Om pedagogik
Häftad bok. Bokförlaget Daidalos. 2019. 84 sidor.
Nyskick.
"Om pedagogik" är inte nedtecknad av Kant själv utan baserad på föreläsningsanteckningar. Skriften utkom 1803, ett år före Kants död. Uppfostran är för Kant uppfostran till myndighet, till en frihet som utövas med hänsyn till andras lika frihet. Målet är att lära barnet att tänka, det ska upplysas och inte drillas - och om undervisningen ska utveckla förnuftet måste den vara sokratisk.
Till boken har Lars Løvlie skrivit ett efterord som placerar texten i sitt historiska sammanhang och relaterar den till Kants moralfilosofi. Løvlie är professor i pedagogisk filosofi vid Universitetet i Oslo och adjungerad professor vid Örebro universitet.
Förlagsfakta
- ISBN
- 9789171735799
- Titel
- Om pedagogik
- Författare
- Kant, Immanuel
- Förlag
- Bokförlaget Daidalos
- Utgivningsår
- 2019
- Omfång
- 128 sidor
- Bandtyp
- Häftad
- Mått
- 128 x 185 mm
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- "Om pedagogik" är inte nedtecknad av Kant själv utan baserad på föreläsningsanteckningar. Skriften utkom 1803, ett år före Kants död. Uppfostran är för Kant uppfostran till myndighet, till en frihet som utövas med hänsyn till andras lika frihet. Målet är att lära barnet att tänka, det ska upplysas och inte drillas – och om undervisningen ska utveckla förnuftet måste den vara sokratisk.
"Genom uppfostran måste människan för det första disciplineras. Att disciplinera innebär att försöka förhindra att det djuriska skadar mänskligheten, hos såväl den enskilda som den samhälleliga människan. Disciplin är alltså blott ett tämjande av vildheten.
För det andra måste människan kultiveras. Kultur innefattar råd och undervisning. Den går ut på att göra människan skicklig. Skicklighet är besittning av en förmåga som räcker till för alla möjliga syften. Den anger alltså inte alls några syften, utan överlåter detta att bestämmas alltefter omständigheterna. Vissa skickligheter är av godo i alla sammanhang, till exempel att läsa och skriva; andra bara för vissa syften, till exempel musiken, för att bli omtyckt. Genom syftenas mångfald blir skickligheten på sätt och vis oändlig.
För det tredje måste man se till att människan också blir klok, passar in i det mänskliga samhället, att hon blir omtyckt och får inflytande. Till detta hör en viss form av kultur som man kallar civilisering. För denna krävs belevenhet, artighet och en viss klokhet, som gör att man förmår använda alla människor för sina syften. Civiliseringen följer varje tidsålders föränderliga smak. Så var man ännu för några få årtionden sedan förtjust i ceremonier i sällskapslivet.
För det fjärde måste man ge akt på moraliseringen. Människan skall inte bara vara skickad för allehanda syften, utan också få ett sådant sinnelag att hon enbart väljer idel goda syften. Goda syften är de som med nödvändighet godtas av alla, och som också samtidigt kan vara alla människors syfte."
Till boken har Lars Løvlie skrivit ett förord som placerar texten i sitt historiska sammanhang och relaterar den till Kants moralfilosofi. Løvlie är professor i pedagogisk filosofi vid Universitetet i Oslo och adjungerad professor vid Örebro universitet.
