Tala om rep

Inbunden bok. Litteraturfrämjandet. 1986. 280 sidor.

Nyskick. Pärm: obetydligt svagt tidsnött å kanter.
Det är eftermiddag. En man kommer vandrade till småstaden. Han välkomnas av ingen, ty han är oväntad och numera en man utan anseende. Men han är samtidigt en man som vet för mycket.
Innan natten har fallit känner småstadssocieteten till hans återkomst. Var och en har någon dunkel hemlighet som inte bör bli avslöjad. Rädslan griper kring sig. Nervositeten stiger. Och denna natt sker ett mord som länge ser ut som det perfekta självmordet.
Tala om rep innehåller alla de drag och poänger som vi lärt oss uppskatta hos H.-K. Rönblom. Den minutlöst studerade miljön, den förtätade halvutsägda dialoger, de dråpliga och de tragikomiska figurerna, maktspelet, spänningen som skruvas upp allt högre och högre.
Paul Kennet, H.-K. Rönbloms återkommande hjälte, figurerar inte kontinuerligt i den lilla orten Åbroka, utan dyker upp blott två gånger: först för att i all stillhet påvisa att ett plötsligt dödsfall har åvägabringats genom annan persons påverkan, och sedan för att fastslå mördarens identitet. Dessemellan sköts det mesta av historien av lokalbefolkningen, somliga namngivna men andra inte. Kennet har också en utsänd kunskapare på plats i reportern Lena Åtvid.

Eftersom fokus hamnar mindre på lektor Kennet framträder dialogen mellan övriga personer mera; den är både stämningsskapande och för handlingen framåt, ty på en ort som Åbroka är skvaller en starkt pådrivande kraft, speciellt om någon lokal pamp kan tänkas vara inblandad. Och här verkar de flesta tongivande personer ha åtminstone ytligt samröre med den lätt luggslitne man som slutar sina dagar mindre än tjugofyra timmar efter att han kommit vandrande från järnvägsstationen.

Gåtans lösning hänger på ett alibi vars konstruktion inte är någon nymodighet i litteraturen; lätt vore att uppräkna likheter med namngivna Christie-verk – lätt men också poänglöst. Verkets kvaliteter ligger inte i en nymodig mordmetod eller ett särdeles spänstigt detektivarbete, utan i träffsäkra människoskildringar, såväl på individnivå som kollektivt. Ämbetsbeteckningar som landsfogde och landsfiskal ger tidsfärg och leder den nyfikne läsaren till Wikipedia. Den som uppskattar Rönbloms stillsamma humor – vilket verkligen inte är svårt – får sig en trevlig stund, en stund som är värd åtminstone fyra förstoringsglas.
H.-K. Rönblom, egentligen Hans-Krister Rönblom, född 22 juni 1901 i Karlskrona amiralitetsförsamling i Karlskrona, död 4 februari 1965 i Oscars församling i Stockholm, var en svensk deckarförfattare, journalist och statsvetare.