Dr Jekyll och Mr Hyde och andra berättelser.
Bokfrämjandet 1970. Inbunden, 220 sidor, 350 gram. Nära nyskick, namn på försättsbladet.Innehåller även Demonen i flaskan samt Försynen och gitarren. Ingår i förlagets serie Berömda böcker.Många talar om den, få har läst den: Robert Louis Stevensons långnovell eller kortroman Dr Jekyll och mr Hyde från 1886. Till raden av svenska översättningar bidrar Bakhåll nu med en försvenskning utförd av Charlotte Hjukström som har försetts med en flyhänt och informativ efterskrift av Peter Glas.
Världslitteraturens mest berömda fall av personlighetsklyvning sägs ha haft sin upptakt i en dröm. Stevenson var särskilt mottaglig för det slags drömmar; människans dubbelhet var ett ämne som hade sysselsatt hans fantasi sedan barndomen. Drömmens bidrag till fantasierna var förvandlingsdrycken. Den som med föreställningar om historien faktiskt börjar läsa den, kan ha skäl att bli förvånad. Peter Glas ägnar tyvärr bara knappt två sidor av efterskriftens tio åt ?Dr Jekyll och mr Hyde?; den möjligen överrumplade läsaren kunde ha haft utbyte av ytterligare kommentarer.
Uppbyggnaden av berättelsen är ganska intrikat med sina byten av synvinklar och perspektiv. Det hela blir ett slags kriminalgåta med den strama advokaten Utterson i rollen av pusselläggare. Eftersom ?Dr Jekyll och mr Hyde? sedan länge är ett begrepp lika inarbetat som Helan och Halvan, vet läsaren redan vem som är kluven och hur, vilket betyder att läsaren alltid tycker sig vara åtskilliga steg före Utterson.
Nu är det inte riktigt så enkelt med kluvenheten. Mr Hyde är doktor Jekylls onda sida personifierad, vilket förstås betyder att det är Jekyll som är den hela personligheten, varav Hyde är en del. Berättelsen visar att det inte är möjligt att frigöra sig från sina dåliga sidor i en annan människas gestalt ? och mycket riktigt: den lössläppte Hyde växer och tar över.
Egentligen är ingenting vare sig enkelt eller bara kluvet i ?Dr Jekyll och Mr Hyde?. Sin aning om människans oändliga sammansatthet låter Stevenson sin olyckliga huvudperson dr Jekyll formulera på följande sätt, här i Charlotte Hjukströms svenska språkdräkt: ?För varje dag, och med både min moraliska och min intellektuella sida, kom jag närmare den sanning som har dömt mig till en sådan katastrof: att människan inte bara är en, utan i själva verket två. Jag säger två, eftersom mina egna kunskaper inte sträcker sig längre än så. Andra kommer att följa efter, andra kommer att gå långt förbi mig på samma bana; och jag vågar gissa att människan så småningom kommer att betraktas som ett helt samhälle av mångskiftande, omaka och självständiga invånare.?
Det är ett stycke smidig text, som möjligen har förlorat en viktig nyansering. I originalet talas om ?that truth by whose partial discovery I have been doomed to such a dreadful shipwreck?. I en tidigare översättning (av Hjalmar Dahl) formuleras samma fras så här: ?den sanning som när jag delvis upptäckte den dömde mig till ett fruktansvärt skeppsbrott?. Hjukström har låtit själva
