Olai Petri svar på tolf spörsmål om den evangeliska och den påfviska läran. En hufvudskrift från den svenska reformationens tid. Jämte Tvenne reformationstal hållna i Uppsala 1891 och 1893.

Inbunden bok. P. A. Norstedt & Söner. 1 uppl. 1893. 120 sidor.

Mycket gott skick. Rygg- och pärmtitel: Olaus Petri - En hufvudskrift från den svenska reformationen-s tid. Svar på tolv teologiska frågor Gustav Vasa ställde inför den s k reformationsriksdagen i Västerås 1527 då Sverige, fyra år efter Gustav Vasas kröning, bröt med katolska kyrkan och övergick till evangelisk-luthersk lära, och beslutade beslagta katolska kyrkans egendomar. Skriften betydelsefull inför detta beslut. Inbunden, svart klotband, rygg- och pärmtitel samt pärmdekor i guld, stänkmarmorerade snitt, svarta första och sista uppslag. Redigerad och utgiven av Otto Ferdinand [O. F.] Myrberg (1824-1899). 8:o. 218x145x12 mm. 300 g. Välvårdat och mycket fint ex, inga anmärkningar utöver samtida ägarnamn i bläck å titelblad. [3224] /---/ Kort efter kröningen 1523 gick Gustav Vasa in för att bryta banden med kataolska kyrkan. 1524 bröt han Sveriges officiella kontakter med Rom. Olaus Petri, 30-årig ung, begåvad, lovande teolog rekryterades till sekreterare för Stockholms råd och prost i Storkyrkan. 1526 översatte han Nya Testamentet till svenska tillsammans med sin bror, han författade flera teologiska skrifter som styrde om trosläran till evangelisk-luthersk, bl a en svenskspråkig kyrkohandbok med gudstjänstordningar dop, vigsel, begravning, kyrktagning, smörjelse av sjuka, bikt för dödsdömda (1529), den svenska mässan (1531) m fl skrifter. Riksmötet i juni 1527 i Västerås skulle bli den definitiva vändpunkten och startpunkten för reformationen. Riksdagen fattade här beslut att övergå till den evangelisk-lutherska kyrkan och lät förstatliga Uppsalas katolska kyrkoprovins och bryta dess band med påven i Rom. Och det var inför detta riksmöte som Gustav Vasa i december 1526 begärde svar på tolv teologiska frågor som skulle visa på skillnader mellan katolska och evangelisk-lutherska tolkningar, att utgöra argument för den nya inriktingen. Uppdraget gick till Olaus Petri, såsom representant för den evangelisk-lutherska, och Peder Gelle, katolsk präst, professor i teologi, ärkediakon och riksdagsledamot för prästeståndet, och denna skrift är resultatet. Dess ursprungliga titel lyder: "Svar på Tolff Spörsmål om noghor stycke ther then evangeliske lärdom och the papisters lärdom icke dragha offvereens, och drifves tilbaka the svar som Doctor Pedher Galle om samma spörsmål giffvit hafver", Stockholm, MDXXVII [1527]. Reformationsbeslutet 1527 markerar medeltidens slut och Vasatidens början, och utgjorde en viktig pelare i grundandet av den moderna nationalstaten Sverige. Men övergången var långt ifrån klar 1527, stegvis under återstoden av 1500-talet krävdes fler beslut innan svenska kyrkan vid omkring 1600 definitivt befästes som en evangelisk-luthersk folkkyrka: 1536 avskaffades den kanoniska rätten, den definitiva brytningen med påven i Rom; 1572 antogs den nya svenska kyrkoordningen; bl a.