Lurad av laxen. Sant & falskt om maten
Brombergs. 2009. Inbunden, laminatband, 140 sidor, 300 gram.
Nyskick.
Ät upp maten! Detta enkla och självklara råd är Marit Paulsens främsta uppmaning till oss konsumenter som i takt med att mat- och klimatlarmen avlöser varandra känner oss allt mer vilsna. Vi vill ju så gärna äta nyttigt och miljövänligt, men hur ska vi bära oss åt?
Att producera mat är något av det mest energikrävande som finns. Statistiken säger att varje svensk kastar 100 kilo mat per år! Ofta för att "bäst före"-datumet passerat. I själva verket är det få varor som är så känsliga att de är farliga att äta efter det datumet, förutsatt att förvaringen varit riktig. Äter vi inte upp den mat vi bär hem från affären spelar det ingen större roll om den är ekoodlad eller kommer från ett storjordbruk på andra sidan jordklotet.
Marit Paulsen är sedan många år tillbaka en av de mest välkända och stridbara rösterna i mat- och klimatdebatten. Hennes resonemang och slutsatser är ofta självklara och vardagskloka, men också kontroversiella. Här reder hon ut begrepp som ekoodlat, genmanipulerat, besprutat och konstgödslat och pekar på att den stora utmaningen ligger i hur vi ska kunna producera mat så att det räcker åt alla.
Förlagsfakta
- ISBN
- 9789173370981
- Titel
- Lurad av laxen : sant & falskt om maten
- Författare
- Marit Paulsen
- Förlag
- Brombergs
- Utgivningsår
- 2009
- Omfång
- 140 sidor
- Bandtyp
- Inbunden
- Mått
- 145 x 206 mm Ryggbredd 14 mm
- Vikt
- 285 g
- Språk
- Svenska
- Baksidestext
- Det finns många myter när det gäller mat och vad vi äter. Teorierna om vad som är farligt och ofarligt, rätt och fel avlöser varandra i snabb takt och debatten blir alltmer uppskruvad. Inte minst är den förvirrande för oss konsumenter. Det flesta av oss vill ju gärna göra rätt. Men hur ska vi bära oss åt?
Marit Paulsen menar att det är hög tid att reda ut begreppen. Hon vill här sticka hål på myter, klara ut missuppfattningar och visa att många av de så kallade experterna är ute på mycket tunn is. Många frågor ställs på sin spets och svaren är ofta förvånande och i många fall kontroversiella. Det gäller KRAV-märkning och eko-odling, det gäller handelsgödsel och genmodifiering. Det handlar om hur produktionen fungerar i alla led från det storskaliga jordbruket eller den egna täppan till de globala sambanden. Inte minst handlar det om moderna »klimatsmarta« påfund som detox och små eko-lådor med frukt levererade till hemmets dörr.
Och hon påminner också om att det inte bara handlar om den privilegierade delen av världen. Det hårt ansträngda jordklotet ska livnära mer än sex miljarder människor. Ska vi dela lika har var och en av oss en odlingsmark som motsvarar drygt en tredjedels fotbollsplan. Så långt kan fördelningen bli någotsånär rättvis - men om utrymmet också ska räcka till att köra bil på kommer några att ta för sig på andras bekostnad. Vem gynnar det? Vem drabbar det?
