Your country and preferred language.

Select your country Select language

Denna webbplats använder cookies för att säkerställa att du får den bästa upplevelsen.

Menu
Sökalternativ
Stäng

Välkommen till Sveriges största bokhandel

Här finns så gott som allt som givits ut på den svenska bokmarknaden under de senaste hundra åren.

  • Handla mot faktura och öppet köp i 21 dagar
  • Oavsett vikt och antal artiklar handlar du till enhetsfrakt från samma säljare i samma kundvagn
Johan Henrik Kellgrens samlade skrifter 2-3

Johan Henrik Kellgrens samlade skrifter 2-3

Inbunden bok. N. M. Lindh, Örebro. 4 uppl. 1860. 506 sidor.

Gott skick. Ganska fina exemplar. Känns sparsamt och varsamt lästa. Gulnade inlagor, en del kant- och ytskavanker, ålders- och hanteringsspår, för övrigt i gott skick.

Joh. Henr. Kellgrens samlade skrifter 2-3. Fjerde upplagan. Två halvfranska band med marmorerat snitt och ryggtitel i guld. 263 + 243 sid.

Johan Henric Kellgren (1751-1795) var en svensk lyriker, kritiker och tidningsredaktör samt docent i latinsk vitterhet. Kellgren var medlem av Aurorasällskapet i Åbo och publicerade anonymt i dess tidskrift flera dikter. Skaldestycket Mina Löjen lade grunden till hans namnkunnighet. År 1777 kom han till Stockholm, där han fått anställning som privatlärare.

Nya prov på sin skaldebegåvning gav han nu i dikter, som dels förekom i Carl Christoffer Gjörwells Samlaren, dels prisbelönta av Vitterhetsakademien (En ynglings inträde i verlden). Hösten 1778 började han tillsammans med sin vän Carl Peter Lenngren utgivandet av tidningen Stockholms-Posten, där han blev Sveriges förste teaterkritiker.

Han gjorde sig känd både som skald och som kvick och skarp polemiker i upplysningens anda. Han tilldrog sig kung Gustav III:s uppmärksamhet genom att författa prologen till ett skådespel, som gavs på Drottningholm inför tronarvingens födelse. Han fick nu av kungen en konstnärspension, som ökades när han först förordnades till kunglig bibliotekarie och sedan till kunglig handsekreterare.

Kellgren blev 1777 både ledamot och sekreterare i det vittra samfundet Utile Dulci. År 1785 utsågs han till kunglig hovcensor. Vid Svenska Akademiens instiftelse 1786 blev han en av de tretton ledamöterna, som utnämndes av kungen, och blev dess förste direktör. Han invaldes som ledamot 111 av Kungliga Musikaliska Akademien1788.

Bland Kellgrens dikter märks kärlekslyrik som Den nya skapelsen och satirer, till exempel Man äger ej snille för det man är galen och Dumboms lefverne, där Salig Dumbom är huvudperson. Dumbom tros syfta på Per Enbom. Kellgren skrev också förordet till Bellmans Fredmans epistlar, trots den tidigare aversion mot denne som han givit uttryck åt i dikten Mina löjen.

I Ljusets fiender argumenterar Kellgren för ett fasthållande av upplysningsidéerna, trots att ”ell’n är lös på Söder”, det vill säga att människor i och med franska revolutionen börjat missbruka dessa. Han slöt sig i filosofiskt avseende till Voltaire och den franska konstuppfattningen.

Kellgren skrev tillsammans med Gustav III texten till operorna Gustaf Wasa och Gustaf Adolph och Ebba Brahe. Han utkämpade även Sveriges första stora litterära fejd med Thomas Thorild mellan 1782 och 1792.


AV JOHAN HENRIK KELLGREN: Mina löjen / Våra villor / Till Rosalie / Man äger ej snille för det man är galen / Den nya skapelsen / Ljusets fiender / Samlade skrifter.

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
Betala med Swish