Your country and preferred language.

Select your country Select language

Denna webbplats använder cookies för att säkerställa att du får den bästa upplevelsen.

Menu
Sökalternativ
Stäng

Välkommen till Sveriges största bokhandel

Här finns så gott som allt som givits ut på den svenska bokmarknaden under de senaste hundra åren.

  • Handla mot faktura och öppet köp i 21 dagar
  • Oavsett vikt och antal artiklar handlar du till enhetsfrakt från samma säljare i samma kundvagn
Landskapet som lärobok : regionalitet och medborgarfostran i Jämtland kring

Landskapet som lärobok : regionalitet och medborgarfostran i Jämtland kring

Häftad bok. Sekel Bokförlag/Isell & Jinert. 1 uppl. 2010. 384 sidor.

Nära nyskick. Pris med blyerts står första bladet.

Inrikes enhetsfrakt Sverige: 62 SEK

Förlagsfakta

ISBN
9789185767687
Titel
Landskapet som lärobok : regionalitet och medborgarfostran i Jämtland kring
Författare
Fransson, Per
Förlag
Sekel Bokförlag/Isell & Jinert
Utgivningsår
2010
Omfång
384 sidor
Bandtyp
Danskt band
Mått
150 x 227 mm Ryggbredd 25 mm
Vikt
702 g
Språk
Svenska
Baksidestext
Vad har Selma Lagerlöf, Wilhelm Peterson-Berger och den franske sociologen Emile Durkheim gemensamt? Vad betyder ett landskap? Hur kan det tas i bruk för att forma människors värderingar och självuppfattning? I boken analyseras hur den regionala särprägeln omkring sekelskiftet 1900 i Sverige blev en pedagogisk resurs. I skola och tidningar, på hembygdskurser och utställningar, överallt framställdes Sverige som en helhet baserad på de unika delarna. Tydlig var denna process i Jämtland, där de västliga fjällen och majestätiska utsikterna på kort tid etablerades som regionens viktigaste symboler och trängde undan alternativa bilder av regionen. Det upphöjda och jungfruliga Jämtland blev nu en svensk nationalregion. Med hjälp av utsikterna skulle insikter födas om vad det innebar att vara samhällsmedborgare.
Med utgångspunkt i det regionala kartläggs i boken integrationstankens olika uttrycksmedel. Vilka institutioner och aktörer var drivande och vilka beteendeföreskrifter ville de förmedla? Resultatet är en historia om ett nytt bildningsideal och dess rumsliga förankring. Det är också en historia om ett nytt samhällskontrakt och hur detta kläddes i hembygdsromantisk språkdräkt. Boken belyser därigenom också frågor som är viktiga i vår egen tid. Vem bestämmer egentligen vad som är typiskt svenskt, och i vilket förhållande står den tänkta helheten till dagens heterogena blandning av kulturer och rumsliga referenser, inom och utom landet? Vilka åtgärder vidtas i det 21: a århundradet för att hitta en pedagogisk formel som kan bidra till att samhället uppfattas som en gemensam angelägenhet, och detta från fler utsiktspunkter än den fastställda normens?