Mojökarna. Folklivsskildring

Folket i Bilds Förlag 1942. Häftad, 236 sidor, 210 gram. Hyfsat skick, slitet. Johan Alfred Göth



(1869-1952)

föddes i en backstuga i Karryd i Sjösås socken, Kronobergs län. Han lärde sig tidigt att läsa och tog starka intryck av den folkliga berättarkonst som omgav honom. En av dem som påverkade honom mest och banade väg för hans eget senare berättande var den sängliggande korpralsänkan ?Stolta Katrina?, som under tiden då hennes dotter var ute och tjänade dagsverke behövde någon som såg till sig och eldade i stugan. Denna uppgift föll på 5-åringen Johan Alfreds lott. Eftersom Katrina var nästan 90 år gammal (född 1781) kunde hon berätta sådant som hänt redan vid 1700-talets början. Göth beskriver hur hennes historier kom håret att resa sig på hans huvud och hur han blev helt trollbunden och glömde både tid och rum.

Jämfört med å ena sidan mer höglitterärt erkända folklivsskildrare som Vilhelm Moberg, Elin Wägner och Elisabeth Bergstrand-Poulsen; och å den andra hembygdsförfattare som i mer burlesk ton har rönt framgång hos en betydligt bredare läsekrets (som Alfred ?Sigurd? Hedenstierna och Albert Engström), så kan J A Göth sägas tillhöra den renodlat folkliga kategori av författare som har skildrat sin hembygd. Det som kännetecknar hans stil är det genuint folkliga språket (med i vissa fall direkt dialektåtergivning) i kombination med en skönlitterär etnologisk dokumentation. På så sätt var han ett viktigt språkrör för allmogekulturen, till vilken han själv under hela sin livstid räknade sig, och dess numera försvunna bondesamhälle.

År 1921 började Göth publicera artiklar i Nya Växjöbladets söndagsbilagor. Två år senare utkom hans första bok ?I bondehem och backstugor?, där han sammanställt en del av dessa artiklar i form av folklivsskildringar. Härmed var hans författarlust väckt, och från 1930 blev han författare på heltid. I ett 20-tal böcker beskrev han folkets liv och arbete, gestaltade dess vardagar, fester och högtider, synsätt och värderingar. I hans böcker återfinner man beskrivningar av både rallare, herrgårdsliv, torparens villkor, det hårda livet vid bruken, folktro och vidskepelse, byoriginal, förbiresande tattare och vilddjur. ?Bergbackafolket? (1929) är en realistisk berättelsesamling om Göths släkts historia och sin egen barndom under de svåra åren 1850-1880, medan ?Mojökarna? (1927) blev hans allra största framgång upplagemässigt.

Vid sidan av att skriva böcker, artiklar och pjäser var J A Göth också en aktiv upptecknare av folkminnen och skickade in talrika sådana till bl a Nordiska museets folkminnesarkiv och Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. För sin betydelse som folkminnesupptecknare fick han på sin 80-årsdag kunglig medalj som erkänsla för en rik kulturgärning. Han var vidare en flitigt anlitad föreläsare, som lär ha hållit över 4000 föredrag. Och han var en av de ledande krafterna bakom bildandet av den småländska bygdeboken och antologiserien ?Pennorna?, som utkom mellan 1940-1970 och syfta