Your country and preferred language.

Select your country Select language

Denna webbplats använder cookies för att säkerställa att du får den bästa upplevelsen.

Menu
Sökalternativ
Stäng

Välkommen till Sveriges största bokhandel

Här finns så gott som allt som givits ut på den svenska bokmarknaden under de senaste hundra åren.

  • Handla mot faktura och öppet köp i 21 dagar
  • Oavsett vikt och antal artiklar handlar du till enhetsfrakt från samma säljare i samma kundvagn
  • Du måste vara inloggad för att kunna ställa en fråga till säljaren. Om du saknar inloggning, klicka på Skapa konto i topplisten. OBS! Frågeformuläret kan inte användas för beställning.
Morianen eller Holstein-Gottorpska huset i Sverige : I-VI : Historiska tidsbilder

Morianen eller Holstein-Gottorpska huset i Sverige : I-VI : Historiska tidsbilder

Inbunden bok. Albert Bonniers Förlag. Ny genomsedd upplaga uppl. 1880. 1772 sidor.

Gott skick. Hyggliga exemplar. Gulnade/grånade inlagor, blekta ryggar, något snedlästa, nötta och tummade, en del kantskavanker, ålders och hanteringsspår, för övrigt i gott buksskick.

Förlagets dekorerade reliefpräglade helklotband med ryggtitel i guld. 229+280+224+296+375+368 sid.

MAGNUS JACOB CRUSENSTOLPE (1795–1865) kom att leva ett minst sagt omväxlande liv som häradshövding, ledamot i Svea hovrätt, politiker, romanförfattare och majestätsförbrytare, fängslad på Vaxholms fästning. Till sinnelaget var han ombytlig och flyktig. Sin politikerbana inledde han som en av den liberala oppositionens starkaste krafter, lierad med Lars Johan Hierta och vidtalad som medarbetare i Aftonbladet, vilken denne då stod i begrepp att börja utge. Dock ledde Crusenstolpes ärelystnad till en brytning med Hierta och en fullständig omvändning i hans politiska åsikter, vilken ledde så långt som till att han blev regeringens handgångne man och, med hans egna ord, barn i huset hos Karl XIV Johan.

Crusenstolpe startade därvid också sin egen tidning – Fäderneslandet (av Aftonbladets skribent kallad Fanderseländet) – men hans bristande ordningssinne, inte minst vad gällde ekonomiska frågor, ledde efter några år till dess nedläggelse (1833) samt en tids vistelse på gäldstugan för redaktören själv. Skribentbanan fortsatte Crusenstolpe därefter huvudsakligen som skönlitterär författare.

Hans Skildringar ur det inre av dagens historier (1834) – en samling mer eller mindre sanna, stridbara porträtt av såväl levande som döda riksdagsmän – blev en stor publikframgång, mycket tack vare dess art av skandalskriveri och skvaller. ”Först borde Crusenstolpe få spö”, skrev Erik Gustaf Geijer, ”och sedan borde han tagas in i Svenska Akademien.”

I januari 1838 började Crusenstolpe utge en månadsskrift betitlad Ställningar och förhållanden, behandlade i brev. I ett av dessa brev kom han att kritisera en majorsbefordran, där en av kronprinsens hovmarskalkar fått försteg framför en mer erfaren officer. Crusenstolpes vasst formulerade ordalag ledde till åtal för majestätsbrott och tre års fängelse. Med detta kom han att bli folkets gunstling. Domen ledde till upplopp och tusentals samlades för att söka befria Crusenstolpe, vilken mest tycks ha betraktat fängslandet som sitt livs stora ögonblick.

Fängelsetiden ägnade han även åt ett begynnande historiskt dokumentärt författarskap, vilket kom att omfatta tre större verk: Morianen eller Holstein-Gottorpiska huset i Sverige (6 band, 1840–44), Carl Johan och svenskarne (3 band, 1845–46) samt Huset Tessin under enväldet och frihetstiden (5 band, 1847–50).

Romanerna är närmast ett slags collage av autentiska handlingar, brev, anekdoter och uppdiktade partier. Crusenstolpe skulle därmed kunna sägas vara en av den svenska litteraturens första dokumentärförfattare.

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK
Betala med Swish