniel Hirschman och Elizabeth Popp Berman: Skapar nationalekonomer politik?
Peter Gerlach, Marika Lindgren Åsbrink och Ola Pettersson, intervjuade av Daniel Mathisen: Allt annat lika
Redaktörer: Kajsa Borgnäs och Anders Hylmö
Redaktion: Erik Bengtsson, Dany Kessel, Linda Nyberg, Lars Pålsson Syll, Josef Taalbi och Stefan de Vylder
Fronesis 9789198245752 -
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197747950
- Titel
- Fronesis 40-41. Klass
- Författare
- Crompton, Rosemary
- Förlag
- Fronesis
- Utgivningsår
- 2012
- Omfång
- 288 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- I numret introduceras en rad centrala samtida klassteoretiker. Dessutom granskar vi de klassmässiga realiteterna bakom vår tids diskussioner om utanförskap, klassresor, medelklass och prekariat.
Innehåll i Fronesis nr 40-41:
Magnus Wennerhag: Inledning
Mattias Bengtsson, Martin Gustavsson och Magnus Hörnqvist: Att tänka klass på nytt med hjälp av klassiker
Rosemary Crompton: Klass och yrkesstruktur
Erik Olin Wright: Att förstå klass
Beverley Skeggs: Åter till frågan om respektabilitet
Loïc J. D. Wacquant: Att göra klass
Mikael Börjesson: Sociala klasser på pappret och i verkligheten
Pierre Bourdieu: Vad är en social klass?
Mattias Bengtsson, Mikael Börjesson, Martin Gustavsson och Magnus Hörnqvist: Klassamhället i den officiella statistiken
Ann Ighe: Nya perspektiv på klass
Lena Sohl och Irene Molina: Möjligheten som blivit nödvändighet
Mattias Bengtsson: Utanförskapet och underklassen
Guy Standing: Att definiera prekariatet
Lena Martinsson: Globala klasser
Per-Anders Svärd: Kast, klass, kamp
Erik Bengtsson: Klasskamp uppifrån
Étienne Balibar: Om betydelsen och relevansen av »klasskamp« som ett begrepp om det politiska
Gáspár Miklós Tamás: Att säga sanningen om klass
Redaktörer: Magnus Wennerhag, David Lindberg och Johan Lindgren.
Redaktion: Erik Bengtsson, Mattias Bengtsson, Martin Gustavsson, Magnus Hörnqvist, Ann Ighe, Lena Martinsson, Lena Sohl, Per-Anders Svärd och Sofie Tornhill.
Fronesis 9789197747950 -
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197747943
- Titel
- Fronesis 38-39. Utveckling
- Författare
- Latouche, Serge
- Förlag
- Fronesis
- Utgivningsår
- 2012
- Omfång
- 245 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- Vad är utveckling?
Samhällets syn på utveckling förändras. Under senare år har bistånds- och utvecklingspolitiken alltmer kommit att präglas av marknadslösningar. Samtidigt ifrågasätts den dominerande uppfattningen om vad utveckling syftar till. I skuggan av klimatkrisen menar många att den ständiga jakten på ekonomisk tillväxt är långsiktigt ohållbar. Den postkoloniala kritiken pekar på dominansförhållanden som fortfarande präglar förhållandet mellan den rika och den fattiga världen.
I Fronesis nr 38–39 undersöks utvecklingstankens idéhistoriska bakgrund, dagspolitiska bärkraft och utsikter inför framtiden. Vad skapar utveckling? Vad beror skillnader i utvecklingsnivå på? Vilka kommer utvecklingen till del? Och vem bestämmer över dess former?
Några av numrets texter belyser bistånds- och utvecklingspolitikens förändringar både i Sverige och i den rika världen överlag. I en text av utvecklingsforskaren Mark Duffield diskuteras hur den rika världens säkerhet inte bara kommit att bli det övergripande målet för handels- och migrationspolitiken, utan även för biståndspolitiken. Ekonomen Omar Dahi menar i sin text att »den arabiska våren« inte bara var en protest mot regionens diktatorer, utan även mot det marknadsinriktade utvecklingsparadigm som globala institutioner pådyvlat länderna.
Nationalekonomen Serge Latouche diskuterar begreppet »nedväxt« (på franska décroissance, på engelska degrowth) och menar att vi måste överge ekonomisk tillväxt som självklar och legitim politisk målsättning för att i stället finna andra måttstockar för välfärd och välbefinnande.
Innehåll i Fronesis nr 38-39 (244 sidor)
Redaktionen: Den ifrågasatta utvecklingen
Hans Abrahamsson och Ann-Marie Ekengren: Svensk politik för global utveckling
Hans Abrahamsson: Utvecklingsbegreppet inför sin pånyttfödelse
Sofie Tornhill: Tid och otid
Walter D. Mignolo och Madina Tlostanova: Kolonialitetens logik och postkolonialitetens gränser
Manuela Boatca: De många icke-väst
Sara Kalm: Liberala utvecklingspraktiker
Rita Abrahamsen: Partnerskap och makt i den globala styrningen
Mark Duffield: Globalt inbördeskrig
Christine Keating, Claire Rasmussen och Pooja Rishi: Egenmaktens rationalitet
Roger Hildingsson och Rickard Andersson: En (annan) hållbar utveckling
Serge Latouche: Nedväxt
Arturo Escobar: Hållbarhet
Sam Carlshamre: Utveckling och islamism
Omar Dahi: Den arabiska vårens politiska ekonomi
Fronesis 9789197747943 -
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197747929
- Titel
- Fronesis 35. Människans natur
- Författare
- Haraway, Donna
- Förlag
- Fronesis
- Utgivningsår
- 2011
- Omfång
- 221 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- Inom vetenskapen har det blivit allt svårare att upprätthålla uppdelningen mellan det biologiska som givet och det sociala som flexibelt. Lika svårt har det blivit att dra en tydlig gränslinje mellan politiska och naturvetenskapliga angelägenheter. Klimatfrågan är ett tydligt exempel, där frågan om människans kollektiva vara blivit oskiljaktig från frågan om planetens tillstånd. Den återaktualiserade frågan om kärnkraftens säkerhet är ett annat.
Vilka konsekvenser får dessa uppluckrade gränser för vänstern, som framför allt i sin feministiska gren har betraktat biologiska förklaringar som illa dold konservatism? I vilken utsträckning kan dagens evolutionsbiologi och neurovetenskap bidra till att bättre förklara mänsklig socialitet, kultur och människans politiska beteende? Är den sociala tillvaron rentav en funktion av den biologiska?
I Fronesis nr 35 presenteras en rad texter om senare års evolutionsteoretiska forskning och internationella diskussion om det politiska förhållandet mellan människan och hennes omvärld.
Ekonomen Herbert Gintis och biologen Anne Fausto-Sterling diskuterar i sina texter den intima kopplingen mellan det biologiska och det sociala. Vetenskapsfilosofen David J. Buller belyser i sitt bidrag hur en rad problematiska grundantaganden präglar evolutionspsykologin som han ändå menar har en intressant utvecklingspotential. David A. Stack, Johan Örestig, Erik Svensson och Jonas Olofsson diskuterar, utifrån sina olika hemvister inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap, vänsterns föränderliga förhållande till föreställningen om människans natur.
Filosofen Richard Rorty diskuterar i sin text det problematiska med att förväxla goda naturvetenskapliga beskrivningar med produktiva politiska visioner. Idéhistorikern Sverker Sörlin visar hur de senaste seklens politiska tänkande ständigt har förändrat sin syn på förhållandet mellan kultur och natur och hur denna fråga i dag är på väg att omförhandlas. Detta exemplifieras av både Donna Haraway, som diskuterar människans förhållande till hundar och andra »sällskapsarter«, och Michel Serres, som vill ge även ickemänskliga aktörer politisk och juridisk status.
Innehåll i Fronesis nr 35 (221 sidor)
Ylva Gislén, Jonas Olofsson, Erik Svensson and Johan Örestig: Människans politiska natur
Johan Örestig and Erik Svensson: Människans politiska biologi
David A. Stack: Den första darwinistiska vänstern
Richard Rorty: Filosofiavund
Johan Örestig and Erik Svensson: Samarbetets och jämlikhetens evolution
Jonas Olofsson: Bidrag till en ny sociobiologi
Herbert Gintis: Fem principer för beteendevetenskapernas förening
David J. Buller: Evolutionspsykologi: en kritik
Jonas Olofsson: Noam Chomsky: Biologisten ibland oss
Anne Fausto-Sterling: Problemet med kön/genus och arv/miljö
Sverker Sörlin: Människans nya gränser
Donna Haraway: När arter möts
Michel Serres: En återblick på naturfördraget
Fronesis 9789197747929 -
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789198556827
- Titel
- Fronesis 68-69. Egendom
- Författare
- Wigforss, Ernst
- Förlag
- Fronesis
- Utgivningsår
- 2020
- Omfång
- 201 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Mått
- 147 x 210 mm Ryggbredd 18 mm
- Vikt
- 460 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- EGENDOM
Utifrån en rad nyskrivna och översatta texter gör vi historiska och samtida nedslag i frågor som rör egendom, egendomsrelationer och äganderätt. Texterna diskuterar egendom i förhållande till bland annat staden, kolonialism, nyliberalism, socialism, jämlikhet, statuspolitik, motstånd, reglering och avreglering. Läsaren får följa med till platser och händelser som haft avgörande betydelse för tillkomsten av dominerande egendomsrelationer eller som visar på viktiga konsekvenser av deras införande. Texterna tar oss bland annat till den athenska demokratin under 500-talet f. Kr., till den haitiska revolutionen i slutet av 1700-talet och till kronotorpen under deras framväxt i Norrland i slutet av 1800-talet.
Med inspiration från franciskanermunkarnas kamp mot privategendom i slutet av 1200-talet formulerar den tyske filosofen Daniel Loick ett försvar för rätten att slippa äga. Den amerikanske filosofen George Caffentzis och den italiensk-amerikanska forskaren i politisk teori Silvia Federici skriver om vilka kriterier som måste vara uppfyllda för att allmänningar ska kunna tjäna som verktyg i kampen för ett antikapitalistiskt samhälle.
Statsvetaren Ulrika Waaranperäs visar hur gruvbrytningen i Gállok utanför Jokkmokk och i skånska Hörby och Österlen skapar intressekonflikter och aktualiserar frågor om lokal bestämmanderätt och urfolks rättigheter. Sônia Guajajara beskriver i en intervju hur olika uppfattningar om egendom har krockat i samband med Jair Bolsonaros expansiva jordbrukspolitik i delar av Amazonas regnskogar, som lett till upptrappad förföljelse av folkgruppen Guajajara.
Innehåll i Fronesis nr 68–69 (201 sidor):
Vanja Carlsson, Maryam Fanni och Carl Wilén: Jämlikhetsbacklash och socialistisk draksådd
Leila Brännström: Egendom, reglering och klassmakt, 1920–2020. En kort historia om globalister och den nyliberala marknadsmoralen
Anna Kaijser och Carolina Pettersson: Från afternoon tea till koloniala tvångsförflyttningar. Introduktion till avsnittets texter
Ulrika Waaranperä: Är mark egendom? Hur gruvfrågan aktualiserar andra markbegrepp
Imri Sandström: Skapelsens kr.
Carolina Pettersson och Anna Kaijser: Inte en blodsdroppe till. En intervju med Sônia Guajajara
Maryam Fanni, Carolina Pettersson och Hannes Rolf: Urbana rörelser mot den globala finanskapitalismen. Introduktion till avsnittets texter
Maryam Fanni och Klara Meijer: Skyskrapan som tecken på kris och katastrof
Hannes Rolf: Hyresgäster mellan krigen. Organisering under marknadshyrornas tid
Dominika V. Polanska: Vems är staden? Husockupationer som ett sätt att ifrågasätta äganderätten
George Caffentzis och Silvia Federici: Allmänningar emot och bortom kapitalismen
Vanja Carlsson och Tormod Otter Johansen: Inkludering, makt och social förändring. Introduktion till avsnittets texter
Ernst Wigforss: Äganderätt och socialism
Evelina Johansson Wilén: Statuspolitikens villkor under kapitalistiska egendomsförhållanden
Jevgenij Pasjukanis: Varan och subjektet
Daniel Loick: Missbruk av egendom
Carl Wilén: Jämlikhet i egendomens ruiner. Tre kritiska alternativ
Redaktörer: Vanja Carlsson, Maryam Fanni och Carl Wilén.
Redaktion: Anna Kaijser, Tormod Otter Johansen, Carolina Pettersson och Hannes Rolf.
Fronesis 9789198556827 -
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789198556834
- Titel
- Fronesis 70-71. Vänskap
- Författare
- Williams, Raymond
- Förlag
- Fronesis
- Utgivningsår
- 2021
- Omfång
- 233 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Mått
- 147 x 210 mm Ryggbredd 18 mm
- Vikt
- 460 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- VÄNSKAP
I Fronesis nr 70–71 sätts frågan om vänskap i ett vidare samhälleligt och politiskt sammanhang. Vad vänskap är och vilken roll den spelar varierar ju efter den typ av samhälle som relationen uppstår i. Den amerikanske filosofen Todd May menar att sociala relationer under nyliberalismen tenderar att reduceras till frågan om vilken nytta vi har av varandra, som om vänskap vore en tjänst som köps och säljs. Samtidigt har vänskap en särskild rytm som gör att den faktiskt kan tjäna som en form av motstånd mot ett samhälle som påför relationer en instrumentell marknadslogik.
I liknande anda föreslår den franske filosofen Jacques Derrida att vänskap ger en skymt av en annan, ännu icke existerande demokratisk politik. Vänskap, som bygger på frivillighet och ansvarighet i ett samhälle präglat av individualism och kontraktsliknande relationer, pekar hän mot en annorlunda och jämlikare typ av sociala relationer.
Den italienska filosofen Adriana Cavarero diskuterar betydelsen av personliga vänskapsband i feministiska medvetandehöjande grupper. En vän gör en annan till ett »berättningsbart själv« genom att tillskriva vännens privata och intima erfarenheter politisk betydelse.
Men vänskap kan också ta sig helt andra uttryck. Den amerikanska litteraturvetaren Deborah Nelson visar hur vänskapen mellan författaren Mary McCarthy och den politiska teoretikern Hannah Arendt paradoxalt nog handlade om att odla en viss typ av ensamhet som gjorde dem rustade att vara sina egna i de många politiska kontroverser de var inblandade i.
En svår fråga som följer av att jämlikhet och ömsesidighet så ofta framhålls som en förutsättning för vänskap är den om huruvida människor med olika status över huvud taget kan vara vänner. Med utgångspunkt i intervjuer med aktiva i föreningen Vän i Umeå undersöker genusforskaren Hanna Bäckström Olofsson och sociologen Johan Örestig vilka typer av vänskaper som uppstår när nyanlända matchas med etablerade svenskar och hur de ojämlika förutsättningarna påverkar möjligheterna att utveckla nära personliga band. De diskuterar också vad som händer när allt större ansvar för integrationspolitiken läggs över på civilsamhället.
Innehåll i Fronesis nr 70–71 (233 sidor):
Johan Örestig: Vänskapens olydiga rytm
Erik Lindman Mata och Lisa Marainen: Snus & Nejlika
Lina Lundström: Inkludering och exkludering i vänskap och politik. Introduktion till Myrebøe och Derrida
Synne Myrebøe: Hjärtat som politiskt organ. Martha Nussbaum, vänskap och politik
Jacques Derrida: Vänskapens politik
Johan Örestig: Vännerna mot världen, för världen. Introduktion till Deborah Nelson och Raymond Williams
Deborah Nelson: Mary McCarthy: faktumets estetik
Raymond Williams: Bloomsburygruppen som klassfraktion
Hanna Bäckström Olofsson: Vänskap och gränser. Introduktion till avsnittets texter
Leela Gandhi: Manifest. Antikolonialt tänkande och vänskapens politik
Adriana Cavarero: I utkanten av Milano
Hanna Bäckström Olofsson och Johan Örestig: På gränsen till vänskap. Ojämlikhetens betydelse i mötet mellan etablerade svenskar och nyanlända
Josefin Olsson: Vänskapens (o)möjlighetsvillkor. Introduktion till avsnittets texter
Mats Hilte: Moderniteten och den intima vänskapens slut?
Cathrine V. Felix: Onlinevänskap: är det verkligen vänskap?
Todd May: Vänskap som motstånd
Redaktörer: Johan Örestig och Linda Alamaa.
Redaktion: Johan Eriksson Thurn och Axel Vikström
Fronesis 9789198556834 -
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789198556841
- Titel
- Fronesis 72-73. Landsbygder
- Författare
- Väyrynen, David
- Förlag
- Fronesis
- Utgivningsår
- 2022
- Omfång
- 256 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Mått
- 147 x 210 mm Ryggbredd 19 mm
- Vikt
- 374 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- LANDSBYGDER
Sveriges landsbygder har under det senaste seklet präglats av avfolkning. I dag bor ungefär en tredjedel av landets befolkning i områden som klassas som landsbygd. Men en minskande befolkning betyder inte att landsbygden inte längre används; tvärtom tycks den spela en väsentlig roll för hur världen så som vi känner den formas. Det handlar om dess roll i produktionen av energi och råvaror. Det handlar om dess funktion som stadens utkant, där den antingen ger staden innehållsliga konturer eller tjänar som tillflyktsort för stressade storstadsmänniskor. Det handlar om dess betydelse som hem för dem som befolkar den. Trots att landsbygden ofta beskrivs med termer som avskildhet och periferi, spelar den alltså en central roll i samhällsbygget. Det är denna flerfaldiga roll som numret belyser.
Hur landsbygdens avfolkning sammanhänger med flera sammantvinnade politiska ingrepp och intressen beskrivs i Jörgen Johanssons artikel, som tar avstamp i ett 1970-tal då krav på det småskaliga jordbrukets rationalisering samspelade med önskan om att förse exportindustrierna med arbetskraft.
Konsekvenserna av landsbygdens historiska förändring fördjupas i Wendell Berrys klassiska text. Med utgångspunkt från maskinernas och massproduktionens inträde i jordbruket frågar sig Berry vad som händer med jorden och dem som brukar den när syftet blir att tillhandahålla så mycket livsmedel som möjligt, så billigt som möjligt och med så få arbetstimmar som möjligt.
Nedvärderingen av småskaliga jordbruk diskuteras i Josefin Hägglunds text om skogsbrukets historia. Hon visar att grunden för den prioritering av skogsbruk framför andra värden som vi i dag lever med lades längre tillbaka i tiden än vad dagens återupplivade debatt om skogsbruk låter ana.
I David Väyrynens predikan står konflikten inte mellan stad och land eller skogsbruk och lantbruk, utan mellan dem som kontrollerar och dem som kontrolleras, mellan dem som kan glömma och dem för vilka minnet etsat sig fast.
Innehåll i Fronesis nr 72–73 (256 sidor):
Kalle Eriksson, Charlotte Fridolfsson och Carolina Pettersson: Landsbygder. Kvarlevor efter urbaniseringen, resursförråd eller utopiska riktmärken?
David Väyrynen: Varendaste en av dom där dom är skallmätare
Carolina Pettersson och Desirée Enlund: Landsbygdernas värdeskapande. Introduktion till avsnittets texter
Don Mitchell: Arbetets geografi och geografins arbete. Kalifornien som (anti)revolutionärt landskap
Peter van Eerbeek: En global landsbygd? Thailändsk arbetskraftsmigration till den svenska bärbranschen
Josefin Hägglund: Carl Lindhagen och skogsdebattens långa rötter
Axel Sievers: Stad och land bakom Facebooks sociala medium
Clara Bodén: Stamnätet. Inläsningsmanus
Wendell Berry: Användning av energi
Kalle Eriksson och Klara Meijer: Landsbygden som betydelsebärare. Introduktion till avsnittets texter
Marit Kapla i samtal med Hannah Ohlén Järvinen: Den som talar vill bli förstådd
Maxim Vlasov och Kristoffer Ekberg: Inre uppror och utopiskt platsskapande. Gröna vågor i 1970-talets och dagens Sverige
Anna-Lisa Fransson: Den inre striden
Klara Meijer: Att förklara sig. Platsmarknadsföring och Willows roman Inlandet
Linn Hansén och Johannes Samuelsson: Kom fira med oss
Erik Bengtsson och Charlotte Fridolfsson: Svensk landsbygdspolitik mellan EU och klassrummet. Introduktion till avsnittets texter
Jörgen Johansson: Hem till byn. Svensk landsbygdspolitik under femtio år
Marco Eimermann, Charlotta Hedberg och Mari Nuga: Hållbara livsstilar och föreställningar om landsbygd
Makda Embaie: Vi som blev vi, nu
Selma Lagerlöf i översättning av Hannah Ohlén Järvinen: På spaning etter de männischer sôm flô
Redaktörer: Kalle Eriksson, Charlotte Fridolfsson och Carolina Pettersson.
Redaktion: Erik Bengtsson, Marco Eimermann, Desirée Enlund, Anna-Lisa Fransson, Josefin Hägglund, Klara Meijer och Maxim Vlasov.
Fronesis 9789198556841 -
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789198245790
- Titel
- Fronesis 62-63. Byråkrati
- Författare
- Castoriadis, Cornelius
- Förlag
- Fronesis
- Utgivningsår
- 2019
- Omfång
- 199 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Mått
- 147 x 210 mm Ryggbredd 20 mm
- Vikt
- 400 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- BYRÅKRATI
Flera av numrets texter framhäver att byråkrati är en organisationsform som präglar privata företag likaväl som den offentliga sektorn. Av Reinhard Bendix och Cornelius Castoriadis påminns vi om hur byråkratisering inte bara är en fråga om regelkrångel för individer och företag, utan också är ett sätt att styra arbetskraften mot ökad produktivitet. Vi introducerar också statsvetaren Béatrice Hibou för en svensk publik genom en text om »nyliberal byråkratisering«, som syftar till att organisera samhället med marknaden och det privata företaget som norm.
I Hannah Arendts efterföljd har många intresserat sig för den neutrala byråkratens roll och ansvar i upprätthållandet av makt och förtryck. Temat berörs även i detta nummer, dels med texter som handlar om byråkratens ansvar och möjligheter till motstånd, dels genom analyser av hur neutrala beräkningar, mätningar och tekniker är vad som i praktiken administrerar förtrycket. Paulina de los Reyes beskriver hur »rödpennan« används i beslut kring steriliseringar av resandefolk och Christine Bylund skriver om hur processen kring LSS försätter den sökande i ett tillstånd av att »andas eld«.
Vilka är möjligheterna till motstånd inom byråkratin? Och finns det potential till samhällsförändring genom byråkratiska organisationer? Jan Olsson och Erik Hysing skriver om »gröna tjänstemannaaktivister« som driver förändring inifrån byråkratiska organisationer. Förhållandet mellan byråkrati, demokrati och samhällsförändring problematiseras i texter av bland andra Antonio Gramsci och Vanna Nordling.
Numret avslutas med en blick framåt. Robotar som fattar beslut om socialbidrag testas i dag i svenska kommuner. Är roboten den neutrala och samtidigt kostnadseffektiva byråkrat som vi drömt om?
Innehåll i Fronesis nr 62–63 (199 sidor):
Dalia Mukhtar-Landgren, Linda Nyberg och Alexander Paulsson: Byråkratins inkonsekvenser
Nazem Tahvilzadeh, Linda Nyberg och Alexander Paulsson: Byråkratins frihetsproblem
Reinhard Bendix: Socialismen och teorin om byråkrati
Cornelius Castoriadis: Den revolutionära rörelsen under den moderna kapitalismen
Marcus Lauri, Charlie Järpvall, Maryam Fanni och Alexander Paulsson: Gränser, mikropraktiker och våld
Akhil Gupta: »Låt tåget drivas av papper«
Paulina de los Reyes: »Jag anhåller om en förklaring.«
Smadar Lavie: Protester, tillhörighet och byråkratisk smärta
Christine Bylund: Att andas eld
Olof Bortz: Förintelsen och det byråkratiska våldets historia
Vanja Carlsson och Dalia Mukhtar-Landgren: Möjligheter till motstånd och gränser för förändring
Vanna Nordling: I byråkratins gränsland
Jan Olsson och Erik Hysing: Aktivism bland offentliga tjänstemän
Antonio Gramsci: Om byråkratin
Kathy Ferguson intervjuad av Vanja Carlsson och Dalia Mukhtar-Landgren: Ett feministiskt argument mot byråkratin
Ulla Björnberg: Är byråkratin förenlig med jämställdhet?
Alexander Paulsson, Linda Nyberg och Nazem Tahvilzadeh: Den nyliberala byråkratins former
Béatrice Hibou: Nyliberal byråkrati som ett uttryck för hybrid styrning
Loïc Wacquant: Tre steg mot en historisk antropologi över faktiskt existerande nyliberalism
Rickard Ulmestig och Kettil Nordesjö: Roboten i försörjningsstödsbyråkratin
Redaktion: Vanja Carlsson, Maryam Fanni, Charlie Järpvall, Marcus Lauri, Dalia Mukhtar-Landgren, Linda Nyberg, Alexander Paulsson och Nazem Tahvilzadeh.
Fronesis 9789198245790 -
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789198556803
- Titel
- Fronesis 64-65. Algortimer
- Författare
- Gillespie, Tarleton
- Förlag
- Fronesis
- Utgivningsår
- 2020
- Omfång
- 255 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Mått
- 147 x 210 mm Ryggbredd 20 mm
- Vikt
- 500 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- ALGORITMER
I Fronesis nr 64–65 undersöker vi med hjälp av en rad nyskrivna och översatta texter algoritmer ur olika samhällsteoretiska infallsvinklar. Genom att belysa sociala och politiska aspekter av teknikutvecklingen som ofta förbises i den dagliga debatten hoppas vi kunna bidra till en fördjupad diskussion om algoritmernas roll i vår gemensamma framtid.
Begrepp som algoritmer och AI har ofta något av ett mystiskt skimmer av ogenomtränglighet kring sig. Några av numrets texter närmar sig algoritmer som kulturella objekt. Ian Bogosts text »Datavetenskapens domkyrka« belyser samtidens närmast religiösa dyrkan av algoritmer och big data. Andra texter i numret tar ett avmystifierande grepp, som fysikern Christina Gratorps essä »Molnets materialitet«, som stegvis blottlägger det digitala molnets materiella förutsättningar.
Ett annat tema rör algoritmernas roll i klassificeringen av sociala data. För sociologerna Marion Fourcade och Kieran Healy är klassificering, rankning och kvantifierade poäng sociala processer som alltmer förmedlas via algoritmiska system, vilka tenderar att förstärka godtyckliga sociala kategorier. Sociologen Anton Törnberg diskuterar tron på big datas förmåga att objektivt beskriva den sociala verkligheten och argumenterar för behovet av en kritisk samhällsvetenskap.
Filosofen Denise Celentano analyserar den digitala automatiseringens roll för arbetslivet ur ett filosofiskt rättviseperspektiv. Forskaren och aktivisten Lilly Iranis bidrag ger en inblick i villkoren för de digitala mikroarbetare som genom plattformen Amazon Mechanical Turk erbjuds IT-företag för utförande av repetitiva uppgifter som AI inte kan hantera. Utbildningsforskaren Lina Rahm ger i sin text ett vidgat historiskt perspektiv på automatiseringsdebatten genom en exposé över den svenska arbetarrörelsens skiftande förhållningssätt till datorn och automatiseringen sedan 1950-talet.
Innehåll i Fronesis nr 64–65 (255 sidor):
Kalle Eriksson och Anders Hylmö: Algoritmerna i samhället och samhället i algoritmerna
Christina Gratorp, Francis Lee och Jakob Svensson: Samhällsanalys i algoritmernas tidevarv: Introduktion till avsnittets texter
Tarleton Gillespie: Algoritm
Christina Gratorp: Molnets materialitet: Om den mjuka digitaliseringens hårda förutsättningar
Natasha Dow Schüll: Slumpens ingenjörskonst: Den enarmade banditens algoritmiska förtrollning
Ian Bogost: Datavetenskapens domkyrka
Anders Hylmö: Algoritmernas kunskapssociologi: Introduktion till avsnittets texter
Marion Fourcade och Kieran Healy: Kategorier rakt igenom
Anton Törnberg: Teorins död?: Om framväxten av en digital empirism
Anne Kaun: Att automatisera orättvisor: Tre kritiska perspektiv på algoritmer i samhället
Johan Söderberg: Automatiseringens politiska ekonomi: Introduktion till avsnittets texter
Lina Rahm: Den svenska arbetarrörelsens datapolitik: En berättelse om folkbildning
Denise Celentano: Automatisering, rättvist arbete och jämlikhet
Lilly Irani: Skillnad och beroende hos digitala arbetare: Fallet Amazon Mechanical Turk
Alexander Paulsson och Dalia Mukhtar-Landgren: Med algoritmen bakom ratten: Autonoma fordon och experimentell stadsplanering i Göteborg
Jesper Olsson: Främmanden: Algoritmer och poesi
Redaktion: Charlotte Fridolfsson, Christina Gratorp, Anne Kaun, Francis Lee, Lina Rahm, Jakob Svensson, Johan Söderberg och Anton Törnberg.
Fronesis 9789198556803 -
Fronesis nr 16-17: Rörelse
Tidning, tidskrift. 2004. 225 sidor.
Mycket gott skick. Översatta texter av bl.a. Zizek, Castoriadis, Hardt & Negri, Callinicos och Wallerstein.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
-
Fronesis nr 1, 1998: Demokratisk ekonomi
Tidning, tidskrift. 1998. 184 sidor.
Mycket gott skick. Sossetidningens allra första nummer, med texter av Gramsci, Rudolf Meidner och Laclau & Mouffe, bl.a. Vanliga läsveck utvändigt.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
-
Fronesis 32-33. Socialdemokrati
Tidning, tidskrift. Fronesis. 2010. 303 sidor.
Nyskick. Oläst exemplar
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197691888
- Titel
- Fronesis 32-33. Socialdemokrati
- Författare
- Held, David
- Förlag
- Fronesis
- Utgivningsår
- 2010
- Omfång
- 303 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- I dagens Europa befinner sig få socialdemokratiska partier i regeringsställning. Den »tredje vägens« politik, förknippad med Tony Blair och New Labour, tycks ha förlorat sin lyskraft. Ett drygt årtionde efter Blairs valseger 1997 är det få som söker en socialdemokratisk förnyelse genom att röra sig ännu mer mot mitten.
Men i finanskrisens spår har efterfrågan på socialdemokratisk politik blivit allt större. För att kunna vinna regeringsmakten tvingas borgerliga partier överge den nyliberala systemskiftesretoriken till förmån för ett åtminstone retoriskt försvar för socialdemokratiska välfärdslösningar. Och i många socialdemokratiska partier förs en självrannsakande debatt i sökandet efter en politik som både kan hantera globaliseringens utmaningar och stärka välfärden, sysselsättningen och den sociala sammanhållningen.
I Fronesis nr 3233 diskuteras de senaste decenniernas förändringar av socialdemokratin, både som politisk idéströmning och som ekonomisk-politisk modell. Innebar den tredje vägen bara en nyliberalism med mänskligt ansikte, eller lyckades man tvärtom värna den socialdemokratiska modellen i en tid av tilltagande ekonomisk globalisering? Vilken betydelse har det socialdemokratiska idéarvet för vår tids ökade ojämlikhet, och är socialdemokratin i dag bara en angelägenhet för Västeuropa?
Innehåll i Fronesis nr 32-33
* Magnus Wennerhag: Den sociala demokratin efter nyliberalismen
* Magnus Wennerhag och Klas Gustavsson: Solidaritet och gemenskap under nya förutsättningar
* Sheri Berman: Vad är socialdemokrati? Att återupptäcka en ideologi för vår tid
* Sten O. Karlsson: Om folkhemsmytens återkomst och socialdemokratins självbild
* Örjan Nyström: Mellan prestationsbaserad rättvisa och behovsbaserad solidaritet: Ett bidrag till en socialdemokratisk moralfilosofi
* Erik Bengtsson och Örjan Nyström: Konvergens eller divergens? Kapitalismens blandningar och reformismens handlingsutrymme
* Magnus Ryner: Tredje vägen inför verkligheten: Finanskrisen och socialdemokratin i Europa
* Jenny Andersson: En nyliberalism med ett mänskligt ansikte eller socialdemokratins omänskliga hjärta?
* Jonas Pontusson: Socialdemokratin, marknadsekonomin och solidariteten: De nordiska länderna i jämförande perspektiv
* Florence Faucher-King och Patrick Le Galès: New Labour och skapandet av utvärderingssamhället
* Ingemar Lindberg: Senkapitalismens socialdemokrati
* Jon Cruddas och Andrea Nahles: Att bygga det goda samhället: Den demokratiska vänsterns projekt
* Carl Tham: Bortom tredje vägen
* Roberto Mangabeira Unger: Europa: Socialdemokratin återuppfinner sig själv
* David Held: Global socialdemokrati
* Samir Amin: Att övervinna kapitalismens kris eller att övervinna en kapitalism i kris?
* Fredrik Jansson: Internationalen åt alla lycka bär?
* Richard Sandbrook, Marc Edelman, Patrick Heller och Judith Teichman: Kan socialdemokratin överleva i det globala syd?
* Marco Aurélio Garcia: Sydamerikas nya regeringar: från öde till handling
* Adrienne Sörbom: Dubbla budskap och enkel solidaritet
Fronesis 9789197691888 -
Fronesis 70-71 Vänskap
Inbunden bok.
Mycket gott skick. Skyddsomslag saknas. Inbunden bok, 233 sidor. Fronesis (Malmö, 2021). Mycket gott skick.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
-
Fronesis 64-65 Algoritmer
Inbunden bok.
Mycket gott skick. Skyddsomslag saknas. Inbunden bok, 261 sidor. Fronesis (Malmö, 2019). Mycket gott skick.
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
-
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197691888
- Titel
- Fronesis 32-33. Socialdemokrati
- Författare
- Held, David
- Förlag
- Fronesis
- Utgivningsår
- 2010
- Omfång
- 303 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- I dagens Europa befinner sig få socialdemokratiska partier i regeringsställning. Den »tredje vägens« politik, förknippad med Tony Blair och New Labour, tycks ha förlorat sin lyskraft. Ett drygt årtionde efter Blairs valseger 1997 är det få som söker en socialdemokratisk förnyelse genom att röra sig ännu mer mot mitten.
Men i finanskrisens spår har efterfrågan på socialdemokratisk politik blivit allt större. För att kunna vinna regeringsmakten tvingas borgerliga partier överge den nyliberala systemskiftesretoriken till förmån för ett åtminstone retoriskt försvar för socialdemokratiska välfärdslösningar. Och i många socialdemokratiska partier förs en självrannsakande debatt i sökandet efter en politik som både kan hantera globaliseringens utmaningar och stärka välfärden, sysselsättningen och den sociala sammanhållningen.
I Fronesis nr 3233 diskuteras de senaste decenniernas förändringar av socialdemokratin, både som politisk idéströmning och som ekonomisk-politisk modell. Innebar den tredje vägen bara en nyliberalism med mänskligt ansikte, eller lyckades man tvärtom värna den socialdemokratiska modellen i en tid av tilltagande ekonomisk globalisering? Vilken betydelse har det socialdemokratiska idéarvet för vår tids ökade ojämlikhet, och är socialdemokratin i dag bara en angelägenhet för Västeuropa?
Innehåll i Fronesis nr 32-33
* Magnus Wennerhag: Den sociala demokratin efter nyliberalismen
* Magnus Wennerhag och Klas Gustavsson: Solidaritet och gemenskap under nya förutsättningar
* Sheri Berman: Vad är socialdemokrati? Att återupptäcka en ideologi för vår tid
* Sten O. Karlsson: Om folkhemsmytens återkomst och socialdemokratins självbild
* Örjan Nyström: Mellan prestationsbaserad rättvisa och behovsbaserad solidaritet: Ett bidrag till en socialdemokratisk moralfilosofi
* Erik Bengtsson och Örjan Nyström: Konvergens eller divergens? Kapitalismens blandningar och reformismens handlingsutrymme
* Magnus Ryner: Tredje vägen inför verkligheten: Finanskrisen och socialdemokratin i Europa
* Jenny Andersson: En nyliberalism med ett mänskligt ansikte eller socialdemokratins omänskliga hjärta?
* Jonas Pontusson: Socialdemokratin, marknadsekonomin och solidariteten: De nordiska länderna i jämförande perspektiv
* Florence Faucher-King och Patrick Le Galès: New Labour och skapandet av utvärderingssamhället
* Ingemar Lindberg: Senkapitalismens socialdemokrati
* Jon Cruddas och Andrea Nahles: Att bygga det goda samhället: Den demokratiska vänsterns projekt
* Carl Tham: Bortom tredje vägen
* Roberto Mangabeira Unger: Europa: Socialdemokratin återuppfinner sig själv
* David Held: Global socialdemokrati
* Samir Amin: Att övervinna kapitalismens kris eller att övervinna en kapitalism i kris?
* Fredrik Jansson: Internationalen åt alla lycka bär?
* Richard Sandbrook, Marc Edelman, Patrick Heller och Judith Teichman: Kan socialdemokratin överleva i det globala syd?
* Marco Aurélio Garcia: Sydamerikas nya regeringar: från öde till handling
* Adrienne Sörbom: Dubbla budskap och enkel solidaritet
Fronesis 9789197691888 -
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
-
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789198556841
- Titel
- Fronesis 72-73. Landsbygder
- Författare
- Väyrynen, David
- Förlag
- Fronesis
- Utgivningsår
- 2022
- Omfång
- 256 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Mått
- 147 x 210 mm Ryggbredd 19 mm
- Vikt
- 374 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- LANDSBYGDER
Sveriges landsbygder har under det senaste seklet präglats av avfolkning. I dag bor ungefär en tredjedel av landets befolkning i områden som klassas som landsbygd. Men en minskande befolkning betyder inte att landsbygden inte längre används; tvärtom tycks den spela en väsentlig roll för hur världen så som vi känner den formas. Det handlar om dess roll i produktionen av energi och råvaror. Det handlar om dess funktion som stadens utkant, där den antingen ger staden innehållsliga konturer eller tjänar som tillflyktsort för stressade storstadsmänniskor. Det handlar om dess betydelse som hem för dem som befolkar den. Trots att landsbygden ofta beskrivs med termer som avskildhet och periferi, spelar den alltså en central roll i samhällsbygget. Det är denna flerfaldiga roll som numret belyser.
Hur landsbygdens avfolkning sammanhänger med flera sammantvinnade politiska ingrepp och intressen beskrivs i Jörgen Johanssons artikel, som tar avstamp i ett 1970-tal då krav på det småskaliga jordbrukets rationalisering samspelade med önskan om att förse exportindustrierna med arbetskraft.
Konsekvenserna av landsbygdens historiska förändring fördjupas i Wendell Berrys klassiska text. Med utgångspunkt från maskinernas och massproduktionens inträde i jordbruket frågar sig Berry vad som händer med jorden och dem som brukar den när syftet blir att tillhandahålla så mycket livsmedel som möjligt, så billigt som möjligt och med så få arbetstimmar som möjligt.
Nedvärderingen av småskaliga jordbruk diskuteras i Josefin Hägglunds text om skogsbrukets historia. Hon visar att grunden för den prioritering av skogsbruk framför andra värden som vi i dag lever med lades längre tillbaka i tiden än vad dagens återupplivade debatt om skogsbruk låter ana.
I David Väyrynens predikan står konflikten inte mellan stad och land eller skogsbruk och lantbruk, utan mellan dem som kontrollerar och dem som kontrolleras, mellan dem som kan glömma och dem för vilka minnet etsat sig fast.
Innehåll i Fronesis nr 72–73 (256 sidor):
Kalle Eriksson, Charlotte Fridolfsson och Carolina Pettersson: Landsbygder. Kvarlevor efter urbaniseringen, resursförråd eller utopiska riktmärken?
David Väyrynen: Varendaste en av dom där dom är skallmätare
Carolina Pettersson och Desirée Enlund: Landsbygdernas värdeskapande. Introduktion till avsnittets texter
Don Mitchell: Arbetets geografi och geografins arbete. Kalifornien som (anti)revolutionärt landskap
Peter van Eerbeek: En global landsbygd? Thailändsk arbetskraftsmigration till den svenska bärbranschen
Josefin Hägglund: Carl Lindhagen och skogsdebattens långa rötter
Axel Sievers: Stad och land bakom Facebooks sociala medium
Clara Bodén: Stamnätet. Inläsningsmanus
Wendell Berry: Användning av energi
Kalle Eriksson och Klara Meijer: Landsbygden som betydelsebärare. Introduktion till avsnittets texter
Marit Kapla i samtal med Hannah Ohlén Järvinen: Den som talar vill bli förstådd
Maxim Vlasov och Kristoffer Ekberg: Inre uppror och utopiskt platsskapande. Gröna vågor i 1970-talets och dagens Sverige
Anna-Lisa Fransson: Den inre striden
Klara Meijer: Att förklara sig. Platsmarknadsföring och Willows roman Inlandet
Linn Hansén och Johannes Samuelsson: Kom fira med oss
Erik Bengtsson och Charlotte Fridolfsson: Svensk landsbygdspolitik mellan EU och klassrummet. Introduktion till avsnittets texter
Jörgen Johansson: Hem till byn. Svensk landsbygdspolitik under femtio år
Marco Eimermann, Charlotta Hedberg och Mari Nuga: Hållbara livsstilar och föreställningar om landsbygd
Makda Embaie: Vi som blev vi, nu
Selma Lagerlöf i översättning av Hannah Ohlén Järvinen: På spaning etter de männischer sôm flô
Redaktörer: Kalle Eriksson, Charlotte Fridolfsson och Carolina Pettersson.
Redaktion: Erik Bengtsson, Marco Eimermann, Desirée Enlund, Anna-Lisa Fransson, Josefin Hägglund, Klara Meijer och Maxim Vlasov.
Fronesis 9789198556841 -
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197747967
- Titel
- Fronesis 42-43. Hemmet och bostaden
- Författare
- Russel Hochschild, Arlie
- Förlag
- Fronesis
- Utgivningsår
- 2013
- Omfång
- 236 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Mått
- 148 x 210 mm Ryggbredd 15 mm
- Vikt
- 350 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- I Botkyrka, Stockholm, och skånska Staffanstorp säljs allmännyttiga bostäder till privata alternativ, trots de boendes intensiva protester. Ombildningarna till bostadsrätter har, i de större städerna, gått i rekordfart i takt med ökad boendesegregation och gentrifieringprocesser. Många bostadsområden från miljonprogramstiden står inför omfattande renoveringsbehov, men idag vill ingen betala notan. Lagen om allmännyttan har förändrats utan någon större offentlig debatt och idag uppger hälften av alla svenska kommuner att det fattas bostäder – i synnerhet hyresrätter.
Samtidigt har hemmet för medel- och överklass kommit att bli ett pågående livsstilsprojekt, med möjligheter till subventionering för bland annat renovering och städning, läxläsning och bartenders.
Fronesis nr 42-43 lyfter fram, väver samman och analyserar de bostadspolitiska processer som präglat de senaste decennierna, där både hem och bostad alltmer kommit att betraktas som varor på en marknad. Vi ställer oss frågan om vi fortfarande kan tala om rätten till en bostad och vad ett hem egentligen består av idag.
Innehåll i Fronesis nr 42-43
Dalia Mukhtar-Landgren och Elin Grelsson Almestad: Det affärsmässiga hemmet
Maria Bexelius och Hanna Pettersson: Rätten till bostad och rätten till fullvärdigt medborgarskap
Kathleen Arnold: Hemlöshet, medborgarskap och skuld
Ingrid Sahlin: Bostadslöshet som politiskt resultat
Jessie Hohmann: Visioner om social förändring och kampen för rätten till bostad i Mumbai
Terese Anving, Sara Eldén och Anna Gavanas: Hem, familj och arbete
Arlie Russell Hochschild: Bybo eller outsourcad omsorg
Carol Smart: Hemmet
Anita Nyberg: RUT-avdraget
Emma Strollo: De(t) städade folkhemmet
Olav Fumarola Unsgaard: Äga, inte hyra
Eric Clark: Boendets nyliberalisering och sociala polarisering i Sverige
Ida Borg: Bostadspolitiken och hyressektorn i Europa
Örjan Nyström: Byggande och samhällsbygge
Erik Berg, Catharina Thörn, Clara Lindblom och Anders Törnquist: Hemmet och bostadspolitiken
Håkan Forsell: Det defensiva ägandet
Redaktörer: Elin Grelsson Almestad, Dalia Mukhtar-Landgren och Olav Fumarola Unsgaard.
Redaktion: Maria Bexelius, Hanna Pettersson, Sara Eldén, Terese Anving, Anna Gavanas och Erik Berg.
Fronesis 9789197747967 -
Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
- ISBN
- 9789197747943
- Titel
- Fronesis 38-39. Utveckling
- Författare
- Latouche, Serge
- Förlag
- Fronesis
- Utgivningsår
- 2012
- Omfång
- 245 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- Vad är utveckling?
Samhällets syn på utveckling förändras. Under senare år har bistånds- och utvecklingspolitiken alltmer kommit att präglas av marknadslösningar. Samtidigt ifrågasätts den dominerande uppfattningen om vad utveckling syftar till. I skuggan av klimatkrisen menar många att den ständiga jakten på ekonomisk tillväxt är långsiktigt ohållbar. Den postkoloniala kritiken pekar på dominansförhållanden som fortfarande präglar förhållandet mellan den rika och den fattiga världen.
I Fronesis nr 38–39 undersöks utvecklingstankens idéhistoriska bakgrund, dagspolitiska bärkraft och utsikter inför framtiden. Vad skapar utveckling? Vad beror skillnader i utvecklingsnivå på? Vilka kommer utvecklingen till del? Och vem bestämmer över dess former?
Några av numrets texter belyser bistånds- och utvecklingspolitikens förändringar både i Sverige och i den rika världen överlag. I en text av utvecklingsforskaren Mark Duffield diskuteras hur den rika världens säkerhet inte bara kommit att bli det övergripande målet för handels- och migrationspolitiken, utan även för biståndspolitiken. Ekonomen Omar Dahi menar i sin text att »den arabiska våren« inte bara var en protest mot regionens diktatorer, utan även mot det marknadsinriktade utvecklingsparadigm som globala institutioner pådyvlat länderna.
Nationalekonomen Serge Latouche diskuterar begreppet »nedväxt« (på franska décroissance, på engelska degrowth) och menar att vi måste överge ekonomisk tillväxt som självklar och legitim politisk målsättning för att i stället finna andra måttstockar för välfärd och välbefinnande.
Innehåll i Fronesis nr 38-39 (244 sidor)
Redaktionen: Den ifrågasatta utvecklingen
Hans Abrahamsson och Ann-Marie Ekengren: Svensk politik för global utveckling
Hans Abrahamsson: Utvecklingsbegreppet inför sin pånyttfödelse
Sofie Tornhill: Tid och otid
Walter D. Mignolo och Madina Tlostanova: Kolonialitetens logik och postkolonialitetens gränser
Manuela Boatca: De många icke-väst
Sara Kalm: Liberala utvecklingspraktiker
Rita Abrahamsen: Partnerskap och makt i den globala styrningen
Mark Duffield: Globalt inbördeskrig
Christine Keating, Claire Rasmussen och Pooja Rishi: Egenmaktens rationalitet
Roger Hildingsson och Rickard Andersson: En (annan) hållbar utveckling
Serge Latouche: Nedväxt
Arturo Escobar: Hållbarhet
Sam Carlshamre: Utveckling och islamism
Omar Dahi: Den arabiska vårens politiska ekonomi
Fronesis 1 9789197747943
Your country and preferred language.
Select your country Select languageDenna webbplats använder cookies för att säkerställa att du får den bästa upplevelsen.
Stäng
Välkommen till Sveriges största bokhandel
Här finns så gott som allt som givits ut på den svenska bokmarknaden under de senaste hundra åren.
- Handla mot faktura och öppet köp i 21 dagar
- Oavsett vikt och antal artiklar handlar du till enhetsfrakt från samma säljare i samma kundvagn
Fronesis 25-26. Feminismen och vänstern Beverley Skeggs - Gayatri Chakravorty Spivak - Sara Ahmed 2008. Fronesis 6 ex från 50 SEK
