Galgberget - om människor och miljöer i Halmstad

Inbunden 1997. 120s. 18x25c. 460g.

Nyskick.
Under den senaste istiden skapades det som långt senare kom att kallas Galgberget. Det kilometertjocka istäcket drog med sig stora mängder sten och grus och när isen för omkring 14 000 år sedan smälte, avlagrades det lösa materialet. Galgbergets namn leder tankarna till ond bråd död och skoningslösa vedergällningar i form av dödsstraff. Redan under dansktiden användes berget av allt att döma som avrättningsplats. De tidigaste beläggen för galgplatsen tycks vara från 1600-talet. På några kartor från den tiden har kartritarna markerat avrättningsplatsen. Uppe på berget i riktning mot nordväst om Norre Port, finns en galge avbildad. Det äldsta skriftliga belägget för avrättningsplatsen är en uppgift från 1619 om att mästermannen fick 15 mark i ersättning för att han brände Kirstenn Niels Mougensenn.
Berget har vid flera tillfällen använts av stadens angripare. Erik XIV lät beskjuta Halmstad med kanoner vid belägringen 1563. Där Kung Eriks väg nu går finns lämningar från kungens befästningar. Danska vägen och åsgropen Danska köket minner om att en dansk styrka varit förlagd till berget under krig mellan svenskar och danskar.

1863 utsåg Halmstads första stadsfullmäktige en kommitté för skogsplantering på Galgberget och gav uppdraget till jägmästare Carl Gustaf Noreen. 1882 upptogs brandgator som senare grusades till körvägar, och trappor och promenadstigar anlades. Noreensvägen är uppkallad efter den energiske jägmästaren.

Berget behövde förskönas och få attraktioner som kunde locka besökare. 1896 beslöt stadsfullmäktige att låta bygga ett utsiktstorn med bostad för skogvaktaren. Tornet placerades på bergets högsta punkt, Klyftehög. Fabrikör Alfred Wallberg, som tagit initiativet, fick ansvara för bygget, som stod klart 1897 och skogvaktaren Carl Persson flyttade in. Alfred Wallberg fick Alfredsstigen uppkallad efter sig. Liggande format.