Your country and preferred language.

Select your country Select language

Denna webbplats använder cookies för att säkerställa att du får den bästa upplevelsen.

Menu
Sökalternativ
Stäng

Välkommen till Sveriges största bokhandel

Här finns så gott som allt som givits ut på den svenska bokmarknaden under de senaste hundra åren.

  • Handla mot faktura och öppet köp i 21 dagar
  • Oavsett vikt och antal artiklar handlar du till enhetsfrakt från samma säljare i samma kundvagn
  • Du måste vara inloggad för att kunna ställa en fråga till säljaren. Om du saknar inloggning, klicka på Skapa konto i topplisten. OBS! Frågeformuläret kan inte användas för beställning.
Identitetsekonomin (RJ 2022 : Efter digitaliseringen)

Identitetsekonomin (RJ 2022 : Efter digitaliseringen)

Häftad bok.

Nyskick. Identitetsekonomin: En essä om hur digitala bank-id:n har påverkat våra liv och samhället. | Makadam förlag, Utg. 2022 | Danskt band. 8:o (120x170 mm)

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
Betala med Swish

Förlagsfakta

ISBN
9789170613869
Titel
Identitetsekonomin (RJ 2022: Efter digitaliseringen)
Författare
Husz, Orsi
Förlag
Makadam förlag
Utgivningsår
2022
Omfång
61 sidor
Bandtyp
Danskt band
Mått
120 x 170 mm Ryggbredd 6 mm
Vikt
90 g
Språk
Svenska
Baksidestext
Nästan alla vuxna svenskar använder dagligen digitala bank-id:n, för betalningar och bankärenden, men också för kontakter med myndigheter, skolor och vårdinstitutioner. Ett bank-id har blivit en förutsättning för att kunna delta i samhället. Hur kommer det sig att vi har gjort oss beroende av ett identifikationsbevis utfärdat till oss i vår egenskap av bankkunder när vi agerar som medborgare, föräldrar och patienter? Vad har banken med våra identiteter att göra? Och hur har vi hamnat i denna identitetsekonomi?    Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2022 en samling essäer på temat Efter digitaliseringen -- ett "efter" som rymmer ett "i kölvattnet av" såväl som ett "i enlighet med". Idéhistorikern Orsi Husz förklarar i sin essä hur det gick till när digitala id:n som kontrolleras av affärsbanker blev ett så självklart inslag i de allra flesta svenskars vardag. Även om detta är en del av digitaliseringen har bankdrivna identiteter en längre historia. Det ekonomiska intresset för våra identiteter existerade långt innan ettor och nollor genomsyrade våra liv.    Orsi Husz är professor i idéhistoria vid Uppsala universitet och har fram till 2021 arbetat som professor i ekonomisk historia vid samma lärosäte. Hennes forskning kretsar kring frågor om det ekonomiska livets kultur, konsumtion, pengar, krediter och finansernas roll i vardagslivet. Hon driver projektet "Identitetsekonomin. Pengar och identifiering i 1900-talets Sverige" och ingår i forskningsprogrammet "Nyliberalism i Norden".   Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Identitetsekonomin är ett av sex häften i boxen RJ 2022: Efter digitaliseringen.