Att få cancer behöver inte vara värre än att bli påkörd av en buss

Inbunden bok. Ekerlids Förlag. 1 uppl. 199404. 122 s. Inbunden. Kartonnage. 21,5x14x1,3cm. 265 gram.

Mycket gott skick. Beskrivning: Boken förmedlar i boken på ett övertygande sätt betydelsen av en positiv attityd både för behandlingsresultatet och för människorna i den närmaste omgivningen. Han beskriver sina upplevelser från de V.G.V. allra första strålbehandlingarna; bland annat hur vänner och bekanta reagerade på beskedet att Bengt drabbats av cancer. Vi får följa utveckldingen ändra fram till idag, när han genomgått också ett omfattande rekonstruktionsarbete. Han betonar bland annat vikten av att inte fokusera allt intresse på den egna personen. Själv anser han sig haft en oförskämd tur, eftersom hans äldste son Mikael Pernfors starkt intryck på människor han kom i kontakt med. Bengt Pernfors åt det? Visserligen kan man mycket väl dö av cancer, men framförallt är chansen att idag överleva ett besked om cancer betydligt större, än vad folk i allmänhet tror. Bengts fråga speglar hans inställning och den attityd han omgående intog och som både förvånade och gjorde ett . När någon blivit påkörd av en buss frågar man: - Hur gick det? När någon fått cancer frågar man: - När ska han dö? Den här boken är skriven av en man, Bengt Perfors, som våren 1984 fick beskedet att han hade fått cancer och då frågade: - OK, så jag har cancer. Vad gör vi samtidigt fick sitt genombrott som tennisspelare på elitnivå. Bengt berättar öppenhjärtligt om hur Mikaels framgångar stundtals förtog alla tankar på den egna situationen. Sjukdomen kom lustigt nog att även civilt leda till förändringar som han idag betraktar som mycket positiva. Bengt arbetar idag som redaktör på GörmanGruppen i Malmö. Aftonbladets söndagstidning kommer att publicera ett reportage om boken och en intervju med Bengt och Mikael Pernfors den 9 jan. 1994.