Knektar i Konga kompani

Inbunden bok.

Mycket gott skick. Hegborns Tryckeri AB, Växjö 1983. 552 sidor. Fotoillustrerad, faksimil på dokument, kartor, tabeller. Förlagsband med ryggtitel i guld och skyddsomslag. [22x19 cm]. Fint skick. - Innehåller: Indelningsverket; Rotarnas sammansättning; Vakansperioder; Soldaternas ålder då de antogs; Soldaternas kroppslängd; Soldatnamn; Tjänsteårens antal; Avgångsorsak; Efter avgången; Far och son som soldat; Soldattorpen förr och nu; Konga kompani i krigstid; Rotarna 1-19 i Algutsboda; Rotarna 20-29 i Vissefjärda kåraböke; Rotarna 30-51 i Långasjö; Rotarna 52-71 i Södra Sandsjö; Rotarna 72-111 i Älmeboda; Rotarna 112-137 i Ljuder jämte extra rotarna 138-142; Äldre måttenheter; Källor och litteratur; Rotar och antalet soldater i dessa; Namnregister. - 1620 - Konga kompani bildades under de sista åren av Gustav II Adolfs 'ryska krig', då det småländska fotfolket bildade ett stort regemente om 2000 man. Ur detta 'stor-regemente' bildades sedan flera mindre fältregementen. 1623 - Under våren fick fältmarskalken Herman Wrangel befallning att i Kalmar mönstra allt krigsfolk i Småland. Konga kompani bildades här som en del av öfverste Patrik Ruthwens regemente och bestod av krigsfolk från Kalmar län och Konga härad. 1626 - Flyttades Konga kompani till överstelöjtnant Muschamp regemente. 1630 - I mars bildas överste Hans Drakes regemente som bestod av folk från Konga-, Sunnerbo-, Allbo-, Kinnevald-, Norrvidinge-, Uppvidinge- och Östra härad. Under Gustav II Adolfs tyska krig beslöts att reducera antalet regementen i landskapen. I Småland upprättades tre infanteriregementen. Ett i Kronobergs och Jönköpings län och ett i Kalmar län. I Kalmar regemente bildade kapten Johan Bourdon ett kompani, sedemera Konga kompani. 1686 - Gjordes ännu en omorganisation, då man bestämde sig för ett nytt sätt att bekosta regementen. Varje län skulle klara av ett visst antal knektar och husarer. Ämnesord: Svensk Regementshistoria, Militaria, History of War, Military